Herr talman! För tio år sedan fanns det på den
svenska arbetsmarknaden många jobb som inte
krävde särskilda yrkeskunskaper. I dag utgör dessa
jobb en liten andel av arbetsmarknaden.
Samtidigt innebär utvecklingen på den svenska
arbetsmarknaden att kommunikationsförmågan
och kunskaperna i svenska språket spelar en allt
större roll.
Under efterkrigstidens arbetskraftsinvandring var
det lätt för invandrare som hade goda
yrkeskunskaper, men som hade brister i svenska
språket, att konkurrera på arbetsmarknaden. I dag
är situationen annorlunda. I takt med att
arbetsuppgifterna blir mer komplexa och kraven på
samarbete i arbetslivet växer ökar kraven på
svenskkunskaper.
För den nyanlände invandrare som inte kan svenska
blir det nästan omöjligt att slå sig in på
arbetsmarknaden om han eller hon inte får en
gedigen grund i vårt språk.
Också många invandrare som har bott länge i vårt
land riskerar att slås ut från arbetsmarknaden för
att deras svenska inte räcker till. Bland de
långtidsarbetslösa finns det många invandrare med
bristfälliga svenskkunskaper. Många av dem har
tidigare deltagit aktivt i arbetslivet, men de har i dag
små chanser att komma tillbaka därför att deras
språkkunskaper inte räcker till.
Svenska för invandrare och invandrares möjlighet
att utveckla det svenska språket är en grundbult i
utvecklingen av ett samhälle där svenskar och nya
svenskar på lika villkor deltar i arbetsliv och
samhällsutveckling.
Häromdagen kom det en oroande rapport från
Socialstyrelsen. Den visar att det finns tendenser till
att det svenska samhället blir tudelat. Bland dem
som tilllhör förlorarna finns många invandrare.
Risken är stor att en grupp invandrare hamnar
utanför arbetsliv och samhällsgemenskap om dessa
invandrare inte ges fullödiga möjligheter att ta del
av svenska språket. Det är därför som vi
socialdemokrater ser svenskundervisningen som så
viktig.
Både Riksrevisonsverket och Riksdagens revisorer
har riktat allvarlig kritik mot
svenskundervisningen. Delvis har denna kritik
bemötts i regeringens proposition om sfi, men jag
tror inte att vi socialdemokrater var ensamma om
att tycka att propositionen delvis var ganska
oengagerad och ett otillräckligt instrument för att
utgöra startskottet till en gedigen satsning på sfi.
Vi var bekymrade över den brist på förståelse för
svenskundervisningen som vi mötte i höstas när
borgerligheten sade nej till en särskild kursplan för
svenska 2 i gymnasiet eller tidigare i våras när
majoriteten avslog socialdemokraternas krav på att
120 miljoner skulle avsättas för satsning på att
utveckla svenskkunskaper och hemspråk för
invandrarbarn.
Herr talman! Det är rimligt att vi också nu när vi
diskuterar svenska för invandrare för ett ögonblick
stannar till och ser till invandrarbarnens situation.
Skolverket redovisade för en tid sedan en rapport
som visade att det går bra i skolan för de flesta
invandrarbarnen. Många visar anmärkningsvärt
goda resultat. Men det finns en grupp
invandrarbarn som har mycket stora svårigheter i
skolan. Deras svårigheter har ett direkt samband
med att de inte fått en rik och fullödig kunskap i
svenska. Också för barnens skull är det viktigt att
föräldrarna får de bästa förutsättningarna att lära
sig språket.
Herr talman! Så till det konkreta innehållet i
betänkandet: På två punkter har utskottet
förändrat regeringsförslaget.
Vi föreslår enhälligt att invandrarna inte skall
behöva vänta sex månader på svenskundervisning i
kommunerna. Här följer utskottet den
socialdemokratiska motionens krav på att
undervisningen i sfi måste komma i gång så snabbt
som möjligt och att väntetiden inte får vara längre
än tre månader.
Beslutet är viktigt för den enskilde, men det
innehåller också en viktig samhällsekonomisk
dimension. Det är inte rimligt att flyktingarna inte
får chansen att så snart som möjligt ta tag i den
svenskundervisning som för de allra flesta är
nyckeln till arbetsmarknaden.
Utskottsmajoriteten föreslår också att en utredning
kommer till stånd om behovet av ett särskilt
utvecklingscentrum för undervisning i svenska för
invandrare. Svenska är ungt som främmande
språk, och behoven av fortbildning,
metodutveckling och läromedelsutveckling är stora.
I utskottstexten finns det också viktiga skrivningar
om fortsatt utredningsarbete runt sfi i den
invandrar- och flyktingpolitiska kommittén. Jag
hälsar med tillfredsställelse att utskottet tagit till sig
många av den socialdemokratiska gruppens
skrivningar. De markeringar som utskottet gör är
viktiga. Dagens beslut skall bara ses som ett steg på
vägen. Det krävs ytterligare analyser och mer av
kunskap om invandrarna skall ges chansen till en
fungerande svenska och fullgoda möjligheter på vår
arbetsmarknad.
Utskottet slår än en gång fast vikten av att sfi-
undervisningen måste vara flexibel. Den måste
anpassas till varje invandrares och grupps
förutsättningar. Någon har ideala förutsättningar
att gå in i språkstudier på en mycket kvalificerad
teoretisk nivå. En annan behöver möta
språkstudierna i en trygg miljö, där praktiska
uppgifter spelar en viktig roll. För många spelar
möjligheterna till varvning av studier och arbete en
avgörande roll för deras möjlighet att ta till sig ett
nytt språk.
Utskottet markerar också betydelsen av att
folkhögskolors och studieförbunds kompetens tas
till vara i sfi-undervisningen. Det är inte minst
viktigt mot bakgrund av den nära kontakt med
arbetslivet som de har.
På några punkter är vi däremot inte ense. Jag
beklagar fyrkantigheten i utskottets beslut i 13 kap.