Herr talman! Att förslaget stoppades i
jordbruksutskottet var den första olyckan som hände
när jag lämnade utskottet 1977, jordbruksministern.
Sedan har dessa förslag inte kommit på löpande band,
men det skall vi inte tala om nu.
Däremot vill jag bestämt hävda att det är ett
viktigt samhällsintresse, att vår svenska skärgård
också i ytterskärgården har en fast befolkning. Det är
inte fråga om att Carl G Nilsson och jag behöver
skjuta ejder. Jag har aldrig skjutit någon ejder. Jag
talar för principen. Jag talar för en befolkning som
jagar, sannolikt inte för sin överlevnad, men för
bevarandet av den jaktliga tradition som finns, kan
bevaras och - vilket vi tydligt är helt överens om -
inte har det minsta med populationen att göra.
Möjligen blandar jag ihop orsak och verkan. Men
anledningen till att jag tog till orda, och det avslutar
jag nu med, är den förskjutning som synes kunna ske
på grund av att traditionslösa opportunister ställer
frågor i kammaren och därmed lyckas påverka saker.
Det är mitt enda ärende med detta inlägg. Vi bör nog
hjälpas åt så att så inte sker, jordbruksministern.