Bostadspolitiken

Herr talman! Efter fyra år av motioner, debatter,

utredningar, frågor och svar har regeringen till sist

försökt att samla sig till något som skulle bli ett hel-

hetsgrepp över den framtida bostadspolitiken. Så blev

nu inte riktigt resultatet i det betänkande som vi de-

batterar i dag, men det var väl inte heller att vänta

egentligen. Jag säger inte detta enbart som kritik utan

också med en viss förståelse. Det bostadspolitiska

skeppet, stort och tungt och fullt av sammanhängande

system, är inte lätt att ge en helt ny kurs, som de nya

omständigheterna kräver. Det tar sin tid, och det är

många delfrågor som måste lösas. Stormarna växlar.

Betänkandet innehåller flera bra ansatser. Även

om tallrikens innehåll känns tunt, finns det en och

annan krydda och ibland också något att tugga på, inte

bara spik. Själva doften eller upptakten i betänkandet

- den övergripande bostadspolitiska målsättningen -

är det bästa av allt. Med en sådan gemensam viljein-

riktning vad gäller bostadspolitik skulle vi faktiskt

kunna ge ett bra bidrag till förverkligandet av det

demokratiskt, socialt och ekologiskt hållbara samhäl-

let. Men tyvärr lever propositionen i övrigt inte upp

till själva målsättningen. Regeringen har t.ex. glömt

barnen, jämställdhetsperspektivet, de funktionshind-

rade och inte minst de hemlösa, som flera har nämnt

här redan.

Herr talman! Jag skall försöka att följa rubrikerna

i betänkandet så gott det går.

Miljöpartiet tycker att regeringens förslag om ut-

vidgning av kreditgarantierna är bra. Det är emellertid

avgörande för oss att kreditgarantierna bara lämnas

till miljö- och hälsoriktigt byggande. Det innebär att

sådana grundläggande villkor och någon form av

kontroll finns kopplade till garantierna. Här vill jag

notera att jag inte tänker göra något särskilt yrkande

på vår reservation utan stöder Centerpartiets reserva-

tion, som i stort sett liknar vår egen.

När det gäller investeringsbidraget för ekologiska

åtgärder har jag i den bostadspolitiska utredningen

aktivt drivit idén att det skall handla om stöd till rent

experimentella byggen. Jag anser nämligen att det

rent generellt borde vara självklart att undvika felak-

tiga byggmetoder och byggmaterial. Det finns till-

räckligt med erfarenheter av dåliga exempel. Den nya

tekniken, som jag menar att det här investeringsbidra-

get handlar om, behöver emellertid litet extra tid och

stöd för att slå igenom. Det viktiga är att signalen till

byggbranschen är klar; se över materialen och bygg-

tekniken, välj redan nu det som är hälsomässigt riktigt

och ekologiskt anpassat, men håll också utkik efter

innovationerna på området. Stödet skall bara vara

temporärt. Det är viktigt.

I regeringsförslaget är investeringsbidraget be-

gränsat till hyres- och bostadsrättshus i sammanhållna

bostadsområden. De nya tekniska och ekologiskt

riktiga lösningarna skall givetvis omfatta allt byggan-

de, men i första hand byggnader där människor vistas.

Därför menar jag att även egnahem skall omfattas av

investeringsbidraget.

Sedan 1995 har ett produktansvar ålagts byggher-

rarna genom lagar om egenskapskrav på byggnads-

verk och om bygganmälan. Det är nu dags att ta nästa

steg och lagstifta om ansvar som innebär att fastig-

hetsägaren, dvs. hyresvärden och bostadsrättsför-

eningen, får ta fullt ansvar för de hälsoeffekter som

brister i boendemiljön kan få. Det finns i dag ingen

försäkring mot boendeskador, och de boende skyddas

inte mot ohälsa som uppkommer genom brister i deras

boendemiljö. Fastighetsägaren bör ansvara för att

orsakerna utreds och att den boende får en ersätt-

ningslägenhet tills felet avhjälpts. Ansvaret bör även

omfatta kostnaderna för eventuell rehabilitering. Jag

anser att regeringen bör initiera en utredning med just

denna inriktning.

Det är viktigt att alla ny- och ombyggnader har

estetiska kvaliteter. Det betyder mycket för trivseln

och skapar varsamhet och ansvar. Jag upprepar här

kravet som Miljöpartiet ställt så många gånger förr i

kultur- och bostadsmotioner, nämligen att minst en

procent av den totala byggkostnaden vid alla större

ny- och ombyggnader, som har någon form av statligt

stöd, skall användas till konstnärlig utsmyckning. Det

handlar helt enkelt om en renässans för skönheten, det

vackra i vårt skapade samhälle. Vi vill nu se de fula

byggnadernas epok som avslutad.

Vi anser att bosparandet är viktigt och att också

skilja det från annat sparande. Det är ett långsiktigt

sparande som på något sätt bör premieras, bl.a. för att

prioritera sparandet framför lånandet. Vad gäller

premier har Folkpartiet en idé. Vi har nog litet annor-

lunda idéer, nämligen att premierna skall vara skatte-

befrielse eller rätt till statlig kreditgaranti. Men detta

menar jag är en sak att utreda vidare. Det viktiga är

att man på något sätt finner en bra form för bosparan-

det i fortsättningen.

När det gäller krisårgångarna 1989-1992 är turer-

na väl kända vid det här laget, och jag skall inte upp-

repa dem. Tyvärr bytte ju Centerpartiet fot, men det

kom faktiskt någonting gott ut utav det också, som jag

ser det. Bl.a. radikaliserade man sin egen inställning

till fastighetsskattesänkningen, nämligen att den skall

gälla redan från i år. Centerpartiet ville ju tidigare att

den skulle gälla från 1999.

Det som särskilt gläder mig är överenskommelsen

om den tillfälliga lättnaden för fastigheterna i de at-

traktiva kustområdena, de s.k. skärgårdssamhällena.

Tyvärr uppstår nu nya problem med orättvisor, antar

jag. Det har vi också här redan fått exempel på. Det

gäller ju att avgränsa den här lättnaden till dem som

verkligen behöver den, hur det nu skall gå till. Det

blir en nöt att knäcka.

Miljöpartiet anser att det nu krävs en total förändring

av synen på fastighetsskatten. På sikt bör den nuva-

rande beskattningen av ett konstlat, fiktivt, värde

styras över till skatteformer som samverkar med strä-

vandena att främja ett miljöriktigt beteende. Dagens

fastighetsskattesystem måste därför ersättas med ett

system där utgångspunkten för beskattningen är fas-

tighetens användning av resurser i form av energi och

material, eventuell annan miljöbelastning och utnytt-

jandet av den kommunala infrastrukturen.

Det innebär att den nuvarande bostadsbeskatt-

ningen successivt bör växlas över till en kombination

av energiskatt, reavinstskatt och en avgift för gator,

räddningstjänst, planering och annan kommunal ser-

vice. Åtgärder i den här riktningen innebär att be-

skattningen frigörs från de i många fall orimligt upp-

skruvade taxeringsvärdena och kan avvägas på ett

lämpligare sätt än i dag.

En fastighetsbeskattning med denna utformning

kan också bidra till att lösa en del av de kommunale-

konomiska problemen t.ex. problemen för kommuner

med ett stort antal fritidsbostäder. Många kommuner

har höga kostnader för infrastrukturen, men skattein-

komsterna från fastighetsägarna hamnar i dag hos

staten.

Det går dock inte helt att bortse från den kapital-

tillväxt som sker då en fastighet stiger i värde. Hur

stor denna tillväxt verkligen är kan man dock inte veta

förrän fastigheten säljs. Värdet bör därför inte vara

föremål för löpande beskattning. I stället bör realisa-

tionsvinstbeskattningen för fastigheter ses över och

anpassas mer till nivån för övrig kapitalbeskattning.

En miljöanpassning av fastighetsbeskattningen är

en viktig del i Miljöpartiets bostadspolitik. Att boen-

det förbrukar resurser är ofrånkomligt. Det är därför

viktigt att ett miljöriktigt beteende gynnas. En över-

gång från nuvarande beskattning av ett konstlat kapi-

talvärde till en kombination av energiskatt, reavinst-

skatt och kommunala avgifter ger ett grönare boende.

Det här förslaget bör den nytillsatta fastighetsskatteut-

redningen ta till sig.

Miljöpartiet har skrivit om möjligheterna till ökad

självförvaltning. Jag vill helt kort nämna att vad vi

kräver är att det skattefria beloppet höjs till omkring

ett halvt basbelopp, i dag ca 18 000 kronor. Vi tror att

det är ett väldigt bra sätt för att styra sina hyreskost-

nader och få möjlighet att sänka hyran.

När det gäller segregationen har det nu lagts fram

en storstadsproposition. Där återkommer vi i flera av

de frågor som jag har tagit upp i min motion som

finns med i betänkandet. Jag ser på min taletid att jag

inte kommer att hinna med alltihop.

Något som jag dock särskilt vill trycka på är si-

tuationen för de hemlösas skara i samhället. Det är en

skara som växer oroväckande, men den är väldigt

sällan föremål för intresse just här i kammaren. Dessa

människor hamnar lätt mellan stolarna, och många har

inte möjlighet att klara av ett normalt boende. Vem

bygger för dem och försvarar deras rätt till en god

bostad i enlighet med den portalparagraf som vi alla,

tror jag, är väldigt stolta för?

Miljöpartiet anser att vårt samhälle borde ha ut-

rymme och råd att även låta dem som saknar ekono-

miska medel, och som kanske förlorat fotfästet i till-

varon, få möjlighet till en god bostad, alternativt till-

gång till övernattningshärbärgen. Vi vill därför ha ett

särskilt statligt stöd för ombyggnad av fastigheter som

inte används, t.ex. nedlagda sjukhus och skolor och

gamla ungkarlshotell. De kan inrättas för enskilt bo-

ende eller olika former av gruppboende. Ingen skall

behöva ligga utomhus i portar, under broar eller i

kulvertar. Vad jag nu sagt, särskilt om de hemlösa,

bör ankomma på den bostadssociala beredningen att

vidareutveckla i förslag.

När det gäller allmännyttan är det ju så att vi först

ställde upp på förlängningen av de tillfälliga reglerna,

den tillfälliga bromsen. Nu säger vi nej till den. Vi

tror att det är väldigt viktigt att vi värnar om grund-

principen om kommunernas självbestämmanderätt.

Det finns andra vägar att gå för att få mer fasta

och rimliga regler för utförsäljning av hela eller vä-

sentliga delar av kommunala och samhällsviktiga

verksamheter som t.ex. bostäder. Det skulle kunna ske

med hjälp av kvalificerade majoriteter i fullmäktige.

Det skulle kunna vara beslut i fullmäktige med mel-

lanliggande val eller t.o.m. folkomröstning. På så sätt

lyfter man inte bort självbestämmanderätten utan man

förstärker och fördjupar den i stället.

Vi har ingenting att säga om bostadsdelegationen.

Däremot har vi något väldigt viktigt att säga om ROT-

avdragen. Vi är självfallet emot dem. I stället för att

fortsätta satsningen på allergisanering av skolor, dag-

hem och bostäder har regeringen valt den här, som jag

menar, rena betongvarianten. Den kan visserligen

vara positiv för sysselsättningen inom byggnadssek-

torn, men den har inga krav alls på sig att skapa sun-

da, barnvänliga inomhusmiljöer eller socialt anpassa-

de, vackra utomhusområden.

Självklart borde de påbörjade allergisaneringsåt-

gärderna, herr minister, fullföljas och slutföras. Mil-

jöpartiet har för detta ändamål i sin budgetmotion för

våren 1998-2000 avsatt 300 miljoner kronor varje år.

Vi anser att den satsningen är avgörande för barnens

hälsa och därför bör gå före alla andra ny- och om-

byggnadsstöd.

Det finns - förutom barnen, jämställdhetsperspek-

tivet och de funktionshindrade som tidigare har

nämnts här - en särskild grupp som jag måste nämna.

Det gäller elflyktingarna, dvs. de elöverkänsliga som

har drabbats värst, de som övernattar i bilar, husvag-

nar eller tält långt borta från samhällets elektrifierade

system och elgator. De har en ohållbar livssituation

och måste få en tillflyktsort.

Vi vill att staten går in och ger stöd till byggande

av helt elfria rehabiliteringshem. Forskningen måste

också få ökat stöd. Det här problemet kommer att

växa allteftersom. Låt oss slippa tvingas inrätta regel-

rätta reservat för de här människorna i framtiden. Det

handlar om livskvalitet och om möjligheten att få leva

ett fullvärdigt liv.

I hela samhället i övrigt måste vi nu också mini-

mera den elektromagnetiska strålningen och de elekt-

romagnetiska fälten. Vi måste installera femledare,

avleda vagabonderande strömmar genom skarvningar

av alla in- och utgående metallrör m.m.

Till slut, herr talman, skulle jag vilja påpeka vik-

ten av att alla de här nya begreppen när det gäller

ekologiskt och hälsomässigt byggande måste föras in

och få genomslag i byggnadslagstiftningen. Därför

ställer jag upp på Vänsterns motion här, Bo20. Den

har ett sådant yrkande.

Med anledning av vad jag nu har sagt, herr talman,

vill jag påpeka att jag givetvis står bakom alla Miljö-

partiets reservationer i betänkandet. Men för tids

vinnande skall jag enbart yrka bifall till reservationer-

na 28, 33, 65 och 74. Jag vill också, som flera andra

har gjort, tacka för den här tiden, de här fyra åren i

utskottet. Jag tycker att det har varit väldigt spännan-

de och stimulerande. Jag hoppas få återkomma till

hösten. Det kanske inte blir till bostadsutskottet, men

vem vet?