Herr talman! Det är roligt att vara tillbaka i kriminalpolitiken, även om jag aldrig har slutat arbeta med den. Det finns mycket att göra. Jag har skrivit många debattartiklar och så vidare. Det är alltid roligt att diskutera kriminalpolitik.
Vad vill vi göra? Vi väckte 68 motioner i höstas, tror jag, om vad vi vill göra. Det har framkommit att praxis till exempel i misshandelsfall innebär att man i 90 procent av fallen dömer i den nedersta fjärdedelen av straffskalan. Vi har väckt en del motioner för att minska utrymmet för domstolarna att alltid lägga sig lägst, till exempel genom tredje-gången-gillt-principen, det vill säga att man ska få maxstraff om man begår tre brott i samma kategori inom en viss tidsrymd.
Vi har väckt en motion om riktiga livstidsstraff för vissa brott. Man åker in på livstid, sitter där och kommer helt enkelt aldrig ut igen. Vi har lagt fram förslag om att förändra mängdrabatten. Dels handlar det om ackumulationsprincipen, dels om att utöka tilläggsstraffskalan. Vi har en mängd förslag. Vi vill höja miniminivåerna för vissa straff, så att domstolarna får mindre utrymme att utdöma de löjeväckande låga straffen.
Vi har givetvis lagt fram förslag om att ta bort rabatten för dem mellan 18 och 21 år, vilket ni var emot och nu helt plötsligt är för. Vi har också lagt fram ett förslag om att 15-18-åringar ska kunna dömas som vuxna vid speciella fall. Och så vidare.
Vi har lagt fram en hel rad förslag på att höja miniminivåerna och skärpa straffen för att styra domstolarna till att utdöma straff som helt enkelt är moraliskt riktiga. Jag tror att du vet om det. Jag vet inte riktigt varför du ställer frågan. Du har ändå suttit i justitieutskottet under samma tid som jag under de senaste två och ett halvt åren ungefär.