Fru talman! Jag välkomnar näringsministerns
öppning för att pragmatiskt pröva frågan om privati-
sering från fall till fall. Jag hoppas att så blir fallet,
och att det inte bara är läpparnas bekännelse, som det
har varit under rätt många år från socialdemokratisk
sida.
När det gäller stiftelseformen vill jag bara notera
att vi har en ömsesidig syn. Vi har under den gångna
mandatperioden i departementet, med tanke på den
nya stiftelselagen, gått från stiftelse till aktiebolag,
med den uppstramning som den gamla regeringen
gjorde av stiftelseformen. Det var alltså ingenting som
skulle finansieras över statsbudgeten, med budgetpos-
ter år från år, utan det var engångsanslag, engångs-
summor, som skulle hanteras av stiftelser. Det var
nämligen ett bekvämt sätt att skydda olika verksamhe-
ter från insyn.
Jag delar uppfattningen att det bör göras en tydlig
analys. Jag vill dock säga att det har gjorts en mycket
tydlig analys från den gamla regeringens sida i sam-
band med privatiseringsprogrammet, i fråga om vilka
typer av verksamheter som var konkurrensutsatta och
vilka som arbetade på samma villkor som motsvaran-
de privata företag och därmed saknade skäl att vara i
statlig ägo. Sedan kan man naturligtvis tvista om hur
analysresultatet ser ut. Vår analys hamnade på den
privatiseringslista som vi drev under mandatperioden
och genomförde till ganska stor del.
Jag återkommer till ett antal fall där jag tycker att
det finns betydande skäl att göra privatiseringar. Jag
nämner grossistverksamheten inom Apoteksbolaget,
ADA, som konkurrerar med andra grossistbolag. Men
staten har monopol på detaljhandeln och har fått
mycken kritik från Konkurrensverket för risken för
osund konkurrens. Där finns starka effektivitetsskäl
som talar för att en åtgärd vidtas.
Jag nämner Telia, där det finns ett starkt behov. Vi
ser många exempel på det, inte minst när den social-
demokratiska regeringen i Danmark sålde hela tele-
verket till utländska ägare. Det finns mycket kompe-
tens i det svenska Televerket, i svenska Telia, och de
skall ha möjligheter att få nytt kapital för att verkligen
kunna bli en stark part och en stark katalysator för
televerken och telebolagen i Europa.
Jag gör samma analys i fråga om Vattenfall.
Om jag bara mycket hastigt återgår till riskkapi-
talmarknaden, måste vi vara klara över den mycket
kraftiga förstärkning som gjordes på den under de
senaste åren, till följd av skatteförändringarna och till
följd av privatiseringarna. 80 % av kapitalet kom från
sparbanksböckerna. 80 % ville ha ett långsiktigt ägan-
de. Dessutom var riskkapitalbeskattningen konkur-
renskraftig; den straffade inte svenskt riskkapital
jämfört med utländskt.