Herr talman! Jag vill inleda med att yrka bifall till
reservation nr 18. Det gäller punkt 21 om revisors
skyldigheter vid brottsmisstanke. I övrigt har vi gjort
ytterligare några reservationer i utskottet, och dem
står vi fast vid, men vi kommer för tids vinnande bara
att yrka bifall till reservation 18.
Under hela 90-talet har vi arbetat med att ändra
på, modernisera och med omvärlden synkronisera
aktiebolagslagen. Nu senast har det gjorts en översyn
när det gäller styrelse, verkställande direktör, stämma
och revisorer. Det har resulterat i propositionen
1997/98:99 om aktiebolagets organisation.
Under hösten 1998 beräknas det komma ett slutbe-
tänkande, varefter vi får en ny aktiebolagslag.
En av utgångspunkterna vid denna översyn har
varit att aktiebolagslagen skall främja en aktiv ägar-
funktion i företagen. Lagen har tagits fram under olika
regeringar, men det har varit stor enighet i utredning-
en om att ägandet har en stor betydelse. Vi har inte
minst under de senaste årtiondena sett hur större möj-
ligheter till inflytande på ägarsidan har skapat förut-
sättningar för framgångsrika företag.
Ägarna skall övervaka sina investeringar genom
att hålla sig underrättade om hur företaget utvecklas,
och de skall försöka att påverka verksamheten. Före-
tagens ägare bidrar på så sätt till att resurserna i en-
skilda företag och i näringslivet som helhet utnyttjas
så effektivt som det är möjligt. Ägare som tar ansvar
för företagens och näringslivets utveckling är därför
ett viktigt inslag i en fungerande marknadsekonomi.
Genom regler som främjar en aktiv ägarfunktion i
företagen skapas största möjliga förutsättningar för en
fortlöpande och snabb anpassning av företagens or-
ganisation och verksamhet till förändringar i omvärl-
den och för en dynamik i näringslivet. Regler med
denna inriktning är därför till nytta för såväl det en-
skilda företaget som för näringslivet i stort.
Jag sade att vi har varit överens om tagen och om
det väsentliga i att skapa ett decentraliserat inflytande
i företagen med olika funktioner. Jag skulle vilja
passa på tillfället att säga att det är viktigt att vi full-
följer dessa tankar och idéer i den övergripande lag-
stiftningen inom näringslivet.
Här har vi försummat - jag hoppas att det skall
bättra sig - att se efter hur man ökar inflytandet från
ägarna när de uppträder i egenskap av borgenär i
samband med att andra företag misslyckas. Jag skulle
vilja säga att konkursbolagen är intressebolag för
ägarna i de företag som har fordringar i dessa bolag.
Det förs vidare diskussioner om att ett företag som
har misslyckats i samband med konkurs skall kunna
återgå till och fortsätta sin verksamhet utan att man
skall behöva döda och likvidera företaget, om det kan
rehabiliteras och aktiekapitalet kan återställas.
I de sammanhang då man lägger ut olika funktio-
ner på olika personer är det viktigt att se till att revi-
deringen och analysen av hur företaget har fungerat
verkligen handläggs av kunniga personer. Det sägs
ofta av de mindre företagen att detta är en stor kost-
nad. Men vi har bedömt det som väsentligt att kvalifi-
cerat folk sköter om revisionen. Detta gäller då man
har rätt att driva företag utan personligt ansvar och
alltså har rätt att enbart ty sig till det aktiekapital som
är satsat och den förmögenhetsmassa som företaget
representerar.
Vi har lagt fram en reservation om hur dessa revi-
sorer skall agera då de upptäcker eventuellt brottsliga
felaktigheter. Majoriteten har gått på linjen att revi-
sorn skall ha en skyldighet att anmäla, såvida inte
företaget eller de som har begått det eventuella felet
har ekonomiska resurser att klara ut det hela. Vi upp-
lever att man inte skall binda upp revisorn på detta
vis, och vi tycker inte heller att de som till äventyrs är
ekonomiskt starka skall kunna klara sig från eventuel-
la felaktigheter.
Med tanke på att vi kräver en kvalificerad revision
i företaget anser vi att man också kan förvänta sig att
revisorn fungerar på ett sådant sätt att han tillvaratar
de samlade intressena. Det är till gagn för företaget,
borgenärerna och alla andra. Vi är med på att revisorn
då också skall ha det vapnet att han kan bryta sekre-
tessen som han är ålagd. Men det skall inte vara en
skyldighet för honom att bryta sekretessen. Där skiljer
vi oss åt.
Jag uppehåller mig vid detta därför att jag tycker
att det är väsentligt när man skall se hur arbetet skall
fungera. Det sägs ofta att det är så mycket gangstrar i
företagen. Efter att ha levt tillsammans med företaga-
re och med tusentals konkurser där jag har varit för-
valtare kan jag säga att det stora, övervägandet antalet
är hederliga och hyggliga människor. Sedan finns det
en grupp som inte är hederlig. Bekymret är att resur-
serna från statens sida inte har lyckats åstadkomma ett
effektivt sätt att få de här människorna lagförda. Efter
90-talets stora konkursbekymmer finns det fortfarande
6 000 outredda brott i dag. Där skall man satsa resur-
ser.
Men man skall inte omöjliggöra för dem som är
hederliga och hyggliga att gå in och verka i företag
genom att göra regler som definitivt motverkar en
expansiv lust och verksamhet under seriösa förhållan-
den. Detta tycker jag mig finna i vissa av de tankar
och idéer som är framförda i form av reservationer. I
utredningen har vi från alla partier varit överens om
praktiskt taget allt. Den enda diskussionen var den på
revisorsidan som jag nämnde precis nu. I övrigt har
det inte framförts invändningar från de olika partiföre-
trädarna under den utredning som har varit.
Jag ser fram emot att vi få en ny aktiebolagslag
och att den följs upp av nya lagar av generell art som
främjar näringslivet och det egna initiativet under
ansvar.
Jag yrkar med det anförda bifall till den reserva-
tion som jag angav inledningsvis.