Fru talman! Jag ska försöka att tillföra den här de-
batten lite nya och vidgade perspektiv.
Men först och främst vill jag deklarera att Väns-
terpartiet ser den svenska gruv- och mineralindustrin
som nationellt viktig - detta med tanke på de stora
intäkter som näringen genererar till statskassan men
också med tanke på näringens regionalpolitiska bety-
delse.
När man tar del av motionerna och följer debatten
om gruv- och mineralfrågor får man konstatera att det
mesta handlar om en negativ syn på näringen. Det är
då viktigt att påpeka att den oro och misstro som
kommer till uttryck måste tas på allvar. Det finns ett
antal fall där bl.a. prospektörer har uppträtt ansvars-
löst och där bristande miljöhänsyn tagits. Den pågå-
ende översynen av minerallagen måste komma till
rätta med det här.
Men det vore trots allt bra att få en deklaration
från övriga partier om deras syn på näringens framtid.
Jag är personligen övertygad om att nyckeln till
framgång finns i förmågan att utveckla verksamheten
mot ett långsiktigt hållbart nyttjande av naturtillgång-
ar. Näringens företrädare har här viktiga avgöranden i
sina händer. Gör miljöhänsyn och långsiktigt hållbar
utveckling till huvudfrågor, är mitt budskap.
Gruvnäringen bygger på ett utnyttjande av natur-
resurser. I gruvnäringens fall handlar det dessutom
om ändliga tillgångar. Det är därför av stor betydelse
att samhället har en god kontroll över verksamheten.
Samhället har också ett ansvar för att näringen be-
drivs med långsiktighet, miljöhänsyn och inte minst
för att näringen utvecklas. När det gäller naturrike-
domar är det viktigt att samhället får möjligheter att
ta del av det mervärde som skapas vid utnyttjandet.
De resurser som samhället därmed får kan användas
till bl.a. infrastruktur, utbildning och forskning, dvs.
åtgärder som direkt påverkar förutsättningarna för ett
utvecklat näringsliv.
Jag hoppas alltså att det i grunden finns en samsyn
om att gruvhantering och mineralindustri är ett
gemensamt nationellt intresse samt att den inhemska
mineralutvinningen är viktig såväl från försörjnings-
och sysselsättningssynpunkt som från industriell
synpunkt.
Det har tidigare i debatten sagts att få länder i
världen kan uppvisa de förutsättningar som Sverige
har beträffande prospekterings- och gruvverksamhet.
Trots att Sverige intar en ledande ställning som råva-
ruproducent, finns det mycket i övrigt att önska vad
gäller forskning och utveckling. Med hänsyn till Sve-
riges starka ställning inom Europa är det nödvändigt
med forskning och utveckling för att kunna bibehålla
kompetens och konkurrenskraft på sikt. I ett europe-
iskt och internationellt perspektiv har Sverige unika
förutsättningar att vara ledande i fråga om geologisk
kompetens. Detta förhållande bör vi rimligtvis beakta
när vi diskuterar den framtida inriktningen på forsk-
ningspolitiken, där geovetenskapen bör ha ett givet
utrymme. Samma sak bör naturligtvis gälla miljö-
forskning i gruvsammanhang.
Fru talman! En del saker har dock hänt. Bl.a. finns
det i den regionalpolitiska propositionen en ambition
om ett program och ett nätverk för de mineralutvin-
nande branscherna. Värt att nämna är också den sats-
ning som sker inom ramen för Miljöstrategiska stif-
telsen. Det s.k. Mimi-projektet omfattar en satsning
på totalt 78 miljoner och kommer att vara en viktig
del i det fortsatta arbetet med att åtgärda miljöpro-
blem relaterade till gruvnäringen. Dessutom fick vi i
går veta att Sveriges bergindustri satsar resurser,
totalt 12 miljoner, för att inrätta tre nya professurer
vid Luleå tekniska universitet.
I betänkandet nämns bl.a. Naturvårdsverkets syn-
punkt att Sverige ska inta en mer ledande roll i arbetet
på ett europeiskt plan. Jag delar till fullo Naturvårds-
verkets synpunkt, och skulle dessa ambitioner lyckas
kommer nya områden inom tjänste-, utbildnings- och
miljösektorerna att öppnas. Sverige kan då vara le-
dande inte bara när det gäller råvaruproduktion utan
också inom en mängd andra områden. Som ett exem-
pel kan nämnas de redan inledda projekten som avser
att utveckla miljömässigt och ekonomiskt effektiva
metoder för att motverka de miljöproblem som upp-
står vid gruvhanteringen och avfallet i samband med
denna.
Naturligtvis kommer den kunskapen och kompe-
tensen att vara intressant för många utanför Sveriges
gränser. Jag kan lätt se framför mig ett framtida mil-
jöteknikföretag som mot bakgrund av de stora geo-
vetenskapliga kunskaperna är lyckosamt i arbetet med
att sanera grovt förorenade avfallsdeponier.
För mig är alltså utvecklingen av den nationella
geovetenskapliga kompetensen ett bra exempel på hur
naturtillgångar och kunskaper om dessa kan användas
för att bredda näringslivet. Här finns dessutom stora
möjligheter för en traditionellt mansdominerad
bransch att med en ny inriktning vara attraktiv även
för kvinnor.
Fru talman! Näringsutskottet har avslagit en mo-
tion om hantering av överskottsmaterial från gruvor.
Avslaget får dock sägas vara gjort i en vänlig ton. Jag
utgår från att regeringen tar konsekvenserna av ut-
skottets skrivning som säger: "Utskottet vill därför
framhålla betydelsen av att SGU:s arbete med klassi-
ficeringen intensifieras."
Det är minst sagt framsynt ur en rad aspekter att
hitta områden där man kraftigt kan öka användningen
av material som nu många gånger ses bara som ett
problem - detta inte minst av miljöskäl. Utskottets
hänvisning till det svenska miljökvalitetsmålet är i
hög grad relevant.
I motionen pekas på de möjligheter som ett ut-
byggt transportsystem skulle ge för att fullt ut kunna
nyttja bergmassor som nu finns upplagda runt de
svenska gruvorna. Frågorna kanske inte riktigt hör
hit, men naturligtvis kan de förslag som skissas på i
motionen bidra positivt till både fler jobb och bättre
miljö. Tips: Läs motion N330!
Fru talman! Jag inledde mitt anförande med att ge
Vänsterpartiets övergripande syn på gruv- och mine-
ralpolitik. Jag ska avsluta med att peka på behovet av
en nationell strategi i frågan. Bl.a. därför är arbetet
med en ny minerallag viktigt och svårt.
På regeringens hemsida hittar man under rubriken
"Basindustrier" följande beskrivning:
"Gruvnäringen kan i sin vidaste mening sägas in-
nefatta all mineralindustri, dvs. brytning för utvinning
av malm, industrimineral, ballast och sten. Mineral-
och mineralprodukter är nödvändiga för en hållbar
ekonomisk och social utveckling. Ett modernt sam-
hälle fungerar inte utan dessa råvaror."
Problemet är att detta är allt som står om gruv-
och mineralnäringen. Det kan vara en förklaring till
den utdragna processen om översyn av minerallagen.
Exempelvis finns det mycket att läsa om en annan
basindustri, skogen, om regeringens skogspolitik, om
uppföljning och om utvärdering av skogspolitiken.
Jag menar att om regeringen menar allvar med skriv-
ningen om att mineraler och mineralprodukter är
nödvändiga för en hållbar ekonomisk och social ut-
veckling, behövs naturligtvis en långsiktigt hållbar
och stabil gruv- och mineralpolitik.
Jag yrkar bifall till näringsutskottets förslag.