Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · kammaren

1995/96:SoU2 Äldreomsorg

KERSTIN HEINEMANN (fp), 1995-11-15 (riksmöte 1995/96).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar

Herr talman! Äldreomsorgen har genomgått en

stor förändring till det bättre i Sverige. Inte minst har

ÄDEL-reformen bidragit till detta genom att kommu-

nerna har fått ett klart ansvar när det gäller äldres

boende och omsorg.

Men vi i Folkpartiet liberalerna är inte nöjda. Det

finns fortfarande stora brister, vilket också den senas-

te årsrapporten från Socialstyrelsen visar.

Människor i vårt samhälle har både rättigheter och

skyldigheter. Så kan grunden för det liberala samhäl-

let formuleras. Men människor skall inte behöva vara

högutbildade eller vana att söka information för att

veta vilka rättigheter och skyldigheter man har. Att

veta vad man har för rättigheter innebär en trygghet -

man vet vad man kan förvänta sig men också vad

samhället inte kan hjälpa till med.

Behovet av att känna trygghet inför ålderdomen är

stort. Även om viktiga förbättringar har skett, känner

många att de inte vågar lita på att deras behov kom-

mer att tillgodoses. Därför vill vi från Folkpartiet

liberalerna stärka de äldres ställning genom att upprät-

ta trygghetsgarantier för de äldre.

I socialtjänstlagen bör tydligare slås fast vilka

skyldigheter kommunerna har gentemot de äldre.

Vidare bör varje kommun och landsting upprätta en

trygghetsgaranti för äldre inom sitt område. Innebör-

den av trygghetsgarantin skall vara att de äldre får

veta vilken service de kan räkna med av äldreomsor-

gen och sjukvården. Om den brister skall den enskilde

också kunna vända sig till en namngiven person - en

lokal äldreombudsman - för att få hjälp.

I vårt förslag till trygghetsgaranti tar vi upp 13

punkter som vi anser vara grundläggande, och som vi

anser att kommuner och landsting skall ha som mål att

uppfylla senast år 2000.

Herr talman! Jag tänker inte redogöra för varje

punkt, men några exempel är rätten till lämplig bostad

inom sex månader och vid akut behov inom en må-

nad, rätt till eget rum på sjukhem om man så önskar,

rimliga avgifter och rätt till service om man bor kvar

hemma. Det är alltså några av punkterna för att de

äldre skall veta vad som gäller.

Herr talman! Bostadsbyte på äldre dagar kan

ibland ha en positiv effekt men kan ibland medföra

negativa hälsoeffekter. Vad resultatet blir beror på

många faktorer. Den ekonomiska situationen, tidigare

benägenhet till bostadsbyte, civilstånd m.m. är sådant

som kan påverka hur de äldre kommer att må efter

bostadsbytet.

Många studier visar att flyttning när det gäller äld-

re kan medföra ökad dödlighet och minskad funk-

tionsförmåga och livskvalitet. Depressioner och för-

virringstillstånd är inte ovanligt. En viktig faktor är

om flyttningen förberetts genom samtal och om den

har varit frivillig. Äldre som mot sin vilja flyttas från

normalt boende till långvården reagerar ofta negativt

redan under väntetiden. Kommun- och landstingsför-

bunden har utfärdat rekommendationer om vad man

skall tänka på vid flyttning. Utgångspunkten är att

individen själv skall bestämma var hon skall bo.

Vi anser att effekterna av rekommendationerna nu

bör utvärderas, eftersom det har förflutit fem år sedan

de tillkom. Men utskottets majoritet anser att det är

tillräckligt med den uppföljning som Socialstyrelsen

gör. Men vi tycker ändå att det skall göras en speciell

utvärdering av dessa rekommendationer, eftersom så

många studier visar att flyttning av äldre kan medföra

ökad dödlighet och en minskning i funktionsförmågan

och livskvaliteten. Det är därför det är av så speciellt

stor vikt att denna utvärdering sker.

Herr talman! Till Roland Larsson vill jag bara sä-

ga att han inte behöver oroa sig för Folkpartiet när det

gäller valfriheten för de äldre. Jag vill bara hänvisa

till den motion som vi har väckt, vilken bl.a. behand-

las här i dag. Av den framgår det klart var vi står, och

vi har också kallat den Trygghet och valfrihet på äldre

dagar.

Vi står också bakom en reservation i utskottet som

handlar om små, väl fungerande sjukhems möjligheter

att få finnas kvar. Det är flera partier som står bakom

reservationen. Det är en viktig fråga som vi har tagit

upp många gånger. Den är viktig och fortfarande

aktuell.

Vi från Folkpartiet liberalerna står naturligtvis

bakom samtliga reservationer, men för tids vinnande

yrkar jag här bifall till reservation nr 3.

Debatten

Hämtad sida: 40

40 rader

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.

KERSTIN HEINEMANN (fp): 1995/96:SoU2 Äldreomsorg (1995-11-15) — PRESS0