Fru talman! Resurser till högskola och forskning
är inte en oviktig fråga för ett samhälle i utveckling.
Vi kristdemokrater anser inte att stora resurser nöd-
vändigtvis innebär hög kvalitet. Men vi anser att
resurser krävs för att hög kvalitet skall åstadkommas.
Debatten i kammaren bör då i hög grad gälla på vilket
sätt resurserna skall användas.
De problem vi i dag har är bristen på tillräckligt
många kompetenta medborgare som kan föra utveck-
lingen framåt i ett kunskapssamhälle. I dagsläget
utbildas t.ex. inte ett tillräckligt stort antal civilin-
genjörer för att försörja våra stora industrier. Kom-
petensen finns inte att tillgå, åtminstone inte i efter-
frågad omfattning, i Sverige. Detta får konsekvenser
för näringslivets utveckling.
Ett ytterligare exempel är att vi inte har tillräckligt
med läkare för att tillsätta lediga tjänster. Vi ser fram-
för oss en brist på specialistkunnande inom flera
områden. Inte nog med att dessa yrkesmänniskor
saknas, vi får härmed också problem med att få män-
niskor att forska och utveckla kunnandet ytterligare.
Detta är ett samhällsproblem som växer och som du
och jag i det här parlamentet har ansvar för att åtgär-
da.
Fru talman! Varför har problemen med bristen på
tekniker och läkare, som jag tog som exempel, upp-
kommit? Anledningar av olika art kan finnas. Men
den allra tydligaste är nog ändå följande. I sin iver att
få så många kunniga som möjligt på olika områden,
vilket i sig är bra, har regeringen satsat för hårt på
bredd snarare än på djup i högskoleutbildningarna.
På åtta år har antalet registrerade studenter t.ex.
ökat från 200 000 till 300 000. Det är en ökning med
50 %. Samtidigt har man fått problem med t.ex. re-
krytering av lärare, uppbyggnad av bostäder och
kringresurser av olika slag. Det har inte getts rimliga
planeringsmöjligheter för högskolan. De har egentli-
gen varit väldigt dåliga. Tyvärr kan man på goda
grunder i dag anta att kvaliteten delvis har fått stå
tillbaka till förmån för kvantiteten.
Allt mindre resurser satsas på spetsutbildningar.
Detta är nyckelutbildningar för att hålla sig i front-
linjen på kunskapsutvecklingen. Därtill saknas en
tydlig strategi om hur och var forskningsresurser skall
anslås för inte minst de nya universiteten. Det är
förvånande, precis som Per Bill sade här tidigare, att
man inte har följt upp sitt beslut om nya universitet
genom att tilldela dem extra forskningsanslag så att
de åtminstone fått basresurser för en forskningsverk-
samhet.
Fru talman! Denna utveckling vill kristdemokra-
terna hejda. Vi anser att utbildningsplatserna skall
byggas ut i en lugnare takt än den takt majoriteten har
föreslagit och i stället ombesörja att det är god kvali-
tet på de som finns och att resurser ställs till förfo-
gande för forskning. Det kommer en forskningspro-
position med ny forskningspolitik. Det finns stor
anledning att pröva anslagsnivån inför kommande
budgethantering. Detta gäller varje lärosäte där vi vill
ge möjlighet till att en egen profil med god forsk-
ningsmiljö säkerställs också på de små och medelsto-
ra högskolorna. Det är för övrigt rimligt att bedriva
utbildning som överensstämmer med de studerandes
val och med den forskning som bedrivs på lärosätet.
På detta sätt kan olika verksamheter som till synes
inte behöver samverka befrukta varandra, och de
resurser som finns kan förvaltas på ett gott och effek-
tivt sätt.
Jag vill också ta upp de fristående teologiska hög-
skolorna som faktiskt har en allt större studerandetill-
strömning. Det är beklagligt att de inte i dagsläget har
fått del av den utbyggnad som övrig högskoleverk-
samhet har fått. Detta förklaras i betänkandet av att
avtalet mellan skolorna och staten inte sades upp utan
har förlängts. I och för sig förstår inte jag varför ett
tilläggsavtal inte skulle vara möjligt i en sådan situa-
tion. Nu konstaterar vi läget och nu förutsätter vi i ett
särskilt yrkande att regeringen i nästkommande bud-
getproposition tilldelar högskolorna ytterligare plat-
ser.
Fru talman! Alla ambitioner med en ökad utbygg-
nad och ökad kvalitet på högskola och universitet och
med tillgänglighet för alla saknar dock värde om det
stannar vid idéer. Idéer som inte blir realiteter kom-
mer inte att vara till nytta för vare sig samhället eller
individerna. Vi vill som sagt dämpa utbyggnadstakten
för att de om får platser skall kunna genomföra en
utbildning av god kvalitet i begreppets vidare mening.
Människor är hela. Försörjning och lärandemiljö
finns för individen i ett sammanhang. Jag vänder mig
mot att tala om utbildning ensidigt i form av erbjudna
platser. Det handlar om människor som har möjlig-
heter att tillgodogöra sig erbjudanden. Det nuvarande
studiestödssystemet har tillåtits rasera en rad olika
positiva effekter som fanns i det tidigare. Som exem-
pel kan nämnas möjligheten till barntillägg. Jag själv
hade t.ex. aldrig kunnat studera vidare om inte det
hade funnits. I dag har mina döttrar sämre möjligheter
i detta avseende än vad jag hade för 20 år sedan.
Välfärden som byggts upp raseras av samma parla-
mentariska majoritet.
Därför är det med stor oro vi kristdemokrater ser
att regeringen inte prioriterar studiestödssystemet.
Studiestödsutredningen redovisade förslag i juni 1996
och fortfarande har vi inte fått en senaste tidpunkt
före vilken reformförslaget skall komma. Ingen av
oss tror väl att framgångar i studier nås om de som
skall lära inte får trygghet i sin försörjning. Såväl
studerande som utbildningsanordnare och andra vän-
tar på beslut om ett förbättrat studiestödssystem. Det
är nödvändigt med tanke på att det nuvarande får icke
önskvärda konsekvenser, nämligen i form av social
snedrekrytering.
Fru talman! Jag har anfört två viktiga aspekter på
resurser till universitet och högskolor.
Den ena gäller att dämpa utbildningstakten och
använda mer resurser till ökat djup, spetsutbildningar
och forskning för att gynna kvalitet och samhällets
behov av utveckling.
Den andra gäller att se till att de goda satsningarna
kommer alla till godo oavsett vilken social bakgrund
eller tillhörighet vederbörande har. För detta krävs ett
förnyat studiestödssystem.
Kristdemokraterna har naturligtvis fler synpunkter
på den forsknings- och högskolepolitik som förs. Vi
ser fram emot propositionen om forskningens framti-
da organisation och återkommer i den debatten.
Fru talman! För tids vinning yrkar jag bifall till
reservation 1 men står naturligtvis bakom partiets
övriga yrkanden och reservationer.