Fru talman! Göran Lennmarker brukar säga att varje bridgeklubb i Storbritannien har en konstitution. Det går så lätt troll i orden. Man kan kalla det för stadga. Ni vill tala om rättighetsstadgan till exempel. Den har ju konstitutionella aspekter.
Varje fördrag anger befogenheter i olika riktningar. Det är det som är kontentan i en grundlag, oavsett om man kallar den grundlag eller något annat. Det är inga konstigheter med det. Däremot kan jag hålla med om att den är uppställd mer som en traditionell konstitution än som ett fördrag. Det beror på att bestämmelserna i de nuvarande fördragen är utspridda och det därför är svårt att få en överblick över beslutsbefogenheterna. Den är mer logisk i det avseendet. Det är inga konstigheter med det eftersom alla fördrag är konstitutionella.
Sedan var det detta med att man nu skulle smygförhandla. Jag vet inte om Pernilla Zethraeus brukar tillhöra konspirationspolitikerna, de som ser en konspiration överallt, men Berlindeklarationen består av två sidor text. Försök inte överdriva betydelsen av dessa två sidor text. Gör inte det.
Frågan om folkomröstning kommer jämt och ständigt upp. Vad var det fransmännen sade nej till? Jag har ingen aning. Det finns säkert flera olika teorier om det. Om vi skulle få ett ja är det oproblematiskt, men om man säger nej undrar jag: Vad säger man då nej till? Det vore intressant att veta. Det är det som gör det så svårt. Man kan ha folkomröstning om en valuta, och man kan ha det om livstidsstraffet, men jag kan inte tänka mig att vi skulle ha en folkomröstning om hela brottsbalken i ett enda svep. På motsvarande sätt är det inte meningsfullt att ha en folkomröstning om ett helt fördrag, och därmed underkänner jag nederländarnas och fransmännens folkomröstning. Det är emellertid en helt annan sak.