Herr talman! Betänkandet handlar om aktiebola-
gets organisation. Det kan ju förefalla både svårt och
tekniskt, och egentligen av intresse bara för specialis-
ter. Men jag menar att inget kan vara mer fel.
Aktiebolaget är faktiskt näringslivets viktigaste fö-
retagsform. Det är en angelägenhet för många direkt
berörda, exempelvis aktieägare, styrelseledamöter,
verkställande direktörer, arbetstagare och borgenärer.
Eftersom det finns ett sådant brett intresse kring den
här frågan bör också saken behandlas.
Min utgångspunkt är att aktiebolagslagen är i stort
behov av en modernisering, inräknat den viktiga har-
moniseringen med EU. De nu aktuella lagförslagen
från regeringens sida är i princip överensstämmande
med EU-direktiven. Jag tycker därför att de i huvud-
sak kan godtas - dock med några viktiga förändringar
på som jag tycker strategiska områden. Det gäller
ledningsorgan, minoritetsskydd och revision.
Herr talman! Jag börjar med att tala om att det be-
hövs bättre ledningsorgan. Aktiebolagets ledande roll
spelas naturligtvis av styrelsen. Därför måste man
ställa stränga krav på styrelsens ledamöter. Lagförsla-
get är i behov av skärpning på flera punkter. Först och
främst - och det är naturligtvis grundläggande -
måste valet av styrelse göras mycket noggrant och
dessutom i öppna former. Jag menar att det är särskilt
viktigt med hänsyn till det nuvarande breda, och kan-
ske allt bredare, aktieägandet.
Därav följer att en nomineringskommitté bör be-
reda frågan om styrelsevalet - i varje fall i marknads-
noterade bolag. För att göra det extra noggrant och
omsorgsfullt skall det redan i kallelsen finnas en pre-
sentation av den föreslagna styrelsen inklusive kandi-
daternas andra uppdrag. Presentationen bör gälla i
alla bolag - av praktiska skäl möjligen med undantag
av de allra minsta.
Därutöver bör styrelsens skadeståndsansvar skär-
pas. Det gäller att öka ledamöternas intresse, men
också deras ansvar. EU är inne på samma skärpta
linje. Jag tycker att riksdagen bör uttala sig för en
skärpning i princip när det gäller ledamöternas ska-
deståndsansvar för vad de gör och inte gör i bolags-
ledningen. Den svenska positionen på den här punk-
ten bör fastläggas redan nu. Utformningen i detalj får
naturligtvis ske under det kommande EU-
direktivarbetet. Våra svenska förhandlare via Rege-
ringskansliet bör veta vilken den svenska positionen
är.
Utöver dessa frågor som gäller ledningsorgan vill
jag särskilt att man uppmärksammar de kommunala
bolagen. I princip bör samma regler gälla. Man häv-
dar ju ständigt att samma regler bör gälla för vanliga
bolag på den privata marknaden, kommunala bolag
och även bolag inom landstingen. Då bör också de
s.k. jävsreglerna gälla. Jäv är i princip oacceptabelt
oavsett form och sammanhang. Det gäller också ställ-
företrädarjäv. Men här görs ett viktigt och obegripligt
undantag i lagstiftningen: S.k. ställföreträdarjäv skall
inte gälla kommunala bolag. Ett kommunalråd skall
alltså inte bara sitta och ha huvudinflytandet i kom-
munalstyrelsen, utan han eller hon skall också kunna
sitta i en mängd andra bolag även om det till synes
kan finnas motstridiga intressen.
Kommunala bolag innebär ju redan ett stort pro-
blem i sig. Problemen ökar genom en alltmer tillta-
gande bolagisering. Jag menar att de också accentue-
ras genom att man släpper på de gängse viktiga jävs-
reglerna. Därför bör risken för jävsituationer minime-
ras. Huvudregeln om ställföreträdarjäv, som är den
tekniska termen, skall gälla alla bolag inom den priva-
ta sektorn och det skall inte göras något undantag för
kommunala bolag.
Det sägs något om att detta skulle kunna skapa
övergångsproblem. Jag menar att de problemen är
lösbara eftersom det egentligen bara handlar om just
övergångsproblem.
En litet speciell rättssäkerhetsfråga när det gäller
aktiebolagets företrädare är frågan om när de skall få
behörighet att företräda bolaget. Vissa vill att de skall
få behörighet direkt efter val på stämman, och andra
tycker att man skall vänta till dess att det blivit regist-
rerat hos PRV. Jag tycker att det är både viktigt och
möjligt och dessutom nödvändigt ur rättssäkerhets-
synpunkt att klarlägga exakt när man har rätt att före-
träda ett bolag. Registreringen skall alltså vara avgö-
rande.
Herr talman! Detta om bättre ledningsorgan.
Sedan vill jag säga några ord om ett starkare mi-
noritetsskydd. De nu gällande svenska reglerna är
otillräckliga för att man skall få ett rimligt minoritets-
skydd. I dag krävs det i princip 10 % av samtliga
aktier. Det betyder alltså att aktieägarminoriteter
känner sig diskriminerade i bolagen. Som huvudregel
bör det vara tillräckligt med ett aktieinnehav på 5 %
för att få ett minoritetsskydd. Jag tycker att riksdagen
redan nu skall uttala sig positivt för en sådan föränd-
ring.
En sådan förstärkning av minoritetsskyddet som
jag beskriver här har också aktualiserats inom EU. Då
gäller samma sak här som tidigare, dvs. att det är
viktigt att riksdagen beaktar sina möjligheter att fast-
lägga den svenska positionen när man går till för-
handlingar i EU om hur direktiven skall se ut. Att
minoritetsskyddet sedan mer i detalj får utformas i
samband med det kommande arbetet med EU-
direktivet är naturligtvis självklart.
Den tredje punkten som har strategiskt intresse för
aktiebolagen gäller effektivare revision. Det är en
särskilt viktig fråga. Vilka regler skall gälla beträffan-
de revisor och revision? Naturligtvis skall all revision
utövas självständigt och objektivt och stå fri från
sidointressen.
Jävsfrågan är även här mycket viktig. Jag skulle
vilja säga att den är särskilt viktig just i revisions-
sammanhang. Jäv är ägnat att rubba förtroendet för en
revisors opartiskhet, och det gäller inte bara uttryckli-
ga jäv utan även s.k. delikatessjäv. Som bekant får ju
Caesars hustru inte ens misstänkas. Det gäller här
också.
I det nu aktuella lagförslaget finns det två känsliga
punkter. För det första finns det någonting som heter
redovisningsjäv om en revisor granskar sin egen re-
dovisning. Revision och redovisning måste skötas av
olika personer. De här personerna kan nu ingå i sam-
ma revisionsbyrå, men man har litet speciella regler
om att det då inte får gälla grundbokföring. Det är
redovisningsjäv.
För det andra har en revisor rätt att lämna råd och
förslag till förbättringar av bolagets redovisning, men
han får inte biträda med konsulttjänster. Man kan
alltså inte vara revisor och konsult samtidigt. Men det
är litet tillåtet att vara konsult samtidigt, nämligen om
det inte kan rubba förtroendet för revisorn. Jag menar
att det i båda de här fallen föreligger ett klart behov
av att utfärda både klarare och strängare regler så att
man håller isär revisorsrollen från redovisarrollen och
konsultrollen. Jag menar att detta borde bli riktlinjer
för regeringens kommande förslag beträffande revi-
sioner. Det är ju under beredning i departementet.
Slutligen gäller det frågan om revisors skyldighet
att agera vid misstanke om brott. Detta är en mycket
känslig fråga. Det var den redan under utredningsti-
den, och den är det fortfarande. Här gäller det att göra
en avvägning mellan bolagets förtroende för revisorn
och samhällets intresse av brottsbekämpning. Resulta-
tet blir enligt min uppfattning att regeringsförslaget i
huvudsak kan godtas. Dock med det undantaget att
anmälan bör göras till Patent- och registreringsverket
och inte till åklagaren. Vi är fullt medvetna om att
detta är en administrativ omväg, men den föreslagna
modellen innebär att man utnyttjar redan existerande
och inarbetade kanaler mellan revisorerna och Patent-
och registreringsverket och vidare till polis och åkla-
gare.
Herr talman! Avslutningsvis vill jag säga att Folk-
partiet står bakom samtliga reservationer i betänkan-
de, men vi tycker att det räcker med att yrka bifall till
reservation 4, som handlar om de kommunala bola-
gen, för att markera vårt missnöje även på övriga
punkter.