Herr talman! Det svenska näringslivet och den
svenska aktiemarknaden har förändrats sedan aktiebo-
lagslagen trädde i kraft 1977. Därför behövs de änd-
ringar i aktiebolagslagen som vi diskuterar här i kväll.
Jag vill inleda med att yrka bifall till lagutskottets
betänkande LU26 och avslag på samtliga reservatio-
ner.
I detta betänkande föreslår vi förändringar som rör
styrelsen, bolagsstämman, revision och skadestånds-
ansvar. Ändringarna syftar bl.a. till en förstärkning av
ägarfunktionen för ett effektivt resursutnyttjande i
företagen och i näringslivet. Översynen av aktiebo-
lagslagen har också gjort att vi även försöker skapa
bättre förutsättningar för att utkräva ansvar av för-
sumliga bolagsföreträdare. Mot bakgrund av EG:s
åttonde bolagsrättsliga direktiv föreslår vi att endast
auktoriserade och godkända revisorer skall revidera
aktiebolag och vissa handelsbolag. Revisorerna åläggs
även en skyldighet att anmäla misstanke om brott i
vissa fall.
Herr talman! Jag ämnar inte uppta kammarens tid
med att gå igenom alla förslag i detalj, utan koncent-
rerar mig i huvudsak på att motivera en del av de
punkter där vi inte är helt överens. Jag börjar med
styrelsen.
När det gäller beredningen av styrelsevalet anser
Centerpartiet och Folkpartiet att valet skall föregås av
någon form av valberedning. Sådana krav har också
framförts i den allmänna debatten under senare år.
Debatten resulterade i att Näringslivets Börskommitté
utfärdade en rekommendation i frågan. Den finns
också som en bilaga till Stockholms fondbörs inre-
gistreringskontrakt.
Rekommendationen innebär att ett bolag som kän-
ner till att ett förslag till styrelsen stöds av ägare till
minst 10 % av röstetalet för samtliga aktier skall of-
fentliggöra förslaget i god tid före stämman. Man
skall också tala om vem som har kommit med försla-
get och hur många röster förslaget representerar.
Utskottet anser att det för närvarande inte finns
någon anledning att införa lagregler om valberedning,
utan anser att man i stället skall följa efterlevnaden
och effekterna av NBK:s rekommendationer.
En annan fråga som också har debatterats är anta-
let uppdrag, om det är rimligt eller ens möjligt att sitta
i så många bolagsstyrelser som det ibland har före-
kommit exempel på. Vi anser att det är bättre med
information än med lagregler. Det måste ändå avgöras
från fall till fall. Valet av styrelseledamöter skall
därför föregås av information om antalet uppdrag. Det
är bolagsstämmans ordförande som skall inhämta
sådan information och sedan se till att den vidarebe-
fordras före valet.
När det gäller frågan om information skall skickas
ut redan i samband med kallelsen anser utskottet att
stämman skall kunna besluta om man vill ha sådan
information eller inte. Sådant beslut kan inte fattas av
stämman om informationen redan har kommit med
kallelsen. Därför utformas lagregeln så att informatio-
nen skall lämnas av stämmans ordförande innan sty-
relsevalet förrättas.
Fru talman! Jag är helt överens med Tanja Linder-
borg om att andelen kvinnor i bolagsstyrelsen är för
låg. Argumenten kring varför det är så påminner mig
om diskussionerna kring kvinnlig rösträtt: bristande
kompetens, bristande intresse osv. Värt att notera är
dock att andelen kvinnor är större i statligt ägda bolag
samt i kooperativt ägda bolag. En anledning tror jag
är att den svenska demokratiska grundsynen genom-
syrar dessa företag. Men att lagstifta om ökad kvinno-
representation i aktiebolagslagen tror jag inte på. Det
måste till andra metoder.
Ställföreträdarjäv är ännu en fråga som flitigt dis-
kuteras. Här kommer ett välkommet förslag, men med
ett undantag: Undantag görs för koncerner och där-
med de koncernliknande förhållanden som gäller
mellan en kommun och dess bolag. I denna fråga,
liksom i frågan om avveckling av kommunala bolag,
har vi en ideologisk skiljelinje som egentligen inte
skall diskuteras av lagutskottet. Jag anser, i motsats
till Moderaterna och Folkpartiet, att viss kommunal
verksamhet kan bedrivas i bolagsform men att det är
viktigt med ställföreträdarundantaget just av demo-
kratiska skäl. Du skall som förtroendevald i en kom-
mun också kunna sitta i dess bolagsstyrelse och på så
sätt garantera den demokratiska insynen.
När det gäller skadeståndsansvar har regeringen
prövat om det finns anledning att skärpa nuvarande
bestämmelser men har funnit att de gällande bestäm-
melserna är ändamålsenliga. Utskottet delar den upp-
fattningen. Jag vill då påminna om reglerna om ar-
betsordning, som ger ett tydligare ansvar. Sedan får vi
tids nog också ta ställning till EG:s femte bolagsrätts-
liga direktiv.
Skall kallelse till bolagsstämman skickas ut först
och dagordningen sedan? Nej, anser utskottet. Det
finns inte sådana fördelar med ett sådant förfaringssätt
att det bör genomföras.
Herr talman! En av de mest omdiskuterade frågor-
na i detta ärende är förslag kring revision och reviso-
rerna. De nuvarande bestämmelserna kring revisor-
sjäv är av stor betydelse för att upprätthålla revisorer-
nas oberoende. En skärpning föreslås: Den som äger
aktier i ett bolag får inte vara revisor åt det bolaget.
Övriga förslag kring jäv kommer vi tillbaka till efter-
som de är föremål för utredningar: Redovisnings-
kommittén och Kommittén för utvärdering av sambo-
lagen.
Endast den som är auktoriserad eller godkänd re-
visor skall kunna utses till revisor i ett aktiebolag.
Regeringen föreslår också regler som gör det möjligt
med en granskning som har en lång tradition i Sveri-
ge, som komplement till auktoriserade eller godkända
revisorer, och kallar dem för "lekmannarevisorer".
Utskottet anser att det inte är en helt lyckad beteck-
ning, men anser inte heller att den föreslagna ändring-
en till "förtroenderevisor" är bra. Vi tar för givet att
regeringen återkommer.
En revisor är enligt svensk bolagsrätt ett bolagsor-
gan och samtidigt en av bolagets sysslomän. Hon eller
han verkar därmed inte bara i bolagets och aktieägar-
nas intresse, utan hans uppgift är också att skydda
utomståendes intressen, såsom kreditgivares, anställ-
das, andra kontraktpartners och det allmännas intres-
se. Om en revisor finner att en styrelseledamot eller
en verkställande direktör kan misstänkas ha gjort sig
skyldig till vissa brott, främst bedrägeri-, försking-
rings- eller bokföringsbrott, skall hon eller han först
underrätta styrelsen om detta. Om de skadliga effek-
terna av gärningen inte har avhjälpts och om anmälan
till polis inte heller sker skall revisorn lämna sitt upp-
drag och själv göra anmälan till åklagare.
Utskottet hälsar med tillfredsställelse detta förslag
som kan bli ett värdefullt instrument i kampen mot
ekonomisk brottslighet. Vi finner att övervägande skäl
talar för en skyldighet att anmäla brott framför rätt att
anmäla. Vi anser också att övervägande skäl talar för
att denna anmälan skall göras direkt till åklagare.
Herr talman! Mycket mer skulle kunna sägas kring
dessa förslag och motförslag. Men det har varit en
lång dag, och jag skall inte fresta kammarens tålamod.
Jag vill bara upprepa det jag började med: Bifall till
utskottets betänkande och avslag på samtliga reserva-
tioner.