Herr talman! Det här betänkandet handlar om ak-
tiebolagets organisation m.m. Det är bra att ansvars-
förhållandena inom företagen tydliggörs och skärps.
Förslagen i föreliggande betänkande tar sikte på det.
Det ökar möjligheterna att utkräva ansvar av försum-
liga bolagsföreträdare. Där har det funnits klara bris-
ter. Det är också viktigt att stärka möjligheterna för
att små aktieägare skall få inflytande. I dag är det
obefintligt. Det är de stora giganterna som gör i stort
sett vad de vill och kommer överens om. En decent-
raliserad ansvarsfördelning och beslutsordning är till
fördel för engagemanget, för företagsamheten och
därmed näringslivsutvecklingen.
Decentraliseringslinjen i beslutsfattandet markerar
tydligt den inriktning som Centerpartiet står för. Steg i
den riktningen tas i och med att beslut tas i den rikt-
ning som betänkandet och propositionen anger. Det är
inte tillräckligt. Centerpartiet vill gå längre. Det kan
göras mer för att stärka ansvar och inflytande för ett
flertal och motverka möjligheter till försummelse för
ett mindre antal.
Beredning av styrelseval är en sådan fråga. I dag
är det inte sällan som styrelseordföranden själv plock-
ar in de styrelseledamöter han - det är oftast en han -
vill se omkring sig som lojala redskap. Kompisskapet
utvecklas, och vi får en elit som växlar styrelseupp-
drag med varandra. Det är inte bra för demokrati,
ansvar och engagemang. Beredningsprocessen runt
styrelsevalen bör därför formaliseras och breddas för
att insyn och inflytande över styrelseval till en aktie-
bolagsstyrelse vidgas.
Aktiebolagslagen innehåller inte några regler om
hur ett styrelseval skall beredas. Inte heller finns i
betänkandet eller i förslag från regeringen någon
skärpning för att vidga inflytandet i beredning av
styrelseval. Det är en klar brist.
Får jag fråga majoriteten om det inte är lika viktigt
att ha bred insyn i processen runt styrelseval till en
bolagsstyrelse som det är att ha insyn i styrelseval till
en kommunal församling eller en föreningsstyrelse.
Skall vi ha en slags demokrati i föreningsliv och sam-
hälle och en annan inom aktiebolagsvärlden? Är det
socialdemokratisk syn på demokrati? I bolagen skall
demokratin inte få släppas loss. Där skall vi ha ett
slutet system. Är det så, Carin Lundberg?
T.o.m. Börskommittén har uppmärksammat att det
finns brister i demokratin vid utseende av styrelsere-
presentanter i bolagsstyrelser och utfärdat vissa re-
kommendationer. Men lagstiftaren, dvs. regeringen,
sitter still i båten. Det är förvånande. Från Centerpar-
tiet vill vi inte göra skillnad på demokrati mellan
samhällets verksamhet och bolagsstyrelsernas slutna
styrelserum. Vi vill öppna de slutna dörrarnas system.
På samma sätt som val av styrelse bereds i förenings-
liv och samhällsorgan genom en valberednings-
kommitté bör samma princip gälla vid val av bolags-
styrelse. I varje fall borde den rekommendation som
Börskommittén förordar bli lagfäst. Utskottet ser här
hindren och inte möjligheterna.
Ett minimikrav borde vara att information om den
föreslagna styrelsens sammansättning, liksom om de
föreslagna personernas övriga uppdrag, bör lämnas
redan i kallelsen till bolagsstämman. Det tar vi upp i
reservation nr 2. Det är en förutsättning för att i varje
fall de mindre aktieägarna skall ha en rimlig möjlighet
att i dessa frågor förbereda sitt ställningstagande på
bolagsstämman. Ett sådant förslag borde vara natur-
ligt att lägga för en socialdemokratisk regering.
För att spara tid yrkar jag bifall endast till reser-
vation nr 1 när det gäller frågan om hur styrelseval
skall kunna demokratiseras.
När det gäller att ytterligare decentralisera infly-
tande och ansvar vill jag vidare kort peka på ytterliga-
re förslag som vi från Centerpartiet lagt. Vi vill un-
danröja det Moment 22 som finns i nuvarande lag om
möjligheten för en liten aktieägare att få ett ärende
anhängiggjort och behandlat på bolagsstämman. Vi
vill också tydliggöra en styrelses beslutsförhet i lagen.
Herr talman! I det nya lagförslaget stärks reviso-
rernas möjlighet att förhindra brott. Skyldigheten att
agera vid misstanke om brott lagfästs. Det är bra.
Revisorerna får bl.a. en skyldighet att rapportera om
hur ett företag betalar skatter och avgifter. Men där
tar skyldigheten slut enligt förslaget. Vi tycker att
revisorernas skyldighet bör stärkas ytterligare. Benä-
genheten att hysa brottsmisstanke kan vara lika stor
oavsett vilken typ av betalningsförsummelse det är.
Därför bör revisorerna få en skyldighet att rapportera
i de fall ett bolag inte betalar skulder av väsentlig
betydelse i rätt tid, oavsett vilken skuld det är fråga
om. Vilka sakskäl finns från majoritetens sida för att
göra skillnad på skatteskulder och andra skulder? Kan
inte brotten och försummelserna vara lika stora oav-
sett vilken typ av skuld det är fråga om?
Slutligen vill jag ta upp sanktionsmöjligheter. Det
är en viktig preventiv åtgärd när det gäller att förhind-
ra brott. Brott skall aldrig löna sig, men enligt aktie-
bolagslagen skall de det. Inga sanktionsmöjligheter
finns. Det är mycket märkligt. Här kan oseriösa bo-
lagsföreträdare fortsätta verksamhet sedan aktiekapi-
talet förbrukats, iscensätta bekvämlighetskonkurser
och bedriva brottslig verksamhet till men för andra
småföretagare, underleverantörer, enskilda och all-
mänhet som drabbas utan att några straffpåföljder
finns stipulerade i lagen.
Här bör ett utredningsarbete omedelbart komma
till stånd i syfte att utforma sanktionsregler som ett
verkande instrument som förhindrar brottslig verk-
samhet i stor omfattning.
Det är inte bra för företagsamheten. Det är inte bra
för den allmänna moralen. Det är inte bra för någon
att brott inte beivras med sanktioner. Majoritetens
argumentering för avslag tar sikte på att detta skall
täckas in i brottsbalken. Några sanktionsmöjligheter
behövs inte här. Hur kan det komma sig att den
brottsliga verksamheten fortgår utan straff, trots att
brottsbalken finns och trots att den skulle täcka detta?
Är det fel på brottsbalken? Varför ändras och skärps
den i så fall inte? Det talar för en skärpning av aktie-
bolagslagen i av oss föreslagen riktning.
Herr talman! Jag yrkar bifall till reservation 1 och
står givetvis bakom de reservationer där centerleda-
möter finns med. I övrigt yrkar jag bifall till hemstäl-
lan i utskottets betänkande LU26.