Fru talman! Först vill jag erinra om att den nya
stiftelselagen som har trätt i kraft omöjliggör att stif-
telser drivs med årliga anslag från statsbudgeten. Den
möjlighet som då återstår att jobba med är aktiebo-
lagsformen om man inte vill jobba med någon form
av myndighetsorganisation. Det har i praktiken inte
varit aktuellt i det här sammanhanget i och med att det
delvis är en kommersiell verksamhet.
När det gäller Atle och Bure kan jag mycket has-
tigt konstatera att där gäller det en kompromiss. Det
fattades beslut om hur den skulle se ut i denna kam-
mare, utanför regeringskansliet. Det är ett kommer-
siellt bolag där det skulle vara 16 000 ägare enligt
riksdagsbeslutet. Detta har verkställts efter bästa in-
tentioner. Jag tror att det kommer att fortsätta att ge
riskvilligt kapital, men det sker på kommersiell basis,
precis som det står i riksdagens protokoll.
Låt oss sedan återgå till privatiseringarna och be-
hovet av pragmatism. Där vill jag först notera att det
var ungefär 40 % som röstade på linje 2 i folkom-
röstningen. Det var en minoritet av det svenska folket.
Det var dessutom baksidan av valsedeln som nä-
ringsministern erinrade om. Det finns alltså inga så-
dana låsningar av något slag.
Jag noterar vidare att man vill se Telia som en in-
frastruktur som absolut skall vara statligt. Nästan alla
socialdemokrater i övriga Europa är uppenbarligen
mer pragmatiska än den svenska näringsministern. Vi
behöver inte gå längre än till hans danska socialde-
mokratiska kolleger som sålde alltihop till utlandet.
Det vill inte jag. Jag vill ha ett svenskt starkt Telia.
Men jag vill också att de skall ha tillgång till kapital
för att utnyttja den unika kompetensen och resurserna
hos en stark aktör på en svensk marknad. Detta ger
svenska arbetstillfällen.
Det är därför vi vill ha börsintroduktionen, för att
ta till vara kompetens och resurser, för att ge nya
offensiva företag och nya arbetstillfällen i Sverige.
Det är därför vi anser det viktigt att bredda den svens-
ka riskkapitalmarknaden.
Jag vill erinra näringsministern om att de kursök-
ningar vi har haft i våra privatiseringar ligger mellan
5 och 10 procent i snitt, 5 procent för institutioner och
10 procent för privatpersoner - det har varierat litet
grand mellan fallen. Men vi har mindre än hälften så
stora kursökningar som man har haft i snitt ute i Eu-
ropa, dvs. vi har varit snåla men ändå fått mycket stor
anslutning och fått de mest spridda aktierna i förhål-
lande till befolkningen som någon uppnått i Europa.
Det är bra, för det breddar riskkapitalmarknaden,
tillsammans med konkurrenskraftiga skatter. Svenska
sparare skall inte diskrimineras skattemässigt jämfört
med tyskar, fransmän, britter eller amerikaner. Då får
vi svenskt ägande, svenska pengar och svenska före-
tag och svenska arbetstillfällen. Det är faktiskt en
viktig del i den här debatten.