Herr talman! När konstitutionsutskottet valde den
linje som jag tycker är rimlig, nämligen att denna
utlokalisering bör övervägas, fick jag uppfattningen
att det skulle bli ytterligt svårt för regeringen att
hinna klara upp detta i tid.
Dessutom skulle det naturligtvis också få
ekonomiska konsekvenser; man måste hur som
helst hålla båda dessa myndigheter i gång under
andra havlåret 1994. Men det var oklart om de
budgeterade medlen kommer att räcka.
Konstitutionsutskottet hade också en stor
arbetsbörda.
Enligt min uppfattning hade det under dessa
omständigheter varit rimligt att skjuta upp
behandlingen av betänkandet till hösten. Vi har ju
ännu inte heller den lagstiftning som skall reglera
verksamheten hos dessa myndigheter. Men nu är vi
här, och det är, vad jag förstår, inte möjligt att få
någon majoritet för att skjuta på detta nu.
Vi har i vår motion understrukit att det är en
oerhört viktig verksamhet som Radio- och TV-
verket och Granskningsmyndigheten skall bedriva.
Verkets direkta ansvarsområde skall omfatta frågor
om radio och TV. Verkets arbetsuppgifter skall
knyta an till andra institutioner, t.ex. Filminstitutet
och Kulturrådet. Det skall vara en central
förvaltningsmyndighet med verkställighetsansvar
inom område i enlighet med gällande förordningar
och lagstiftning. Verket skall också som central
myndighet följa utvecklingen på
etermediaområdet, ge ett samlat underlag för och
bedömningar av beslut om den statliga
mediapolitiken.
Vi menar att det är alldeles orimligt att det skall
vara ett enrådighetsverk. Det borde vara en utsedd
styrelse. Därför stöder vi reservationen när det
gäller mom. 4. Vi menar också att en sådan här
viktig institution rimligen borde ha en
kulturpolitisk målsättning. Radio och TV är inte
huvudsakligen affärsverksamheter, utan det är
fråga om kultur, opinionsbildning och demokrati.
Förslaget till myndighetsorganisation ligger helt i
linje med den politik som har drivits, då
sändningsrätter säljs på auktion, den traditionella
föreningsradion har förstörts och
kabellagstiftningen har egentligen förlorat all udd.
Det tycks som om regeringen önskar att vi skall få
samma utveckling som i USA, där marknadens
krafter ostört får utveckla vilka avarter som helst
och där alternativ egentligen saknas till
sensationslystna, våldsamma och spekulativa
program.
Vi har sagt att den kulturpolitiska målsättningen för
en sådan här myndighet borde vara att värna om
yttrandefrihet och öppenhet, utveckla kontakter
med omvärlden, främja konstnärlig förnyelse och
kvalitet inom radio- och TV-området, bevara och
levandegöra kulturarvet, främja mångfald genom
ett decentraliserat ansvar, främja ett vidgat
deltagande, främja barns och ungdomars intressen
och bevaka deras rättigheter.
Om detta säger man i utskottet att det inte är
möjligt att ålägga myndigheten att fördela
sändningsrätter enligt sådana kriterier. Nej, det
som regleras i lag är en sak, men som jag sade
tidigare har denna myndighet också andra
uppgifter som får konsekvenser på kulturområdet.
Jag kommer alltså att yrka bifall till min
meningsyttring när det gäller mom. 3.
Jag tror inte att den nu föreslagna ordningen
kommer att medföra någon väsentlig förbättring
när det gäller registrerings- och
anmälningsskyldighet. En helt avgörande
förutsättning för att en granskningsmyndighet skall
kunna fungera är ju att man har möjligheter att
framtvinga registrering av samtliga aktörer på
området. Det har man i andra länder och betraktar
det som en självklarhet.
Men Kabelnämnden i Sverige vet över huvud taget
inte t.ex. vilka nätinnehavare som finns, vilka som
äger näten och var de finns. Naturligtvis kan man
då inte heller informera om kabellagens
bestämmelser. Människorna som nyttjar nätet kan
egentligen köra ut sina program hur som helst och
sedan hänvisa till att de inte har fått information om
lagstiftningen.
Vi tycker alltså att nätinnehavare och
programbolag borde ha skyldighet att registrera
sig. Tidigare har man hänvisat till att
programbolagen har varit skyldiga att registrera sig
hos Patent- och registreringsverket, men det är ju
en synnerligen ineffektiv väg som inte har kunnat
utnyttjas av myndigheten.
Egentligen har kabeloperatörerna en i det
närmaste oinskränkt makt att välja utbud också på
sina programkanaler till kunderna, och de gör det
till helt olika priser. Kunderna kan i de flesta fall
inte välja operatör utan har i praktiken att lojalt
acceptera det kabelnät som fastighetsägaren har
valt. Det kan ju inte vara någon egentlig frihet på
området.
Konsumentverket får också in mängder av
klagomål från abonnenter som tvingas betala för
tjänster som de inte har fått eller över huvud taget
inte vill ha.Det finns också en rad tekniska brister i
detta system. De här förhållandena berörs inte alls
i propositionen, utan man låtsas som om allting
fungerar bra.
När det gäller det europeiska TV-direktivet vill jag
säga att det enligt min uppfattning förekommer att
utländska program som sänds från andra länder och
som förmedlas via våra kabelnät inte är i
överensstämmelse med det europeiska TV-
direktivet. Vi har i Sverige kanaler som sänder på
ett inte acceptabelt sätt.
Kabelnämnden skall då vända sig till regeringen,
som i sin tur skall ta kontakt med exempelvis den
brittiska regeringen. Denna skall därvid ta kontakt
med den myndighet som har ansvaret för
kontrollen i England. Detta sker över huvud taget
inte, eftersom det skulle bli en mellanstatlig
angelägenhet. EG-kommissionen säger i sin tur att
staterna sinsemellan får klara ut denna
mellanstatliga angelägenhet. Detta betyder att det
europeiska TV-direktivet inte fungerar.
Mot denna bakgrund och med tanke på den frihet
som i Sverige råder i synen på våldspornografi
kommer vi nog att få möta mer och mer av denna
företeelse. Det enda som krävs är att några
kabeloperatörer vidarebefordrar programmen.
Det är deras beslut som det hela hänger på, och det
kommer att bli mycket svårt att komma åt dem.
Jag tycker att denna utveckling är fullständigt
oacceptabel. Det är möjligt att man bättre kunde
komma åt det här, om man hade den ordningen att
granskningsorganet direkt fick vända sig till den
brittiska myndigheten.
Jag tycker över huvud taget att det är en slapphet i
propositionen när det gäller dessa viktiga saker.
Det gäller för den delen också beträffande
behandlingen i utskottet.
Jag yrkar bifall till mina meningsyttringar under
mom. 9 och 5.
Det är viktigt att verksamheten läggs upp på ett
sådant sätt att samtliga operatörer inom radio- och
TV-området blir skyldiga att registrera sig hos
myndigheten, men dit kommer vi inte med detta
förslag.