Herr talman! Ännu en gång: Ska vi en gång till i framtiden vara passiva som vi var när människor mördades i vårt närområde, i Srebrenica till exempel? Ska Europa spela den rollen? Jag tror inte att det är bra. Då bjuder vi andra att ingripa. Det kan vara andra som vi kanske ogillar. Ni ogillar Förenta staterna väldigt mycket, men ni bjuder dem att ingripa mer än vad ni tror faktiskt. Ni pratar om supermakter hit och dit, men vilken förmåga har vi själva att agera? I Rwandakrisen var det självständiga franska röster som gjorde det omöjligt att ingripa. Det är inte bra. Vi borde kunna påverka varandra och säga att vi inte tillåter sådana folkmord. Men vi ringer inte till Bush och frågar om han kan göra någonting nu när vi är emot och inte har någonting att sätta emot. Den sortens utrikespolitik tror jag inte alls på.
Det positiva var väldigt kort. Det var som om det var besvärande att säga något positivt - jo, de mänskliga rättigheterna och så vidare, jovisst, de var jättebra. Du kunde nämna en lång rad saker, till exempel diskriminering och mycket annat, som vi har fått hjälp med från EU.
Men i grunden är det här den fråga som återstår: Vill ni verkligen lämna EU? Är det den fråga som ni vill gå till folkomröstning på? Det vill ni inte, för ni är övertygade om att ni inte har folket med er. Folket gillar EU, med dess fel och brister. Dem måste vi rätta till. Vi måste göra det bättre. Ni kommer bara med retorik. Att ta det som intäkt för att ni har majoriteten med er håller inte, för det har ni faktiskt inte.