Herr talman! Maggi Mikaelsson har frågat jord-
bruksministern dels vilka initiativ jordbruksministern
är beredd att ta för att få en uppfattning om de skador
som har orsakats av täckrotsplantering, dels vilka
åtgärder hon är beredd att vidta om skadorna skulle
visa sig omfattande, dels vilka åtgärder i övrigt hon är
beredd att vidta för att förhindra att liknande problem
skall uppstå i framtiden.
Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är
jag som skall svara på interpellationen.
Ragnhild Pohanka har frågat mig om jag avser att
dels vidta några åtgärder för att motverka de negativa
ekonomiska effekter som rotsnurr har fört med sig,
dels aktivt se till att det genom statens försorg ges
förutsättningar för klinisk forskning på området, dels
snarast se till att inga typer av plantor där rotsnurr kan
uppstå används som plantmaterial.
En grundläggande princip i den svenska skogs-
politiken är sedan länge att avverkad skog skall ersät-
tas med ny och att den nya skogen skall ha tillfreds-
ställande täthet och beskaffenhet i övrigt. Detta är en
förutsättning för att vi skall kunna få en långsiktigt
tryggad råvaruförsörjning för en av våra viktigaste
exportnäringar. Givetvis måste detta ske på ett sådant
sätt att vi samtidigt bevarar den biologiska mångfal-
den.
Det är skogsmarkens ägare som har ansvaret för
skogens skötsel och därmed för återväxtåtgärderna.
Det är ett stort ansvar eftersom resultatet har betydel-
se långt in i framtiden. Det ställer stora krav på kun-
skaper och på omsorg i arbetet. Utförs återväxtåtgär-
derna på fel sätt, är det lätt att resultatet blir miss-
lyckat.
Det är många faktorer som måste beaktas i sam-
manhanget. Vid plantering är det t.ex. viktigt att välja
rätt trädslag och rätt härstamning. Det är också viktigt
att plantorna behandlas riktigt och med varsamhet.
Men även om alla dessa krav tillgodoses, kommer en
viss andel av plantorna ändå att dö på grund av skador
av olika slag, t.ex. förfrysning eller insektsangrepp.
Forskning och utvecklingsarbete kring skogsför-
yngring har pågått länge. Det var bl.a. sådant som
ledde fram till täckrotsplanteringen, som tas upp i
interpellationerna. Givetvis går det inte att utesluta
misslyckanden under ett utvecklingsarbete. Rotsnur-
ren, som Maggi Mikaelsson och Ragnhild Pohanka
nämner, är knuten i första hand till plantor som får
växa för länge i trångt utrymme. Detta var känneteck-
nande för de första typer av täckrotsplantor som togs
fram. Men rotsnurr kan också uppstå om bra tallplan-
tor sätts på fel sätt. Numera har utvecklingsarbetet
gått mycket längre, och man har tagit hänsyn till detta
problem.
Omfattningen av planteringar med rotsnurr är inte
exakt känd. Skogsstyrelsen har låtit göra vissa upp-
skattningar. Eftersom problemet numera har upp-
märksammats finns det skäl att anta att arealen inte
ökar. Tvärtom är det från forskningen känt att stabili-
tetsproblemen kan växa bort i viss utsträckning. Det
är osannolikt att en omfattande och detaljerad inven-
tering skulle leda till några förbättringar. Det är i
stället bättre att skogsmyndigheten satsar sina resurser
på framtiden genom att informera och utbilda inte
bara sin egen personal utan också plantproducenter
och skogsägare. När det gäller de äldre planteringarna
har Skogsstyrelsen för avsikt att tillsammans med
forskare utarbeta särskilda skötselrekommendationer.
Det är också angeläget att forskningen och ut-
vecklingsarbetet går vidare. Här har inte minst de
stora plantproducenterna ett fortsatt stort ansvar.
Skogsmyndigheten kommer dessutom att kontrollera
att plantproduktionen sker på rätt sätt i plantskolorna.
Sammanfattningsvis anser jag att det är mycket
viktigt att återväxtåtgärderna är effektiva och säkra så
att den långsiktiga virkesförsörjningen tryggas. I detta
arbete är det viktigt att ta till vara nya kunskaper och
de erfarenheter som forskare och praktiker gör i sin
verksamhet.