Herr talman! Jag får tacka för svaret. 1970-1985
planterades en miljard paperpot och 700-800 miljo-
ner hickoplantor, som är bättre i och för sig. Jag vid-
håller att orsak till rotsnurr är t.ex. paperpot. Det finns
andra, som combicell och liknande med hårdplast.
Dessa övergavs i stort sett i början på 1980-talet. Men
det finns alltså oerhört stora planteringar som är gjor-
da med paperpot och liknande. Det betyder att vi
egentligen vet ganska bra hur stora problemen är. Nu
utvecklas nya hårdplastkrukor där man kombinerar
rotstyrning med lister och beskärning av rötter. Det
finns alltså bättre metoder, men även de ger upphov
till rotsnurr. De planteringssätt som används i dag är
betydligt bättre, men det sker deformationer även i
dag. Eftersom låga marktemperaturer också påverkar
rotutvecklingen neråt i marken är det tydligt att Norr-
lands inland blir hårdast drabbat av deformationer.
Tall och framför allt contorta är hårdast drabbade av
honungsskivlingsinfektioner och contortan även av
andra svampar. Honungsskivlingen går in i deforme-
ringarna och dödar träden. Det är känt sedan länge.
När det gäller de flesta barrotsplaneringar och natur-
lig föryngring förekommer ingen honungsskivling när
plantorna blivit 15 år gamla. Det är som om plantorna
klarade den infektionen. T.o.m. barrotsplantor vid en
dålig plantering kan drabbas, men det är ganska säll-
synt.
Efter analyser av täckrotsplanterade träd var tju-
gonde år visar att stabiliteten ökat men är ändå betyd-
ligt sämre än på naturligt föryngrade ytor. Den största
skillnaden var ändå att rotsystemen på de äldre träden
var angripna av svamparna.
Slutsatsen är att rotdeformationerna i de nyplante-
rade plantorna öppnar för angreppen. Naturligt för-
yngrade plantor hade så gott som inga angrepp av
honungsskivlingen. Man forskar nu internationellt
mycket på stabilitet och virkeskvalitet och undersöker
hur olika plantsystem och olika trädtyper och marker
m.m. påverkar kvalitet och stabilitet. Det är av stor
ekonomisk betydelse vad forskarna kommer fram till.
I interpellationen 1990/91:75 till jordbruksminis-
ter Hellström fick jag stort gehör för mina frågor och
för att problemet med rotdeformationer, i första hand
rotsnurr, var stort. Men ingen visste då, och ingen vet
nu, vidden av frågan. Jag ville veta om man då var
beredd att göra tillräckligt många fältundersökningar
för att få en uppfattning av storleken på skadorna.
Skadorna ökar alltjämt, eftersom åren går och ing-
enting, absolut ingenting, har hänt. Och nu varnar
forskarna igen. Fortfarande säljs plantor med dåliga
rötter.
Rotdeformationerna övervallas med tiden och
stabiliteten förbättras något, men stamkrökarna finns
kvar. Fiberstörningarna och invallningarna av bark i
roten likaså. Det innebär att hållfastheten i rotsyste-
met är nedsatt och risken för lutande träd och stam-
och rotbrott är större. Fibrerna blir sämre, så man kan
i stort sett inte använda virket till någonting annat än
till flis och att elda med. Det duger inte till pappers-
massa.
Det visar SLU-forskarna Anders Lindström och
Lars Håkansson i en studie av 20 år gamla täck-
rotsplanteringar - Maggi Mikaelsson hänvisade också
till dem. Dessa forskare höll på även 1990, men ing-
enting har hänt.
Både i gamla och i nya planteringar förekommer
rotsnurr. Det innebär att rötterna snurrar runt rothal-
sen på plantan och delvis stryper näringstillförseln,
och stammen får ett lutande växtsätt. Ibland dör de
små plantorna ganska snabbt, men det kan också dröja
10-15 år innan problemet blir tydligt. Virket passar
inte ens till papper. Jag har gått på sådana här plante-
ringar och knuffat omkull 10 meter höga plantor. Det
ser ut som Plockepinn i skogen. Och det är inte på
några enstaka hektar, utan det är på stora områden.
Enligt Assidomäns huvudkontor i Falun har Assi-
domän planterat 100 000-150 000 hektar med paper-
pot, och därtill skall läggas de andra Norrlandslänens,
skogsbolagens och privata skogsägares planteringar.
Jag kan inte göra någon beräkning, eftersom jag inte
har den kompetensen och inte möjligheterna heller,
men det behövs en inventering. Det är inte så att vi
kan titta framåt när så stora delar av vår skog är an-
gripna av svamp och har dessa deformationer.
Många bolag köpte sin paperpot av Skogsstyrel-
sen, som hade en märklig dubbelroll, både som till-
synsmyndighet och som plantförsäljare.
Jag delar inte näringsministerns uppfattning om att
det här förhållandet är väl känt. Vissa årskullar av
träd har undersökts, men eftersom det fortfarande
planteras täckrotsplantor som genererar rotsnurr,
betyder det att man måste undersöka saken. Problemet
medför dålig ekonomi och dålig skogspolitik. Det är
skadligt för skogsägare, och det är skadligt för staten.
Maggi Mikaelsson nämnde också att skogsförsälj-
ningen är vår största exportnäring, ca 70 miljarder,
och här behövs både en inventering och åtgärder.