Herr talman! Vi vet alla här i riksdagen vad en
talman är. Däremot kan man fundera litat på vad en
lekman är. En lekman är enligt den ursprungliga de-
finitionen en kyrklig befattningshavare som inte är
vigd till sitt ämbete. På den grunden började man i
kyrkliga sammanhang t.ex. skilja mellan präster och
lekmän.
Man kan också fundera litet på vad en förtroen-
deman är i relation t.ex. till en tjänsteman. En förtro-
endeman eller en förtroendevald är ju vald till sin
befattning. En tjänsteman är något helt annat, ofta en
professionell person som har att utföra vissa uppgif-
ter.
Lekmän har numera i alldagligt tal börjat få en
överförd betydelse av icke professionella personer
som ägnar sig åt någon verksamhet. Litet slarvigt har
man t.ex. infört benämningen "länsstyrelsens lekman-
nastyrelse". Såvitt jag vet används inte benämningen
lekman på det sättet i någon författning. Jag tycker
också att det är fråga om ett i hög grad oegentligt
begrepp, eftersom det är fråga om att välja förtroen-
demän.
En formell revisionsberättelse måste undertecknas
av personer som icke är auktoriserade revisorer eller
godkända revisorer. Vid sidan av dessa har man för-
troendevalda revisorer, som t.ex. skall kunna utföra en
effektivitetsrevision eller motsvarande. Regeringen
har nu av någon outgrundlig anledning fallit för fres-
telsen att benämna de icke auktoriserade revisorerna
lekmannarevisorer. Man tycks ha kommit på den
tanken på grund av att FAR skall ha hört någon för-
troenderevisor eller förtroendevald revisor fråga:
Skulle icke vi som är professionella revisorer ha för-
troende?
Den parallellen är lika underlig som om en tjäns-
teman skulle säga till en förtroendevald: Du kallas
förtroendevald, men har icke jag såsom tjänsteman
förtroende?
Dessutom är det så att de personer som skall utfö-
ra effektivitetsrevision eller motsvarande revision i
kommunala, statliga, föreningsägda eller andra bolag
och väljs av ägarna för detta förtroendeuppdrag
mycket väl kan vara professionella revisorer, t.ex.
godkända revisorer. Enligt regeringens förslag skall
de nu kallas lekmannarevisorer.
Nu har riksdagens lagutskott tack och lov förstått
att "lekmannarevisor" inte är en särskilt lyckad be-
nämning. Man har med anledning av en motion av
Ola Rask och mig själv gjort ett uttalande där rege-
ringen uppmanas att överväga en annan benämning.
De benämningar som kan övervägas bör ju vara
"förtroenderevisor" eller "förtroendevald revisor".
Jag tycker att det är ett svaghetstecken att lagut-
skottets majoritet inte omedelbart har ändrat regering-
ens förslag i enlighet med detta. Nu utgår tydligen
lagutskottets majoritet från att man skall ändra be-
nämningen efter något år eller så. Då uppkommer den
märkliga situationen att man låter benämningen lek-
mannarevisor finnas en tid. Därefter skall den tydli-
gen förändras.
Jag upplever detta som en mycket egenartad si-
tuation. Man skulle om man inte vet att det är lagut-
skottet som har föreslagit detta möjligen kunna tro att
det föreslagits av ett lekmannautskott.
Jag vill nämna att både Ola Rask och jag sitter i
den kommunala revisionsutredningen. Samtliga leda-
möter i denna utredning har med emfas vänt sig mot
begreppet lekmannarevisor. Vi kommer att offentlig-
göra vårt betänkande på tisdag. I det skriver vi enhäl-
ligt att vi inte godtar benämningen lekmannarevisor. I
de författningsförslag som vi för fram i det här sam-
manhanget, bl.a. med utgångspunkt i den nya aktiebo-
lagslagen, är benämningen förtroenderevisor eller
förtroendevald revisor. Det är en smaksak vilket man
väljer.
Jag skulle vilja fråga t.ex. Carin Lundberg vilka
argument lagutskottet har för att, såvitt jag vet för
första gången i svensk rättstradition, föra in benäm-
ningen lekman i det här sammanhanget och dessutom
låta detta begrepp gå framför den gamla benämningen
förtroendevald.
Vi har i dag en lång rad riksdagsledamöter som är
förtroendevalda revisorer i t.ex. statliga bolag. De
personerna kommer i och med att den nu aktuella
lagen antas nu att benämnas lekmannarevisorer. Jag
vet inte om någon av dem faktiskt har professionell
erfarenhet av revision, men det säger sig självt att det
är en ganska otillfredsställande ordning att lagutskot-
tet på grund av ett misstag som regeringen har gjort
låter detta förslag gå vidare.
Jag noterar att mina partikamrater i lagutskottet
med kraft har reserverat sig mot detta, men jag kon-
staterar också att kammaren tydligen kommer att
införa den här benämningen och låta den tillämpas i
ett år. Jag skulle vilja höra motiven för detta.