Herr talman! Man kan i en sådan här diskussion ta avstamp i att Sverige i internationella sammanhang kommer mycket högt upp och kanske är bäst i världen när det gäller olika jämförelser av hur rättsstaten fungerar. The World Justice Project har pekat på detta. Det visar också att Sverige har nått långt och kanske längst men att det finns mer att göra. Vi har det som utgångspunkt. Därför tycker jag att de frågor som tas upp här är fullt relevanta.
Vi ser att Brottsförebyggande rådet och andra myndigheter kan göra mycket mer, inte minst när det gäller statistik och forskning. Jag ger Kerstin Haglö rätt i att Brå kanske ska få ett förtydligande. Jag tycker att vi borde ha en bättre statistik på en mängd områden. Det kan finnas nya brottskoder. Brottskoder formas av Brå. Det är Brå som har uppgiften. Det står inte i grundlagen att det är Sveriges riksdag som ska fastställa brottskoder, utan det gör Brottsförebyggande rådet tillsammans med Tullverket, polisen, Ekobrottsmyndigheten och ytterligare någon myndighet årligen. Det kommer till nya, och några försvinner. Det kan vi alltid diskutera. Men det är deras uppgift, och jag tycker att det är viktigt att vi håller isär detta.
Men när det gäller statistiken finns det mycket mer att önska. Jag hoppas att vi snart kan få se den förbättring som Kerstin Haglö efterfrågar. Jag tror inte att det finns någon skillnad mellan oss. Både Kerstin Haglö, Socialdemokraterna, Folkpartiet och alliansregeringen vill se fakta på vad som händer i fråga om återfallen och vad de beror på. Men jag vill understryka att det är ett problem att människor återfaller i brott och att domstolarna, enligt Folkpartiets och Alliansens uppfattning, inte ser tillräckligt allvarligt på återfall. Det är det som vi försöker åtgärda, oavsett om det handlar om tre eller tio personer.