Fru talman! Anita Brodén började med det internationella perspektivet. Jag kan spä på med att WHO har konstaterat att den vanligaste dödsorsaken för ungdomar i världen inte är hiv; det är trafik. Det finns all anledning att göra något.
Jag undrar hur Anita Brodén och Folkpartiet anser att saker och ting ska förändras i EU. Sitter man bara och väntar på att något ska komma uppifrån eller att alla länder unisont ska börja med något?
När jag som utredare tittat på EU-strategin har det alltid varit så att några länder har gått före. De har testat saker, och om erfarenheterna har varit tillräckligt goda har man kunnat övertyga övriga om att det blir ett gemensamt EU-regelverk. Så borde man göra här också.
Det enda som behövs är att regeringen lämnar in en ansökan. Allt är upplagt. Utredningen är remissbehandlad. Remissinstanserna var positiva. Bollen är upplagd på straffpunkten - om vi ska uttrycka oss i de termer som är aktuella i dessa tider. Det är bara att skjuta.
När det gäller huruvida detta är starkt eller inte föredrar jag att lita på vad MHF och de andra organisationerna som är ideellt aktiva på trafiksäkerhetsområdet säger. De ger inte regeringen något särskilt bra betyg när det gäller alkohol och trafik, tvärtom.
Många av oss som bor i Skåne minns olyckan där en lastbilschaufför släckte en hel familj. Det gjorde att många bestämde sig för att det inte får upprepas. Vi som lagstiftare i Sveriges riksdag har möjlighet att förhindra detta genom att kräva att alkolås blir obligatoriskt. Trots den olyckan är faktiskt persontrafiken ett ännu större problem per personkilometer räknat. Där finns det ingen arbetsgivare som har ett intresse av att förhindra att den alkoholpåverkade sätter sig i bilen och kör. Per personkilometer är den trafiken ett ännu större problem och det är ännu mer angeläget att täppa till hålen i den trafiken än i yrkestrafiken.
Jag förstår mig inte riktigt på Folkpartiet som säger sig vara ett humant parti och ger upp i den här frågan.