Herr talman! I dagens debatt behandlar utskottet 130 motionsyrkanden om straffrättsliga frågor, men på vårt bord har vi ungefär 80 motioner, för vi har ändå sett till att behandla en del förenklat. Vi har också 22 reservationer och en del särskilda yttranden. Det tycker jag visar på att det finns ett enormt engagemang bland våra riksdagsledamöter för just frågor som rör brott, straffmätning och påföljder.
Vi socialdemokrater står bakom våra reservationer och yttranden, men här och nu yrkar jag bifall till reservationerna 2 och 12.
Den viktigaste och mest grundläggande rättspolitiska frågan är människors förtroende för och tilltro till rättsväsendet. Människor måste känna att det finns rättssäkerhet och rättstrygghet i vårt demokratiska samhälle och att det finns tydliga signaler om vilka normer och gemensamma spelregler som gäller. Straffet förväntas ha förebyggande effekter men också avskräckande effekter. Alla människor ska känna sig trygga i vardagen och slippa rädsla för att utsättas för brott. Vårt öppna samhälle bygger på demokratiska värderingar om alla människors lika värde och en ömsesidig respekt.
Den socialdemokratiska visionen att alla människor ska kunna leva i frihet, rättvisa och jämlikhet kränks och utmanas dagligen av brottslighet. Brott kan aldrig accepteras. Brott kränker rättigheter till liv och egendom. De kränker vårt öppna samhälle och tilliten mellan oss människor i samhället.
Den som råkar ut för ett inbrott, en stöld, en grov kränkning eller fysiskt våld måste kunna lita på att samhället bryr sig om det lidande, den ilska och vanmakt som det innebär för brottsoffer. Det måste till ett snabbt stöd och möjligheter till upprättelse.
Rättsväsendet måste också reagera mot den som begått brottet, som snabbt måste nås av en reaktion. Rättsväsendet måste stå upp för medborgarnas krav på effektivitet, rättssäkerhet och rättstrygghet. Då är det inte acceptabelt att rättskedjan inte fungerar som den borde med alltför långa genomströmningstider, polisutredningar som läggs ned, förundersökningar som brister i kvalitet, rättegångar som ställs in, brottsoffer som inte får det bemötande som de förtjänar och återfall i brott.
Rättsväsendets arbete med att minska kriminaliteten blir då ineffektivt. Det är inte enbart jag och Socialdemokraterna som säger detta. Detta säger även Riksrevisionen i sin rapport
Att hantera brottmål effektivt
, som de lämnade i november 2011.
Brottslighet beror på en mängd faktorer i samhället. Men genom satsningar på välfärden kan vi skapa förutsättningar för en trygg uppväxt för våra barn och ungdomar som får dem att växa och utvecklas. Det handlar också om arbete, utbildning, boende och social gemenskap. Ett samhälle där alla får del av välfärden minskar också risken för unga människor och även vuxna att hamna i kriminalitet. Vi måste bekämpa både brotten och brottens orsaker. Därför är det brottsförebyggande arbetet för oss socialdemokrater A och O.
I dag saknar vi en effektiv arbetsmarknadspolitik, utbildningspolitik och bostadspolitik - det är många som säger att de inte är med - men vi saknar också en effektiv politik inom rättsväsendet.
Herr talman! Till denna inledning kände jag mig nödd och tvungen. Vi socialdemokrater vägrar likt strutsen att stoppa huvudet i sanden och blunda för verkligheten.
Nu går jag in på reservationerna, och då säger jag siffran 4,6 miljoner. Vad säger det er? Jo, svaret är att varje år i Sverige görs så många onyktra resor. Varje timme dygnet runt görs 525 onyktra resor. Varje år dödas ca 75 människor i Sverige på grund av alkohol i trafiken. Varje år skadas mer än 1 000 människor svårt på grund av alkohol- och drogrelaterade trafikolyckor.
För att visa allvaret med att köra bil påverkad vill vi införa två helt nya brottsrubriceringar vid rattfylleri: vållande till annans död vid fordonstrafik och vållande till kroppsskada eller sjukdom vid fordonstrafik.
Vi vill också se en kriminalisering av eftersupning, ett behov som vi har hävdat länge. Det fanns ett färdigt förslag från den förra regeringen som denna regering valde att lägga i papperskorgen. Nu, efter ett tillkännagivande från riksdagen, hoppas vi att vi kan få se en lagstiftning framöver som kriminaliserar eftersupning.
Det är också mycket annat som behöver göras.
Vi vill se att förverkandet av fordon skärps. Det är i dag möjligt att beslagta bilen från en förare som återfallit i rattfylleri, men förverkandet kräver att det inte är oskäligt. Det betyder att man gör en bedömning av bilens värde, vilket i praktiken innebär att en fordonsägare med en värdefull bil ofta får behålla den, medan en billigare bil kan beslagtas och förverkas, och detta vid likvärdiga brott. Vi vill se en lagstiftning som gör det möjligt att beslagta fordon från alla återfallsrattfyllerister. Vi vill också se kraftfulla åtgärder mot den som återfaller gång på gång. Det handlar inte enbart om straff och längre straff. Det handlar också om att dessa människor får den vård och behandling som de behöver.
Herr talman! Det finns människor som man aldrig glömmer, som fallit offer för brutaliteten i vårt samhälle. Fadimes död är inte glömd för mig.
Den 20 nov 2001 höll Fadime ett tal här i riksdagen. Två månader senare mördades hon brutalt av sin pappa. Fadime och hennes pojkvän Patrik hade då levt under hot i fyra år.
Under senare år har vi sett hur hedersrelaterat förtryck och våld med dödlig utgång och hedersrelaterade hot har ökat.
Vi måste se allvarligt på hedersvåld och hedersförtryck. Hederskulturen drabbar främst flickor och kvinnor. Det handlar om kontroll över deras liv, begränsningar i vardagen som ställer krav på hur de klär sig, vilka de umgås med och om deltagande i skolaktiviteter. Det handlar om livsval, utbildning, vem de gifter sig med, frågor om skilsmässa och sexualitet. Om de bryter mot familjens regler drabbas de av sanktioner, hot och i värsta fall våld.
Det finns ingen statistik över omfattningen av det hedersrelaterade våldet. Mörkertalet är jättestort. Därför måste det brottsförebyggande arbetet bli bättre.
Skolan har en viktig roll, inte minst i att ge det stöd som många föräldrar som kommer hit till oss i Sverige behöver.
Det behövs också samverkan mellan myndigheter och kommuner. Socialtjänsten måste vara kunskapsinriktad när det gäller hedersproblematik och måste samverka med andra kommuner kring skyddat boende.
Visst är det viktigt med hot- och riskbedömningar. Men hur blir det när socialtjänsten gör sin riskbedömning och polisen gör sin? Ibland skiljer de sig åt, vilket leder till att den som känner sig hotad kan råka mycket illa ut.
I vår reservation tillsammans med Vänsterpartiet och Miljöpartiet tar vi också upp frågan att det är dags att vi i den svenska lagstiftningen erkänner brott som begåtts i hederns namn. Vi menar att det bör införas en tydlig straffskärpningsgrund för brott som har hedersrelaterade motiv.
Vi välkomnar att Carin Götblad har fått i uppdrag att se över detta, och vi kommer att följa det noga. Det är nämligen dags att vi erkänner brott som begås i hederns namn. Det måste vara tydligt från politiskt håll att problemet existerar och att uppfattningar som har sin grund i hederskulturer aldrig kan vara accepterat i ett jämställt samhälle som har sin grund i mänskliga fri- och rättigheter.
Herr talman! Låt mig avsluta med några ord ur Fadimes tal här i riksdagen 2001.
"Jag har valt att berätta min historia här för er i förhoppning om att det kan hjälpa andra invandrartjejer. Oavsett vilken kulturell bakgrund man har bör det vara en självklarhet för varje ung kvinna att både få ha sin familj och det liv man önskar sig. Men tyvärr är det ingen självklarhet för många tjejer. Och jag hoppas att ni inte vänder dem ryggen, att ni inte blundar för dem."
(Applåder)
I detta anförande instämde Christer Adelsbo, Arhe Hamednaca, Mattias Jonsson och Elin Lundgren (alla S).