Bostadsdomstolen

Herr talman! Riksdagen skall snart och efter en

ganska kort debatt besluta att avveckla

Bostadsdomstolen. Domstolen upphör efter nästan

exakt 20 års väl vitsordad verksamhet.

Om riksdagens ledamöter skulle ta ställning till

frågan om domstolens fortsatta verksamhet efter

det arbetsresultat som domstolen har presterat vore

utgången given. Motiveringen för förslaget om

nedläggning är dock en helt annan, nämligen att

domstolen inte fullgör sina uppgifter på ett bra sätt.

Det handlar om principer. Det skall inte finnas

några specialdomstolar. En majoritet av utskottets

ledamöter har ställt sig bakom den principen, och

fort skall det gå. Domstolen försvinner nu på några

veckor.

Därmed kan regeringen utåt säga att den påbörjat

avvecklingen av specialdomstolarna, trots att den

misslyckats att under sin regeringstid lägga fram

förslag om att helt avveckla hyresnämnderna och

arrendenämnderna.

Riksdagen får genom denna proposition möjlighet

att ansluta sig till regeringens principer för

specialdomstolar. Socialdemokraterna avvisar

denna propå och yrkar avslag på hela

propositionen.

Herr talman! Bostadsdomstolens avskaffande är i

dagsläget närmast att likna vid ett bländverk i

förhållande till regeringens ambition att slopa

denna specialdomstol. Specialdomstolens

avskaffande klaras blott och bart genom att en ny

speciallag stiftas. Den speciella lagen möjliggör

skapandet av en speciell domstol inom Svea

hovrätt.

Detta specialarrangemang måste till därför att

regeringen inte kunnat vänta med

ställningstagandet till Bostadsdomstolen till dess att

hela frågan kunnat bedömas. Nu sker förändringen

trots att det är oklart med första instansens roll,

samtidigt som ändringar av avsevärt slag sker i den

materiella hyrslagstiftningen, bl.a. en ny

förhandlingsordning.

Alla anser att den valda lösningen inte är bra.

Regeringen, och givetvis utskottsmajoriteten,

anser att de praktiska olägenheterna med en

delreform inte framstår som särskilt påtagliga.

Lagrådet säger att förslaget kan godtas som ett

provisorium trots att det ofrånkomligen är förenat

med vissa olägenheter.

Detta är förutsättningarna för beslutet om att

avveckla Bostadsdomstolen. Det känns trist att

uppleva hur regeringen med majoritetsmakten

återigen driver igenom ett beslut som många

opponerar sig mot. Särskilt beträffande domstolar

borde breda lösningar eftersträvas.

Socialdemokraterna anser att regeringens

restriktiva syn på specialdomstolar inte är sakligt

motiverad. Varje domstols verksamhet måste

bedömas efter dess egna meriter och inte efter en

stelbent principiell uppfattning.

Intresseledamöternas medverkan i dömandet ger

extra auktoritet åt domstolens avgöranden. De

innebär också snabbare och mer kompetent

prövning av målen.

Den medlande verksamhet som hyresnämnderna

har liksom deras funtion och sammansättning är av

stor betydelse för hyresmarknadens funktionssätt

och parternas tilltro till detta.

I propostionen i detta ärende berörs frågan om

Bostadsdomstolens sammansättning och dennas

förenlighet med kraven i Europakonventionen om

mänskliga rättigheter. I förra veckans debatt om

hyreslagstiftningen påstod den moderate

företrädaren Mikael Odenberg i generella ordalag

att vår hyreslagstiftning medfört att Sverige av

Europadomstolen fällts för kränkning av de

mänskliga rättigheterna.

Man kunde av detta inlägg få intrycket att det var

Bostadsdomstolen som sådan som

Europadomstolen uttalat sig om. Så var emellertid

ingalunda fallet. Det Europadomstolen uttalade sig

om var sammansättningen av Bostadsdomstolen i

ett alldeles speciellt fall. Det man kritiserade

rättades till genom ett riksdagsbeslut redan våren

1991. Den kritiken äger knappast relevans i dagens

debatt.

I anslutning till att Europadomstolen prövade

saken uttalade den också följande: ''På grund av sin

särskilda erfarenhet, förefaller de

lekmannaledamöter som sitter i Bostadsdomstolen

tillsammans med yrkesdomarna i princip vara

utomordentligt väl kvalificerade att delta i

bedömandet av tvister mellan hyresvärdar och

hyresgäster och av de särskilda frågor som kan

uppstå i sådana tvister''. Det är ett bra betyg, som

inte kan tas till intäkt för kritik mot

Bostadsdomstolen.

Herr talman! Jag vill slutligen yrka bifall till

reservation 1 till justitieutskottets betänkande 31

för innevarande riksmöte. Under förutsättning att

reservation 1 skulle komma att avslås yrkar jag

också bifall till reservation 2. Om reservation 2

skulle bifallas yrkar jag bifall till reservation 3.