Herr talman! Regeringen gjorde snabbt vid maktskiftet hösten 2006 en rad förändringar, bland annat förändrade man a-kassan så att den blev både sämre, dyrare och motverkade arbetslinjen. Nu har vi i oppositionen fått majoritet för att regeringen måste se över 100-dagarsregeln, vilket innebär att man inte behöver flytta den första arbetslösa dagen och att man kan söka lämpligt jobb inom sitt eget yrke de första 100 dagarna.
Dessutom ska regeringen se över reglerna för deltidsstämplingen så att de inte diskriminerar deltidsarbetslösa och inte motverkar arbetslinjen.
Det finns en majoritet i utskottet för att bifalla flera socialdemokratiska motioner i frågorna. Det är bra. Därmed yrkar jag bifall till utskottets förslag till beslut i punkterna 4 och 6.
Herr talman! Att ha ett jobb att gå till är oerhört viktigt. Det är roligt, och det är arbetskamrater. Det är ofta förknippat med en stor yrkesstolthet och möjlighet till egen försörjning. För oss socialdemokrater är jobben den politiskt viktigaste frågan. Men att ha ett arbete är inte en självklarhet för oss alla. En del jobb försvinner. En del företag varslar för att färre ska göra jobben eller för att orderböckerna är tunna. En del arbetsgivare vill bli av med personal av andra orsaker.
En del arbetar heltid med fasta anställningar. En del har visstidsanställningar och får ta de timmar eller dagar som erbjuds. En del blir helt utan arbete. Så ser villkoren ut på svensk arbetsmarknad i dag.
En stor grupp kvinnor och unga används som dragspel på svensk arbetsmarknad och tvingas att jobba de timmar de får, och de ska alltid finnas till hands, ofta med mobilen i handen, för att snabbt ta de timmar de får.
Om olyckan är framme och man mister sitt arbete helt eller delar av sin sysselsättningsgrad är det viktigt att man har en bra arbetslöshetsförsäkring, så att man klarar sig mellan två jobb och kan fokusera på att söka nytt arbete eller kanske utbilda sig till ett annat yrke om så behövs. Då är det oerhört viktigt att man inte måste fokusera på hur man ska få ekonomin att gå ihop, eller rent av bli fattig eller väldigt fort riskera att hamna i fattigdom.
De regelförändringar som den borgerliga regeringen har gjort innebär att man blir underförsäkrad när man blir arbetslös i dag. Inkomstbortfallsprincipen gäller enbart för väldigt få; endast 4 procent får ungefär 80 procent av sitt inkomstbortfall. Och vi har fått en a-kassa som motverkar arbetslinjen. Vi vet också att det är bara 40 procent som får någon ersättning alls, och inom några år kanske det är bara 25 procent som får det.
Man tvingas också att tacka nej till timmar som erbjuds därför att man straffas med färre a-kassedagar då man har deltid eller har tvingats ta deltid. För att få a-kassa om man har deltid måste man ha haft ett heltidsarbete tidigare.
Särskilt dålig har a-kassan blivit för kvinnor och unga människor som tvingas att finna sig i att det är väldigt ojämställt på svensk arbetsmarknad, där deltider och visstidsanställningar råder i än högre grad just på kvinnliga arbetsmarknadsområden än på de typiskt manliga arbetsplatserna.
Vid arbetslöshet diskrimineras de återigen därför att de tar de erbjudanden som de faktiskt får, för då får man helt andra regler i a-kassan. I stället för 300 dagar får man bara 75 dagar med den borgerliga a-kassan - så är den uppbyggd. Nu är den egentligen anpassad efter en medelålders man som har blivit arbetslös från ett heltidsarbete. Det passar inte in på svensk arbetsmarknad. Vi har också fått ett regelsystem som motverkar arbetslinjen på det viset att man tvingas att bli heltidsarbetslös i stället för arbetslös på deltid.
Det är helt fel väg att gå då varje arbetad timme måste ses som ett steg i rätt riktning för den som är arbetslös och möjlighet för framtida heltidsarbete.
Någon sade här tidigare att det är bättre att ha en fot inne på arbetsmarknaden än båda fötterna utanför.
Vi hade i arbetsmarknadsutskottet för en tid sedan professor Bertil Holmlund från Långtidsutredningen, och han menade också att varje arbetstillfälle är viktigt att ta vara på för att få möjlighet till ett nytt arbete. Därför tycker vi att man måste ändra a-kassereglerna så att de passar in i dagens arbetsmarknadssituation, där tråkigt nog fortfarande väldigt många unga och speciellt kvinnor får finna sig i visstidsanställningar, som blir ännu fler, och deltider, som har blivit en stor grej på arbetsmarknaden. Speciellt inom de områden som Kommunal, Handels och Hotell- och restaurangfacket har att organisera är deltidsproblematiken väldigt stor.
För bara några veckor sedan var jag ute på logistikföretag, och det nya var att de killar som jobbar där som är mellan 25 och 27 år nu hade fått bara deltidstjänster, för deras verksamhet var uppbyggd så. Även på de typiska manliga företagen börjar det alltså komma.
Så länge vi inte har kommit bort från det faktum att vi har möjlighet att erbjuda heltid för alla är det oerhört viktigt att vi har en a-kassa som inte motarbetar arbetslinjen och att man inte straffas eller diskrimineras för att man tar de jobb på timmar eller dagar som erbjuds, så som det är i dag.
Den så kallade 75-dagarsregeln motverkar arbetslinjen och måste ses över. Det är helt fel att straffas för att man tar de jobb som erbjuds, och man ska inte tvingas att flytta redan första arbetslösa dagen. Det är omänskligt, och det är inte samhällsekonomiskt. Det kan få stora konsekvenser för den enskilde, och speciellt för familjen. Det kanske handlar om att byta skola, tvingas sälja sin bostad med mera. Det gör man inte på en vecka eller två.
Varje arbetad timme är viktig för den enskilde, för samhället och för tillväxten. Vi måste få till en regelförändring så att arbetslinjen gäller. Nu tvingar vi regeringen att återkomma med bättre regler för den som är deltidsarbetslös och ta bort 100-dagarsregeln.
Nu är det upp till regeringen att visa samma snabbhet att ändra till det bättre som de gjorde när de förstörde och försämrade a-kassan så att den blev både dyr och dålig och motverkade arbetslinjen och drabbade unga och kvinnor mer än män.
Jag yrkar bifall till våra reservationer 2 och 5.
(Applåder)