Herr talman! Jag tänkte börja med att yrka bifall till förslaget i utskottets betänkande på samtliga punkter.
A-kassan ska vara en omställningsförsäkring, en trygghet vid arbetslöshet, en försörjning mellan två jobb. A-kassan har varit och ska vara en viktig del av den svenska välfärden. Därför har bland annat vi sverigedemokrater sagt att innan vi är beredda att stödja ytterligare jobbskatteavdrag vill vi att välfärden ska få sitt. Här har vi en del av detta - a-kassan.
Jag kommer mest att hålla mig kring punkt 4 och punkt 6 i betänkandet, som rör den så kallade 100-dagarsregeln och deltidsbegränsningen, alltså 75-dagarsregeln.
100-dagarsregeln innebär att man i första hand under 100 dagar ska söka i sitt närområde och inom sin yrkeskompetens och utbildning. Det är nödvändigt för att tillvarata den utbildning och den kompetens som finns hos arbetskraften. Det är inte rimligt att man ska behöva ryckas upp med rötterna redan i början av arbetslösheten för att söka jobb i andra delar av landet som man varken har utbildning för eller erfarenhet av.
Det är ingen bra arbetsmarknadspolitik. Den är inte human. Den är heller inte bra för Sverige, för ska vi klara sysselsättningen i framtiden måste vi ha rätt kompetens på rätt plats. Människor ska jobba med det de är utbildade för och det de har erfarenhet av.
Om en akademiker som har blivit arbetslös söker ett jobb som han eller hon inte har utbildning för, till exempel enkla jobb i en Ica- eller Konsumbutik, tror ni då att de får de jobben? Nej, det får de inte. Jag har själv anställt personal på den typen av arbetsplatser. Kommer det någon som är överkvalificerad får den personen inte jobbet, för man vet att de fortsätter att söka jobb och snart kommer att lämna arbetsplatsen. Det försätter bara människor i en situation där de tvingas lägga ned kraft på att söka jobb de inte kommer att få, som de inte vill ha och som de inte är utbildade för.
När det gäller deltidsbegränsningen, 75-dagarsregeln, är den kontraproduktiv. Den håller kvar människor i arbetslöshet. Det har regeringens egen långtidsutredning visat. Har ni läst den? Den visar att 75-dagarsregeln gör att människor som är heltidsarbetslösa och som kommer från ett heltidsjobb inte tar ett deltidsjobb, trots att Långtidsutredningen säger att just ett deltidsjobb är en av de bästa vägarna till att komma tillbaka till ett heltidsarbete. För dem som jobbar deltid men som vill ha ett heltidsarbete tar det i genomsnitt ett år att komma till heltidsarbete. Det är en bra väg tillbaka till arbetsmarknaden.
Nu tar man inte deltidsjobbet därför att man förlorar ersättning. Man får svårt att försörja sig, svårt att behålla lägenhet eller hus. Begränsningen är kontraproduktiv. Det är till och med så att Långtidsutredningen visar att det egentligen borde vara tvärtom. Ersättningsdagarna för deltidsarbetslösa borde vara ännu fler än för heltidsarbetslösa. Läs er egen utredning!
I övrigt tycker jag att det är positivt att en viss del av beröringsskräcken gentemot Sverigedemokraterna hos den övriga oppositionen verkar ha lagt sig. Det innebär att vi i och med dagens beslut i kammaren får en möjlighet att gemensamt förbättra den omställningsförsäkring som a-kassan ska vara.
Det innebär också, som det nu ser ut, att vi senare denna månad kommer att få tillfälle att rätta till bristerna i fas 3 så att villkoren för utländska arbetare i Sverige mycket troligt förbättras genom att ILO 94 ratificeras.
Herr talman! Däremot är det sorgligt att vi har en blunda-och-hoppas-regering, en minoritetsregering som, förutom i ett mycket litet antal frågor, inte förankrar regeringspolitiken i Sveriges riksdag. Nu finns det en riksdagsmajoritet för att förbättra a-kassan. Det finns en sådan riksdagsmajoritet som skickar ett tydligt uppdrag till regeringen att ta fram förslag och finansiering för att förbättra a-kassan när det gäller 100-dagarsregeln och när det gäller deltidsbegränsningen.
Regeringen har inte sökt stöd för sin politik i den här frågan. Man har inte heller fått något stöd för sin politik i den här frågan. Vi har en blunda-och-hoppas-regering. Jag undrar hur länge vi kommer att ha den regeringen om den fortsätter att regera på det här viset.
Jag tänker också gå in lite grann på vad några andra talare har sagt. Eftersom jag kommer in sent på talarlistan har jag inte haft möjlighet att replikera på alla. Men några rätt anmärkningsvärda saker har sagts. Jag tänkte komma in på det.
Jag tycker till exempel att Josefin Brink inte behöver vara arg på Hans Backman. Josefin gjorde det väldigt klart och tydligt att hon inte under några omständigheter någonsin kommer att kunna tänka sig att spara pengar på invandring. Det är en åsikt som jag tror att hon delar med Hans Backman och även med de övriga partierna i den här kammaren, förutom Sverigedemokraterna. Det är ju en helig ko.
Vi hörde tidigare hur Maria Plass påstod att vi inte har någon finansiering, till exempel när det gäller deltidsbegränsningen. Läs vår budget, Maria Plass! Det finns en finansiering där. Bland annat ställer vi krav på att upprätthålla och förstärka välfärden innan vi ger oss in på att stödja ett ytterligare jobbskatteavdrag. Men det finns också, som sagt, heliga kor som slaktas i vår budget. Läs och begrunda hur man kan finansiera förstärkt välfärd, Maria Plass!
Maria Plass, Hans Backman och flera andra har pratat om att deltidsbegränsningen skulle kosta 3 miljarder. Man har avrundat uppåt i det här fallet. I utredningen från riksdagens utredningstjänst pratar man om 2 ½ miljarder. Jag vill bara göra det förtydligandet. Det har vi också tagit in i vår budget. Den är finansierad fullt ut.
Abir Al-Sahlani - jag vet tyvärr inte om hon finns kvar i lokalen - hade också en rätt anmärkningsvärd jämförelse. Hon jämförde arbetskraftsinvandring med att söka jobb i en annan kommun. Det är inte riktigt jämförbart. Att söka jobb i en annan kommun kan man göra redan i dag. Det finns inga sådana begränsningar. Jag bor i Östersund. Hade jag inte varit invald i Sveriges riksdag hade jag mycket väl kunnat söka jobb i Malmö. Den begränsningen finns inte.
Vad det här handlar om är att tvinga någon som är arbetslös i Östersund att söka jobb i Malmö. Eftersom Abir Al-Sahlani tog upp detta och gör den jämförelsen, innebär det att hon också tycker att man ska tvingas söka jobb i ett annat land? Det skulle vara rätt intressant att veta om det var det som var jämförelsen.
Dessutom skyllde Abir lite grann Socialdemokraternas flumskola för att det ser ut som det gör på dagens arbetsmarknad. Men, herregud, ni har haft makten i fem år! Jag är inte socialdemokrat, men nu får ni sluta med det här. Ni har haft makten i fem år, ta ansvar för er politik!
Sist, men inte minst, pratade Penilla Gunther om en folkhemsdröm. Det kanske var en folkhemsdröm att ha ett fast arbete, ett fast hem, ett tryggt hem. Men om du tycker att en folkhemsdröm är en svunnen tid som vi inte ska leva upp till igen är inte Kristdemokraterna det parti Kristdemokraterna en gång var. Det har vi sett tydliga tecken på tidigare under året. Det här var väl sista spiken i kistan.