Herr talman! Näringsministern! Jag skall be att få
tacka för svaret. Jag måste säga att näringsministern
har redovisat en ganska lättsinnig hållning till pro-
blemet med rotsnurr, även jag kan förstå att detta
möjligen är en något mindre fråga än den som debat-
terades här tidigare.
Vi vet att det finns väldigt olika uppfattningar om
det här med rotsnurr. Frågan har debatterats sedan
paperpotplantan kom på 70-talet. Meningarna har gått
väldigt starkt isär. Det är en mardröm för skogsbruket,
säger en del. Det här är bara hjärnspöken, säger and-
ra. Just därför är det viktigt, tycker jag, att få fram
fakta som kan få ett brett stöd från olika håll. Anting-
en har de som målar någon på väggen fel - och då är
det viktigt och i allas intresse att se till att kunskap
sprids till dem - eller också har de rätt. Då har vi
verkligen ett stort problem som vi måste lösa inför
framtiden både när det gäller de planteringar som
finns i dag och när det gäller dem som planeras under
kommande år. Skogen är trots allt vår viktigaste för-
nyelsebara naturresurs, och skogsnäringen är som
näringsministern säger kanske den viktigaste näring
som vi har och står för det största exportvärdet. Då
tycker jag inte att man bara enkelt kan konstatera att
omfattningen av planteringarna med rotsnurr inte är
känd och samtidigt säga att man inte är beredd att
göra någonting eller ta reda på hur stor omfattningen
är.
Däremot är jag överens med ministern om att det
är viktigt att se framåt och satsa resurser på framtiden.
Men då måste man först utvärdera de nuvarande och
se vad det är för fel och brister på dem. Just använd-
ningen av täckrotsplantor kan vara en metod som
behöver åtgärdas.
Jag har redovisat i min interpellation en del av de
problem som konstaterats i samband med rotsnurr.
Det gäller krokiga stammar, svampangrepp och t.ex.
minskad stabilitet. Det är sådant som kan ses på de
befintliga bestånden. Men för framtiden finns också
oro för att det kan bli kvalitetsförsämringar på sikt.
Ingen vet i dag vad som händer med de träd som är
planterade och som har skador.
Det stora problemet i dag är att det inte finns en
samlad bild av rotsnurr. Det finns ett antal olika rap-
porter och studier men ingen helhetsbild. Jag tycker
att regeringen borde ta initiativ till att få en samlad
bedömning.
Genom att avfärda mitt krav på en sådan invente-
ring undviker näringsministern att svara på min andra
fråga om eventuella åtgärder om det skulle visa sig att
det är stora skador.
Skogsvårdsstyrelsen i Norrbotten har gjort en
studie där man konstaterat att var fjärde planterad tall
har någon form av störning i stabiliteten. Man har
gjort en studie omfattande över 200 hektar privata
täckrotsplanteringar. I SLU:s studie i Garpenberg har
Anders Lindström och Lars Håkansson konstaterat
svampangrepp i vart annat planterat träd, medan de
inte kunde konstatera några svampangrepp vid natur-
lig föryngring. Då har man studerat och jämfört träd
planterade med paperpotsmetoden. Modo har gjort en
pilotstudie av rotdeformationer i egna planteringar i
Övikstrakten. Där har man inte velat redovisa resulta-
tet av studien men man har bytt planteringssystem.
SCA har tagit fram ett eget system.
Man har också kunnat konstatera att paperpot av
tidig sort innehåller syntetfibrer även om det heter
paperpot. Det finns indikationer på att det möjligen
kan ingå plastdelar i andra typer av plantor. Det är
otroligt viktigt att få klarhet i vad det är för material i
det som skall brytas ner i jorden. Detta visar att man
långt ifrån har löst problemet med rotsnurr.
Planteringen har inte upphört, som näringsminis-
tern säger i sitt svar. Fortfarande planteras 200 000-
300 000 hektar per år med täckrotsplant. Man vet
också att det säljs undermåliga plantor. Då tycker jag
att det vore lämpligt att åtminstone samla den expertis
som finns i dag - bland forskare och skogsbolag och
inte minst bland de privata skogsägarna som i enskil-
da fall kan drabbas väldigt hårt av att ha använt fel
plantmaterial - för att få en ordentlig genomlysning
av frågan och få fram en mer enstämmig uppfattning
av problemet med rotsnurr. Jag tycker också att det
vore viktigt att redovisa vilka plantskolor som fortfa-
rande säljer undermåliga plantor. För att få klarhet om
bakgrunden borde man också veta vilka resurser man
hittills har lagt ner på hjälpplantering som kan hänfö-
ras till rotsnurr. Jag är fullt medveten om att det är
svårt att peka ut en enskild orsak. Att plantor får ska-
dor och dör kan ha många olika orsaker, men det
finns ganska mycket material att studera i dag. Jag
tycker att man borde göra någonting mer än att bara
säga att det inte är aktuellt.