Fru talman! Angående det sista vill jag säga något
till kammarens protokoll. Att anse att oförvitliga
svenska medborgare som fullgör sina medborgerliga
förpliktelser skulle lyssna på en förtryckarregims
synpunkter - det hoppas jag var mer sagt i diskussio-
nens hetta än en allvarligt menad ståndpunkt.
Det skulle aldrig falla mig in att som föredragande
statsråd i de här ärendena recensera varje enskild
formulering i Utlänningsnämndens arbete. Det är inte
min uppgift. Det är tvärtom min uppgift att inte göra
det, och det tror jag att en ledamot av riksdagen kän-
ner till.
När det gäller vilken typ av åtgärder som i framti-
den ska vidtas så tror jag att det bästa som vi kan göra
i den här typen av ärenden, och i väldigt många
andra, är att genomföra en öppen process som gör det
möjligt att tydligare se vilka överväganden som görs
vid beslut i ärendena. Min förhoppning är att man
med en sådan öppen process med större förtroende
kan följa hur ärendena ryktas av de ansvariga.
Till dess vill jag säga att det är viktigt att vi, när vi
i riksdagen diskuterar hur olika myndigheter utför sitt
värv, i all rimlighets namn utgår ifrån att de fullgör
och ryktar sina uppgifter på ett demokratiskt och
rättsligt tillfredsställande sätt. Jag tycker inte att det
finns någon anledning att misstänkliggöra de männi-
skor som arbetar vid de här myndigheterna.
Däremot tror jag att vi är överens om en sak. Jag
låter gärna debatten avklinga i en gemensam inställ-
ning om att vi genom en ökad öppenhet i handlägg-
ningen av de här ärendena kan få ett ökat förtroende
för utlänningsärendenas handläggning i det svenska
samhället.