Fru talman! Jag undrar om det inte kommer att bli
så under den här mandatperioden att den socialdemo-
kratiska regeringen får tänka om och tvingas, av
statsfinansiella skäl, att genomföra privatiseringar. Vi
får se vad det lider.
Jag vill gärna ha besked av näringsministern om
en nyansskillnad, som kan vara ganska viktig, mellan
det svar han lämnade här i dag och vad som står i
budgetpropositionen. Det står i hans svar om ägarför-
hållandet: "Om analysen visar att det är motiverat
med förändringar, kommer sådana att ske." I budget-
propositionen står det inte så, utan följande: "I vissa
fall, då motiven inte längre bedöms vara aktuella eller
angelägna, bör avveckling av statens ägarengagemang
övervägas."
Det är alltså skillnad mellan "kommer att ske" och
"övervägas". Jag är mycket intresserad av att av nä-
ringsministern få reda på vad som egentligen gäller,
så att vi inte går härifrån mer tveksamma än vi var när
vi kom gällande regeringens syn på privatiseringar.
Jag noterar också att det finns en rad frågetecken i
näringsministerns svar. Det gäller bl.a. synen på risk-
kapitalmarknaden. De som har deltagit i privatise-
ringsprogrammet ägde redan aktier eller skulle ha
köpt aktier ändå, sade näringsministern. Vi vet att
åtminstone en kvarts miljon av köparna var debutanter
på aktiemarknaden. En undersökning så sent som
sommaren 1994 visade att folk hade behållit sina
aktier i mycket hög grad och inte alls gjort sig av med
dem ganska fort, som man fick intryck av i närings-
ministerns svar.
Om man vill vara spekulativ kan man i och för sig
också diskutera hur de nya skatterna kommer att på-
verka människors aktiesparande, men det kan vi spara
till en annan diskussion.
Jag tror att det faktum att så många människor
äger aktier i Sverige delvis har sin grund i privatise-
ringsprogrammet. Det har dragit uppmärksamheten
till aktiesparandet som sparform. Man sparar och
investerar i det växande Sverige. Människor har blivit
uppmärksammade på att det inte är så svårt och tek-
niskt som många kanske trodde. En rad intressanta
svenska företag har dragit uppmärksamheten till sig.
Jag vill ställa en kompletterande fråga till nä-
ringsministern. Det stod i svaret att staten inte skall
lägga pengar på att bredda riskkapitalmarknaden. Jag
skulle vilja veta vad detta egentligen innebär. Vad jag
vet har staten fått in ett stort antal miljarder på privati-
seringsprogrammet. Kostnaderna har internationellt
sett varit mycket blygsamma. Jag skulle bli mycket
glad över ett svar från näringsministern även på detta.
Jag noterade också att näringsministern menade att
det skall göras en politisk bedömning av företagens
tillväxttakt, bl.a. med hänsyn till konkurrenssituatio-
nen, om jag tolkar hans svar rätt. Jag ser privatise-
ringen som ett sätt att komma förbi den politiska
tvångströja som många företag i Sverige faktiskt
känner av i dag när beslut om kapitaltillskott och
annat fattas av politiker i regeringskansliet och inte av
bolagen själva. Detta hämmar naturligtvis företagens
tillväxtmöjligheter.