Herr talman! Jag vill säga till Inger René att det är
en fördel att ha lyssnat på hela debatten om man
ger sig in i den. Det verkar faktiskt som om hon inte
hade gjort det. Nu får hon chans att begära replik
på mitt anförande också.
Herr talman! Jag skall ägna mig åt att citera en del
saker. Anledningen till det är den oro som
kulturministerns uttalande har skapat.
Dessa uttalanden har kommenterats. På
nyhetsplats i Sundsvalls Tidning från den 27 april
skriver man så här om kulturministern: '' -- Det är
inte frågan om några nya myndigheter utan om en
omorganisation, sade hon när hon besökte
Sundsvall i tisdags. Och det var uppenbart att hon
helst inte ville prata om frågan.''
I Radio Västernorrland blev kulturministern
tillfrågad om hon redan tagit ställning till
lokaliseringsfrågan. Hon svarade så här: Det är inte
fyra myndigheter utan fyra små avdelningar som
slås samman. Det handlar om mindre än 30
personer. Vi tycker att de kan bli kvar där de är.
Det betyder att de blir kvar på Svartmangatan i
Gamla stan.
I Sundsvalls lokal-TV påpekade en reporter att två
utskott har sagt att man bör utlokalisera.
Kulturministern svarade så här: Ja. Det sista
utskottet, det som skall ge grund för beslutet --
alltså KU -- säger att man bör överväga
utlokalisering utanför Stockholms kommun. Det
visar att riksdagen själv inte ger klara och entydiga
besked i den här frågan. Man har helt enkelt inte
givit några rekommendationer.
Kulturministern menar alltså att man kan strunta i
det som utskottet sagt.
Inger René sade att vi kan fundera över frågan. Jag
vill erinra om vad Dagbladet skrev på ledarplats i
går: ''Kulturminister Birgit Friggebo tycks anse att
riksdagen är ett transportkompani som bara
hindrar henne i sin maktutövning. Hur ska man
annars tolka det faktum att hon inte tänker bry sig
om vad riksdagen väntas besluta nu på torsdag?''
Inger Renés uttalande bidrar inte till att försvaga det
intryck som förmedlas i denna tidingsledare.
Jag var tidigare inte främmande för att medverka
till att skärpa skrivningarna. Men efter att ha hört
det uttalande utskottets företrädare Catarina
Rönnung gjorde är jag beredd att säga att vi skall gå
på KU:s yttrande. Det är någonting som regeringen
måste ta på allvar.
Kulturutskottet för sin del lade snarare
tyngdpunkten åt andra hållet när man i sitt yttrande
sade att dessa myndigheter bör lokaliseras utanför
Storstockholmsområdet. Detta skulle sedan ges
regeringen till känna, som framgår av
konstitutionsutskottets handlingar.
Det är viktigt att konstatera att det inte skett någon
snabb expediering av ärendet. Man kan inte säga på
någon vecka att nu har riksdagen fattat det här
beslutet och nu skall vi överväga det i vår kammare.
Det bör också Inger René känna till. Eftersom jag
nu har nämnt hennes namn så många gånger lär hon
väl begära replik på mitt anförande, herr talman!
Jag vill erinra om vad arbetsmarknadsutskottet
säger om grunden för det synsätt man valt vad
gäller lokaliseringspolitiken i betänkandet
1989/90:13: Utskottet har tidigare i sitt av riksdagen
godkända betänkande AU1987/88:13 uttalat att
beslut om omlokalisering av befintlig verksamhet
eller lokalisering av nya myndigheter bör föregås av
noggranna överväganden i de avseenden som nyss
beskrivits.
Det handlar alltså om en process som faktiskt tar
sin tid.
I ett betänkande från 1990/91 säger man så här:
Utskottet har också när det gäller lokalisering av
nya myndigheter vid flera tillfällen uttalat att det är
viktigt att pröva möjligheterna att välja annan
lokaliseringsort än Stockholm.
Det har gjorts affär av huruvida det skapas nya
myndigheter eller om det är fyra nämnder som blir
någonting annat. Detta är en tämligen poänglös
diskussion. Oavsett vad som är fallet skall det göras
noggranna överväganden i frågan. Regeringen har
inte övervägt frågan över huvud taget. Regeringen
har sagt att verksamheten skall finnas i Stockholm.
Man har förutsatt att den skall finnas på
Svartmangatan. Det kanske är en passande adress
för en granskningsorganisation -- vad vet jag?
I sammanfattningen av utskottets betänkande står
det följande: ''I detta betänkande behandlar
utskottet regeringens förslag om en ny
myndighetsorganisation på radio- och TV-
området. I propositionen föreslås att två nya
myndigheter, Radio- och TV-verket och
Granskningsmyndigheten för radio och TV, skall
ersätta Radionämnden, Kabelnämnden,
Närradionämnden och Styrelsen för
lokalradiotillstånd.''
Kulturministern försöker göra en poäng av att
omorganisationen inte är så stor. Även om hon inte
tycks inse det är vi i betänkandets sammanfattning
tämligen överens om att det juridiskt sett är nya
myndigheter. Jag tycker för min del att det är
tämligen poänglöst att diskutera om det är nya eller
gamla myndigheter.
Herr talman! Eftersom någon kanske kommer att
begära replik skall jag inte utnyttja hela min taletid.
Huvudskälet till att jag inte utnyttjar hela den
anmälda taletiden är att utskottets talesman
Catarina Rönnung på ett utmärkt sätt har talat om
för kulturministern vad ett riksdagsbeslut innebär i
dessa avseenden.