Fru talman! I den utredning som vi fick för en tid
sedan hävdas det att det är ett väsentligt allmänt in-
tresse att vi har en bra lagstiftning vad gäller mineral-
prospektering och gruvbrytning i Sverige. En av de
slutsatser som utredaren drar är att gruvbrytningen i
Sverige inte avsevärt ska försämras.
Jag kan väl säga att jag delvis delar utredarens
uppfattning vad gäller de förslag som finns i utred-
ningen. Men jag vill nog ändå varna för att i denna
kammare lägga fram förslag som innebär att vi på
något sätt väsentligen försvårar prospektering och
gruvbrytning. Det är inte något som vi i denna kam-
mare vill beställa eller vill ha. Från vår sida vill vi i
alla fall inte ha det.
Som Eva Flyborg nyss sade har gruvbrytningen
och gruvnäringen en väldigt stor betydelse för syssel-
sättningen och välfärden i Sverige. Framför allt gäller
det självklart norra Sverige. Där har vi hållit på med
gruvbrytning i hundratals år, kanske på markområden
där det inte uppstår särskilt mycket konflikter. Vi är
vana vid detta, och det har fungerat bra. Men en an-
ledning till att den här utredningen tillkom är det
stora raseri som utbrutit i södra Sverige när prospek-
törer som skött sig illa har stört markägare och mark-
ägarintressen så till den milda grad att man inte anser
sig kunna hantera frågorna.
I den utredning som vi tidigare fått diskuteras att
markägarintressena ska beaktas i större utsträckning.
Detta ställer vi upp på, för det ska man visst göra.
Dock får det inte gå så långt att, som sagt, prospekte-
ring och gruvhantering avsevärt försvåras.
Andra frågor som tas upp i det här betänkandet är
kulturmiljöfrågor. Med de frågorna arbetas det inte
bara i Sverige utan också inom ramen för FN och
inom EU. Det gäller då frågor som har att göra med
säkerhet, försiktighet och skyddet för natur- och kul-
turmiljöer. Också från gruvbolagens sida förekommer
det ganska stora aktiviteter för att sanera den egna
branschen från avarter. Jag bedömer att det finns en
vilja från regeringens sida att i den kommande propo-
sitionen också ta upp lämpliga regler för att i större
utsträckning tillgodose det här området.
I betänkandet behandlas ett antal motioner -
gamla motioner, precis som Ola Karlsson tidigare
sade, som har legat i några år i väntan på propositio-
nen. Det handlar om miljöfrågor, äganderätt, efterbe-
handlingsarbete osv. Vårt förslag är att alla motioner-
na ska avslås med hänsyn till att regeringen ändå
utlovat en proposition i början av nästa mandatperiod.
Ola Karlsson förfasar sig över att ingenting har
kommit här. Harald Bergström är av samma uppfatt-
ning och säger att det är väldigt bråttom och att man
skulle ha försökt lägga fram en proposition. Men det
framgår ganska klart av de besked som vi har fått från
Regeringskansliet att det finns ytterligare saker som
man vill ta upp och titta närmare på - saker som kan
ha betydelse för hur den här lagstiftningen justeras.
Det handlar då om att titta på hur man internatio-
nellt har det vad gäller gruvlagstiftningen. Man vill
också titta närmare på gruvnäringens ekonomiska
betydelse för samhället och fördjupa sig i systemet
för ersättning till markägare på vilkas marker sådan
här verksamhet bedrivs. Vidare gäller det avgifterna
för tillståndsverksamheten. Ytterligare en punkt är
myndighetsansvaret för gruvhantering och tillstånds-
givning, som i dag ligger på Bergsstaten som är un-
derordnad SGU.
Fru talman! Jag ska inte kommentera betänkandet
ytterligare. Dock vill jag säga att det var en onödig
reservation som vi fick i vårt utskott. På något sätt
visar det väl mer på borgarnas grälsjuka snarare än på
en konstruktiv debatt. Jag menar att vi skulle ha kun-
nat enas kring ett enhälligt betänkande i frågan efter-
som man i alla yttranden som avlämnats egentligen
pekar på samma sak, nämligen på behovet av ett
bättre kunskapsunderlag innan vi får en proposition,
ett färdigt förslag till ny lag.
Fru talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag i
betänkandet och avslag på reservationen.