Fru talman! Centerpartiet har under hela 90-talet
medverkat till den kraftiga utbyggnaden av grundut-
bildningen. Det har varit ett viktigt arbete både för att
ge fler ungdomar chansen och möjligheten till högre
utbildning men också för att på sikt stärka Sverige
som helhet.
Men för det kvantitativa språnget som många har
pratat om krävs också att man för in ett kvalitativt
motsvarande språng. Det måste innefatta fortsatta
satsningar på forskning vid alla landets högskolor och
universitet, inte minst vid de högskolor som nu kraf-
tigt expanderar.
Som bekant fick vi tre nya universitet vid årsskif-
tet. Vi är många som gläds åt det. Men samtidigt är vi
också fundersamma över regeringens agerande. Ut-
nämningar har gjorts, men inga resurser har kommit
de nya universiteten till del. Vi är många som har
frågat utbildningsminister Östros varför. Vi har frågat
när de beslut kommer som man en gång har lovat.
Vid ett par debatter har utbildningsministern lovat att
pengarna skall komma under våren i vårpropositio-
nen. Det är bara att hoppas att han den här gången
håller fast vid löftet och inte ändrar sig. En förutsätt-
ning för att universitetstiteln skall betyda något är ju
just att det får återverkningar i form av ökade resurser
till forskningen och forskarutbildningen.
För att de nya universiteten skall ha full möjlighet
att uppfylla alla kriterier för en generell rätt att exa-
minera inom forskarutbildningen krävs det en för-
stärkning av de fasta forskningsresurserna. De nya
universiteten är ju inte färdiga bara med det att de får
en utnämning. Det krävs ju också att man arbetar
vidare och att man får en förstärkning av resurserna.
Det är en lång process som man skall se över tid.
Men med stöd av de nya resurserna kan man fort-
sätta att bygga ut forskarutbildningen och forskaror-
ganisationerna för att fullfölja sina professorsprogram
och därmed också stärka kvaliteten på våra nya uni-
versitet.
För Centerpartiet är, som jag säger, innebörden av
de här utnämningarna väldigt klar. Det är inte bara en
titel som skall till. Det skall också innebära nya resur-
ser till forskning och forskarutbildning. Ett universitet
förutsätts ju kunna forska och utbilda forskare inom
flera olika områden. Det här måste innebära att de
nya universitetens forskningsanslag skall öka.
En överblick över de nya universiteten Karlstad,
Växjö och Örebro visar att forskningsresurserna upp-
går till mellan 15 och 18 % av de totala anslagen. När
det gäller de äldre universiteten varierar så klart
forskningsandelarna. Luleå tekniska universitet har
t.ex. 35 % av det totala anslaget. För Stockholms och
Uppsala universitet uppgår andelen till mer än hälf-
ten. Det här är en orimlig skillnad i villkoren mellan
de nya och äldre universiteten. Det är något som vi på
sikt måste förändra och förbättra.
Fru talman! Forskningen vid de mindre och me-
delstora högskolorna är också viktig för utbildningens
kvalitet. Införandet av en examensordning har resul-
terat i ett principgenombrott för just de mindre och
medelstora högskolorna. I första hand har principen
tillämpats avseende rätten att utföra magisterexamen
vid de mindre och medelstora högskolorna.
Vi i Centerpartiet ser det nu som rimligt att vi tar
ytterligare ett steg och utvecklar systemet med pröv-
ning av examensrättigheter. Vi vill utveckla en kvali-
ficeringstrappa och klara kriterier för att mindre och
medelstora högskolor också skall kunna utdela exa-
mina inom forskarutbildning. Genom ett enhetligt
anslagssystem skapas förutsättning för ett höjt och
sammanhållet basanslag för forskning som helt enkelt
följer av de utbildningsuppdrag lärosätena tilldelas.
Med förslaget om en kvalificeringstrappa skapas
förutsättningar för högskolan att successivt utveckla
och bredda sin kvalitet.
Fru talman! När expansionerna av antalet platser
på Sveriges högskolor är färdiga och under genomfö-
rande måste kvaliteten stärkas. Kvaliteten säkras
också bl.a, som jag tidigare sagt, genom ökade resur-
ser till forskning och forskarutbildning. Jag hoppas
verkligen att regeringen delar den uppfattningen och
inte bara kommer att göra vaga uttalanden, som hit-
tills skett, utan konkreta åtgärder och konkreta peng-
ar.
När regeringen säger att utbildningen är den vikti-
gaste framtidsfrågan funderar jag ibland över om man
försöker illustrera detta med att förslagen och peng-
arna kommer just i framtiden.
Fru talman! Jag yrkar slutligen bifall till reserva-
tion 1. Självfallet står jag också bakom våra andra
yrkanden, men för tids vinnande nöjer jag mig med
detta.