Bostadspolitiken

Herr talman! Vi som finns här i kammaren i dag -

ledamöter, statsråd, åhörare m.fl. - må ha många

olikheter. Vi tycker olika och representerar olika

partier, men en sak har vi alla gemensamt. Vi bor.

Och vi vill bo bra, till rimliga kostnader och med ett

eget inflytande över bostaden. Vi engagerar oss alla i

vårt eget boende och vill tillsammans med andra i

bostadsområdet se till att boendemiljö och omgiv-

ningar är bra. Därför är bostadspolitiken så viktig för

oss alla.

Vi socialdemokrater har genom åren arbetat med

att skapa en bostadspolitik för uppfylla människors

förväntningar på sitt boende.

Bostadspolitiken är en väsentlig del av välfärds-

politiken. Genom de förslag som regeringen lagt fram

i den bostadspolitiska propositionen och som nu läggs

fram som förslag till riksdagen i utskottsmajoritetens

betänkande flyttas positionerna fram, och vi får en

modern social bostadspolitik som gör det möjligt för

människor att bo till rimliga kostnader.

Förslaget om att inrätta en delegation för kommu-

ner med övermäktiga åtaganden inom bostadssektorn

skapar också förutsättningar för att de resurser som i

budgetpropositionen och nu senast i vårbudgeten

tillförs den gemensamma sektorn satsas på utveckling

inom vård, omsorg och skola.

När jag läste de motioner som har väckts med an-

ledning av den bostadspolitiska propositionen blev

det alldeles tydligt att den motsättning som finns i

politiken i allmänhet också finns inom bostadspoliti-

ken. Moderaterna lägger fram lättsinniga förslag om

stora ofinansierade skattesänkningar och vill överlåta

till marknaden att styra vårt boende.

Vi socialdemokrater tar ansvar för bostäderna och

boendet. Vi vill ha en bostadspolitik för hållbar ut-

veckling. Förutsättningen för en sådan utveckling är

en ekonomisk politik med låg inflation, låga räntor

och offentliga finanser i balans.

När vi tog över regeringsmakten 1994 hade alla

dessa förutsättningar raserats av en moderatledd re-

gering. Vi hade att hantera en fördubblad statsskuld,

en tredubblad arbetslöshet och ett fördubblat budge-

tunderskott. Förtroendet för Sverige var i botten.

Räntan var skyhög. Vi lånade till var fjärde pen-

sionsutbetalning, vart fjärde barnbidrag och var fjärde

polislön.

När jag frågade villaägare och andra fastighets-

ägare, företagare och investerare vad som var den

viktigaste åtgärden för regeringen sade alla sam-

stämmigt: Se till att få ned räntan! Nu är vi där. I dag

kan man teckna ett långsiktigt fastighetslån till en

ränta på mellan 5 och 6 %, och räntan är på väg ned

ytterligare.

I början av veckan sänktes boräntorna ytterligare.

I går sänkte Riksbanken reporäntan. I dag sänker

bolåneinstituten räntan ytterligare. Nu går det så fort

med räntesänkningar att medan jag går från Rege-

ringskansliet till riksdagen är bolåneinstituten på väg

att sänka räntan.

Varför? frågar någon sig. Jo, därför att vi nu har

offentliga finanser i balans och en låg för att inte säga

obefintlig inflation och därför att vi återskapat ett

starkt internationellt förtroende för Sverige. Arbets-

lösheten sjunker, och sysselsättningen ökar.

Det går bra för Sverige. Vi kan se optimistiskt på

framtiden. Jag menar att saneringen av de offentliga

finanserna är en av de viktigaste bostadspolitiska

insatserna. Den låga räntan gör att boendekostnaderna

nu sjunker, för villaägare dramatiskt. Den som i dag

sätter om ett femårigt villalån på 500 000 kr kan räk-

na med en ökad konsumtion om ca 2 000 kr i måna-

den.

När det gäller dem som bor i hyreslägenheter kommer

det att ta litet längre tid och inte att vara lika drama-

tiskt, men boendekostnaderna kommer att sjunka

också för dem. Vi kunde i dag höra bostadsutskottets

vice ordförande tala om en hyresuppgörelse i Solna.

Fler hyresuppgörelser är att vänta med oförändrade

men kanske också sänkta hyror. Det innebär faktiskt

att boendekostnadernas andel av den disponibla in-

komsten nu åter minskar.

Den goda ekonomiska utvecklingen med minskad

arbetslöshet och ökad framtidstro gör också att efter-

frågan på bostäder ökar, vilket kommer att ha positiva

effekter för bostadsmarknaden. Fler unga känner

framtidstro och är beredda att skaffa sig ett eget bo-

ende. Barnfamiljer får möjlighet att efterfråga större

bostäder. Vi kan med den lägre kostnad för boende

som den lägre räntan medför också få fart på bostads-

byggandet.

Vi socialdemokrater vill ha en bostadspolitik för

hållbar utveckling.

Den skall vara ekonomiskt hållbar. Genom rege-

ringens ekonomiska politik har vi tagit ansvar för

bostäderna och boendet. Målet för den ekonomiska

politiken är att etablera ett överskott i de offentliga

finanserna på 2 %. Det skapar stabilitet och gör det

möjligt att hålla inflationen på mattan och att långsik-

tigt etablera en låg räntenivå. Genom att stödet nu

byggs ut för kommuner med övermäktiga åtaganden

för boendet skapas förutsättningar för att kommuner-

na långsiktigt kan ta ansvar för de allmännyttiga bo-

stadsbolagen och deras bostadsbestånd. Det ökar

tryggheten för deras hyresgäster.

Den skall vara socialt hållbar. Vi går nu från en

produktionspolitik till en boendepolitik, vilket gör att

vi prioriterar insatser inom det befintliga bostadsbe-

ståndet. Jag menar att det är viktigt att vi nu slår fast

att bostaden är en social rättigheter och att bostads-

politiken skall skapa förutsättningar för att leva i goda

bostäder till rimliga kostnader.

Den skall vara ekologiskt hållbar. Vi står nu inför

ett nytt stort samhällsbyggnadsprogram. Att bygga det

hållbara Sverige är ett åtagande som löper under en

lång följd av år. Det är lika stort som när vi byggde

bort bostadsnöden på 30- och 40-talen och bostads-

bristen på 50- och 60-talen. Nu handlar det om att

göra hela samhället hållbart. Den nya tillväxten i

ekonomin kommer just därför att den är hållbar.

Riksdagen har tidigare fattat beslut om 5,4 miljar-

der för lokala investeringsprogram för att utveckla ett

hållbart Sverige. Regeringen föreslår i vårbudgeten

ytterligare 2 miljarder för samma ändamål för år

2001. En väsentlig del av dessa pengar kommer att

användas för att bygga om det befintliga bostadsbe-

ståndet till ekologisk hållbarhet. Det innebär att vi på

sikt får ett kretsloppsanpassat boende som är byggt av

miljövänliga och resurssnåla byggmaterial som går att

återanvända. Riksdagen har vidare fattat beslut om 9

miljarder för energiomställning, bl.a. i syfte att öka

energieffektiviteten i boendet.

Det övergripande målet för bostadspolitiken kan

sammanfattas så här: Bostaden är en social rättighet,

och bostadspolitiken skall skapa förutsättningar för

alla att leva i goda bostäder till rimliga kostnader och

i en stimulerande miljö inom ekologiskt hållbara

ramar. Boendemiljön skall bidra till jämlika och vär-

diga levnadsvillkor och särskilt främja en god upp-

växt för barn och ungdomar.

Det kan tyckas vara en ganska okontroversiell

målsättning, som också utskottsmajoriteten har ställt

sig bakom, vilket jag hälsar med tillfredsställelse.

Därför blev jag väldigt förvånad när jag fick klart för

mig att moderaterna i bostadsutskottet gått emot den-

na inriktning av bostadspolitiken. Eller skall man inte

vara förvånad? När jag läser moderaternas bostads-

politiska motion konstaterar jag att skiljelinjen går

mellan oss socialdemokrater tillsammans med övriga

utskottsmajoriteten och moderaterna på just den här

punkten om den väsentliga portalparagrafen. Vi ser

bostaden som en social rättighet. Om jag skall döma

av den moderata reservationen måste jag tyvärr kon-

statera att ni ser bostaden mer som en handelsvara.

Med den bostadspolitik som riksdagen nu har att

ta ställning till lägger vi fast en inriktning som innebär

att samhället har ett ansvar för en fortsatt hållbar

utveckling inom bostadssektorn.

Genom att stödet till ny- och ombyggnad reforme-

ras åstadkommer vi långsiktiga spelregler för att få

fart på byggandet. Aktörerna på byggmarknaden vet

nu vad som gäller, vilka regler som gäller för byggan-

det och hur statens stöd ser ut långsiktigt. Genom det

nya investeringsbidraget för ekologiskt byggande ger

staten också en signal om vilken inriktning vi vill att

det framtida byggandet skall ha.

Vid sidan av saneringen av de offentliga finanser-

na och vad det har fört med sig när det gäller räntelä-

get är den delegation vi nu inrättar för att stödja

kommuner med övermäktiga åtaganden inom bostads-

sektorn den viktigaste bostadspolitiska insatsen. För

mig är de allmännyttiga bostadsföretagen själva kär-

nan i den sociala bostadspolitiken. För oss socialde-

mokrater är det viktigt att säga att allmännyttan skall

utvecklas och icke avvecklas.

Herr talman! Det har varit många överdrifter i be-

skrivningen av krisen inom de allmännyttiga bostads-

företagen. Om man jämför de belopp som kan komma

i fråga för att klara problemen inom de allmännyttiga

bostadsföretagen med det stöd som har behövts för att

lösa den privata fastighetskrisen är dessa belopp icke i

närheten.

Delegationen kommer att arbeta med lån, kredit-

garantier och i sista hand direkta bidrag. Den inrättas

från halvårsskiftet och kommer att arbeta skyndsamt

för att tillsammans med kommunerna lösa de problem

de inte kan klara själva.

Herr talman! En bostadspolitisk utmaning är att ta

nya steg för att åstadkomma rättvisa villkor mellan

upplåtelseformer och årgångar. Den lättnad vi nu gör

för s.k. krisårgångar motsvarar en lättnad på 150 kr

för en trerummare i de berörda årgångarna. Det inne-

bär ytterligare en avlastning för dem som har de hög-

sta boendekostnaderna och bidrar till att vi kan uppnå

de uppställda bostadspolitiska målen.

Genom uppgörelsen mellan Socialdemokraterna

och Centern om nivån på fastighetsbeskattningen

skapas också långsiktiga förutsättningar för nivån på

just denna beskattning.

Jag menar att den parlamentariska kommitté som

regeringen tillsatt för att utreda den framtida fastig-

hetsskatten kommer att ge oss förutsättningar för en

debatt och kommer också att utreda hur vi skall kunna

öka upplåtelseneutraliteten mellan de olika upplåtel-

seformerna.

Herr talman! Jag tycker att vi kan se ljust på fram-

tiden. Med vi menar jag i det här fallet alla vi boende.

Efter en lång följd av år med stigande bostadskostna-

der och extremt lågt byggande ser vi nu framför oss

en utveckling med minskade boendekostnader och

ökat byggande.

Herr talman! Det börjar närma sig slutet på riks-

dagsåret och den här mandatperioden. Den bostads-

politiska debatten är bland de sista debatter som den-

na kammare har innan man tar en välbehövlig semes-

ter. Får inrikesministern passa på tillfället att önska

herr talman, bostadsutskottets ledamöter och tjänste-

män, mina meddebattörer och övriga kammaren en

riktigt skön sommar!