Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · kammaren

Resursfrågor för högskola och forskning

ANDERS SJÖLUND (m), 1999-03-03 (riksmöte 1998/99).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar

Fru talman! Jag vill i denna sena timme fästa

kammarens uppmärksamhet på en specifik fråga, som

flera motionärer tagit upp i ärendebehandlingen. Det

gäller dimensioneringen av läkarutbildningen i landet,

som Britt-Marie Danestig också var inne på. Samtliga

oroar sig för de allt tydligare signaler som kommer

från olika håll i landet och som alla pekar på ett väx-

ande problem.

Senast i raden var det Läkarförbundet som varna-

de för en kraftig brist på läkare inom några år. Så

mycket som var femte specialistläkare över 50 år kan

tänka sig att sluta sin tjänst i landstinget eller gå ned i

tjänst de närmaste åren.

Redan i dag finns det ca 1 000 obesatta tjänster i

landet. 200 läkare lämnar Sverige för att arbeta i

Norge, och ytterligare 100 går till läkemedelsindust-

rin. Välutbildade läkare har naturligtvis lätt att få ett

nytt arbete, och här ökar också rörligheten och öns-

kan att gå till andra yrken eller till andra arbetsgivare.

Här finns det naturligtvis anledning att begrunda

dessa fakta och fundera på de problem som t.ex.

vårdmonopolet innebär.

Till detta kommer också de naturliga pensionsav-

gångarna, som blir betydande när 40-talisterna pen-

sioneras på andra sidan sekelskiftet. Drygt 1 000

läkare per år går i ålderspension från år 2005 till

2010, eller kanske ända upp till 1 300 per år. I dag är

läkarintaget 820 platser per år. Alla slutför som be-

kant inte heller sina studier till färdig läkare, varför

antalet utexaminerade stannar vid ungefär 700.

Fru talman! Detta leder fel. Vi går mot en situa-

tion i Sverige som innebär att antalet läkare som

examineras är långt mindre än det antal som pensio-

neras, flyttar till andra länder eller helt enkelt byter

yrke. Vi går alltså mot läkarbrist i detta land!

Ordföranden i Sveriges Läkarförbund befarar att

läkarbristen kan komma mycket tidigt. Orsakerna till

läkarflykten är flera - det kunde vi läsa om i Dagens

Nyheter. Det är dålig arbetsmiljö, bristande inflytande

över beslut och felaktiga löner. När läkarnas fackför-

bund nu öppet uttalar sin oro på detta sätt borde det

vara något att lyssna till för oss beslutsfattare.

Som bekant får Sverige dessutom en alltmer åld-

rande befolkning, med allt vad det innebär i form av

ökat behov av sjukvård och läkarinsatser.

Förutom den viktiga nationella uppgiften att se till

att antalet läkare motsvarar behovet i landet i stort ser

vi också direkta obalanser i riket. Jag har i en motion

påpekat samma sak som socialdemokraten Carin

Lundberg i sin motion, nämligen den låga ersättning

för läkarutbildningen som ges till Umeå. Resultatet

blir även här att underskottet på nyexaminerade läka-

re blir till direkta vakanser på den enskilda vårdcent-

ralen.

Den s.k. ALF-ersättningen till både Umeå och

Göteborg är otillfredsställande. Detta påpekar också

utskottet i betänkandet. Frågan är väl känd, och rege-

ringen säger i vanlig ordning att man "noggrant följer

utvecklingen". Detta är väl bra, men det följer samma

mönster som vi numer är vana vid i denna kammare -

vi utreder, vi diskuterar, vi pratar om, vi följer frågan.

Fru talman! Jag är orolig för att den växande lä-

karbristen kommer att märkas på våra vårdcentraler,

sjukhussalar och operationsrum. Redan i dag finner vi

vårdcentraler i Norrland som står utan distriktsläkare

under långa perioder. Det vore en skandal om ett land

som Sverige inte skulle kunna erbjuda sådana all-

männa förutsättningar att antalet läkare också fort-

sättningsvis motsvarar behovet.

Fru talman! Vi vet att det tar lång tid att utbilda

sig till läkare. Den som går till utbildning i höst blir i

bästa fall klar 2007. För en specialist tar det ytterliga-

re fem år. Det finns alltså anledning att skyndsamt

försöka möta det problem som ett underskott i läkar-

utbildningen medför - tiden rinner ifrån oss.

Utskottsmajoriteten skriver i betänkandet att det

inte finns anledning till något uttalande med anled-

ning av motionerna. Jag beklagar verkligen detta.

Med kännedom om den stundande bristen i allmänhet

hade det varit ett bra tillfälle att meddela riksdagens

starka oro för utvecklingen till regeringen genom ett

uttalande.

Fru talman! Avslutningsvis frestas jag fråga majo-

riteten om man dels delar min oro för utvecklingen,

dels avser att ta något initiativ i frågan om dimensio-

neringen av läkarutbildningen, eller om man nöjer sig

med att avvakta utbildningsministerns löfte, som det

står, att återkomma till riksdagen i höst och eventuellt

lägga fram ett förslag.

Debatten

Hämtad sida: 31

31 rader

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.

ANDERS SJÖLUND (m): Resursfrågor för högskola och forskning (1999-03-03) — PRESS0