Fru talman! Andreas Carlgren har ställt ett antal
frågor om den högre utbildningen och forskningen.
Den syn på den högre utbildningens och forsk-
ningens roll som kommer till uttryck i Andreas
Carlgrens interpellation har i hög grad präglat den av
regeringen förda politiken. Jag vill understryka att det
har skett tillsammans med Centerpartiet. Högre ut-
bildning av god och likvärdig kvalitet skall erbjudas
vid universitet och högskolor över hela landet. En god
spridning av den högre utbildningen ger helt andra
möjligheter till kontakter med omvärlden än en kon-
centration till ett fåtal orter. En förbättrad tillgänglig-
het underlättar också rekryteringen till högre utbild-
ning och motverkar därmed social snedrekrytering.
Expansionen av högskolan de senaste åren har
varit betydande. Under fyraårsperioden 1997-2000
tillförs högskolan 60 000 permanenta nya platser,
varav närmare två tredjedelar hittills tillfallit mindre
och medelstora högskolor. Läsåret 1989/90 fanns det
193 000 registrerade studenter i högskolan. Läsåret
1996/97 var motsvarande siffra 300 000. Och den
kommer att fortsätta att öka. Den förhållandevis
största ökningen av antalet studenter har skett vid de
mindre och medelstora högskolorna. Nästan var tredje
student studerar vi dessa högskolor. Utbildningssats-
ningarna vid de mindre och medelstora högskolorna
har också inneburit att studenter från miljöer med
svag tradition för högskolestudier har kunnat rekryte-
ras i större omfattning än tidigare.
Uppbyggnaden av forskningen vid högskolorna är
bl.a. ett led i att stärka kvaliteten inom grundutbild-
ningen. I budgetpropositionen för 1997 (prop.
1996/97:1) föreslog regeringen, som jag nyligen på-
pekade, att tilldela samtliga högskolor permanenta
och förstärkta forskningsresurser.
Genom att bygga ut högskolan över hela landet
ges även ett stöd för utvecklingen av regionerna.
Regeringens åtgärder har inneburit en god infrastruk-
tur, som också Andreas Carlgren efterlyser, för ut-
veckling och tillväxt. Åtskilliga av de mindre och
medelstora högskolorna har utvecklat utbildnings- och
forskningsområden inom vilka de internationellt sett
har en stark ställning. Denna profilering medför att de
hos Högskoleverket kan ansöka om rätt till ett veten-
skapsområde och därigenom även anordna forskar-
utbildning och examinera doktorander inom detta
område.
Frågan om att utveckla forskning av kvalitet i en
viss riktning beror dock inte enbart på de resurser som
staten kan ställa till förfogande. Den beror på en
mängd olika samverkande faktorer inom respektive
lärosäte, inte minst de enskilda lärarnas initiativkraft
och förmåga. Det är skälet till att regeringen vid till-
delandet av de fasta forskningsresurserna till de mind-
re och medelstora högskolorna inte utpekar inom
vilka områden dessa resurser skall användas utan
överlåter det åt lärosätenas styrelser som bättre kan
överblicka hur dessa medel kan utnyttjas.
I syfte att följa upp hur de mindre och medelstora
högskolorna utnyttjar tilldelade forskningsmedel har
regeringen i tilläggsdirektiv (dir. 1997:54) uppdragit
åt kommittén Forskning 2000 att analysera detta.
Kommittén skall vidare föreslå kriterier för den fram-
tida fördelningen av forskningsmedel. Uppdraget
skall redovisas till regeringen den 1 november 1998.
Andreas Carlgrens förslag att fördelningen av
forskningsanslagen i framtiden bör ha ett starkt sam-
band med den akademiska kvalificeringsgrad respek-
tive högskola har uppnått, t.ex. genom erhållna exa-
mensrättigheter, bör naturligtvis övervägas av den
forskningspolitiska utredningen.
Högskolan har en nyckelroll när det gäller att
stödja utnyttjandet av informationsteknikens möjlig-
heter i samhället. En nationell IT-satsning pågår inom
högskoleområdet och biblioteksväsendet. Satsningen
syftar till att förbättra högskolans möjligheter att
utnyttja modern informationsteknik och därmed för-
bättra möjligheterna för bl.a. distansutbildning.
Behovet av distansutbildning är stort, och redan i
dag studerar var tionde student på distans. Rätt utnytt-
jad kan den nya tekniken innebära en omvälvning för
högskoleutbildningens räckvidd såväl nationellt som
internationellt. Regeringen har uppdragit åt samtliga
universitet och högskolor att prioritera och utöka
utbudet av distansutbildning.
Regeringen avser vidare att återkomma till riksda-
gen om distansutbildningens möjligheter. Däribland
kommer förslag om särskilda platser inom högskolan
för distansutbildning att beaktas.