Fru talman! Ser inte Anders Flanking det jag ser i samhället? Vi kommer ju från samma område i Sverige. Med de gigantiska skattesänkningar ni har genomfört samtidigt som ni har försämrat och förstört socialförsäkrings- och a-kassesystemen ställs människor mot varandra.
Jag har alltid levt efter tesen att om man hjälper den som har det sämst i samhället får alla det lite bättre. Men ni gör precis tvärtom. Och bakom den kvinna eller man som förlorar sitt arbete eller blir sjuk finns en familj. Det finns barn och ungdomar som blir drabbade av att de inte likt kompisarna kan få vara med på idrottsarrangemang, kanske få se en fotbollsmatch eller vad de nu vill göra. Skolan tar bort friluftsdagar och försämrar möjligheten att få en anknytning till idrotten och få en aktiv fritid.
Man skär alltså på båda delarna, och det är det jag menar: Om samhället ska hänga ihop måste alla vara med och bidra efter sin förmåga, men det kan inte alla i dag. Det kan inte alla ungdomar, och då blir det ett kallare och mörkare Sverige.
Ser inte Anders Flanking den utvecklingen?