Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · kammaren

Polisfrågor

MARGARETA SANDGREN (s), 1999-05-19 (riksmöte 1998/99).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar

Fru talman! I detta betänkande behandlas motio-

ner om polisfrågor. Det är motioner som väckts under

den allmänna motionstiden, som tidigare har sagts.

Motionerna tar upp allt från polisens organisation,

personalbehov, arbetstider, arbetsmetoder, evene-

mangskostnader och kostnader för djurhållning.

Det som krävs i många av motionerna ingår i

uppdraget till Rikspolisstyrelsen att arbeta med eller

är föremål för beredning i Regeringskansliet. Det som

krävs i reservationerna är mer omfattande utredning-

ar, skyndsammare utredningar eller mer intensifierat

arbete på olika områden. I de flesta reservationerna

alltså ingen större avvikelse från det arbete som redan

pågår.

Jag vill inledningsvis yrka bifall till utskottets

hemställan och avslag på reservationerna.

Det som utöver yrkanden på reservationerna har

framkommit i debatten är polisens resurser. Det trod-

de jag nog också skulle komma upp i dag. De anses

vara för små i förhållande till behovet.

I dag behandlar vi inte anslagsfrågan. Det gör vi i

samband med behandlingen av vårpropositionen och

kanske främst i höst vid behandlingen av budgetpro-

positionen inför år 2000.

Jag vill säga att det inte råder några delade me-

ningar mellan oss i justitieutskottet om att polisvä-

sendet faktiskt behöver mer resurser, och mer resurser

har anslagits till polisväsendet. Hur framgångsrikt

polisväsendet skall kunna bli i brottsbekämpningen

handlar dock inte enbart om mer resurser. Det handlar

lika mycket om vilken kompetens polisen skall inne-

ha, vilka arbetsmetoder som används och som behö-

ver utvecklas, vilka verktyg vi kan ge i form av re-

gistreringsmöjligheter och en ändamålsenlig lagstift-

ning. Det handlar om ledarskap, bedömning och

analys, om uppföljning, utvärdering och vikten av

samarbete mellan polisen, andra myndigheter och

andra aktörer.

Som har sagts här besökte justitieutskottet Stock-

holmspolisen i går. Vi fick naturligtvis veta att man

behöver mer resurser. Men vi fick också veta att man

faktiskt klarar av sin situation i dagsläget, men att

man är ytterst sårbar. Den civilanställda personalen

har nämnts här. Det togs naturligtvis upp att man

hade avskedat civilanställd personal. Man skulle

behöva ha tillbaka hälften av den, dock inte med den

kompetens som den personalen ägde vid tillfället för

avskedandet. Det var annan kompetens som civilan-

ställd personal skulle kunna ha.

Man visade också på att man trots ekonomiska

problem lyckats få ned brottsligheten med i genom-

snitt 8 %. Det kunde naturligtvis variera mellan olika

brottstyper, men det är en tydlig förbättring. Man

kunde också peka på anmärkningsvärt goda resultat

när det gäller närpolisverksamheten.

Den eländesbeskrivning som man ofta hör, kanske

främst från moderater, är inte sann på det här området

heller. Man pekade också från Stockholmspolisens

sida på att andra i samhället också har ett stort ansvar,

främst vad avser brottsförebyggande arbete. T.ex.

pekades på behovet av utökad missbrukarvård, att

affärsinnehavare och andra måste bli bättre på att

stävja snatterier och stölder samt vidare att den soci-

ala kontrollen måste stärkas.

Vi socialdemokrater hävdar bestämt välfärdens

betydelse som ett viktigt fundament i det brottsföre-

byggande arbetet, att människor har jobb, att alla

barns och ungdomars uppväxtvillkor är goda, att man

har ekonomisk trygghet, att kommunernas fritids- och

kulturutbud når alla. Vi tror nämligen att ökade klyf-

tor i samhället utgör en grogrund för kriminaliteten.

Vi är beredda att verka för mer resurser till polisen,

men inte på bekostnad av välfärden. Därför får en

ökning av anslaget till rättsväsendet ske i den takt

som det är möjligt ur detta perspektiv.

Jag vet att det i moderaternas motioner och även i

kristdemokraternas finns exempel på mer resurser till

rättsväsendet, men det finns också exempel på krafti-

ga besparingar som jag tror skulle försämra villkoren

för en hel del grupper i samhället. Det gäller inte

minst moderaternas förslag med indragna resurser

från kommunerna. Jag tyckte att det framgick ganska

klart i går vid besöket hos citypolisen att det är viktigt

att alla samhällets myndigheter och andra aktörer kan

medverka t.ex. när det gäller bra missbrukarvård och

annat.

Låt mig ta upp en annan sak. I Stockholm har

Moderaterna tillsammans med Kristdemokraterna och

Folkpartiet sänkt skatten med 40 öre. Vad har det fått

för konsekvenser på t.ex. anslagen till missbrukarvår-

den?

Häromveckan läste jag i dagstidningen att i Van-

törs kommundel har skattesänkningen lett till en dra-

matisk nedskärning av anslagen till barn- och ung-

domsverksamheten. Fritidsgårdar och parklekar

tvingas stänga. Ansvarig kommundelspolitiker, mo-

derat, anser inte att det är en kommunal uppgift att se

till att barnen blir sysselsatta. Jag undrar vad det kan

få för konsekvenser när det gäller ungdomars fritid att

man stänger fritidsgårdar. Vad gör de i stället? Inte

har alla föräldrar råd att bekosta en dyrbar fritidsverk-

samhet för sina barn.

Det är alltså viktigt att de här verksamheterna

finns ute i kommunerna för att man skall kunna er-

bjuda sina barn och ungdomar vettig aktivitet. Det är

viktigt att vi också satsar på det som vi normalt kallar

välfärd och att människor lever ganska gott i samhäl-

let. Därmed minskar vi grogrunden för kriminaliteten.

När det gäller reservationerna begränsar jag mig

till det som ni har yrkat bifall till i talarstolen. Det

handlar bl.a. om polisens arbetsuppgifter. Här kräver

reservanterna att regeringen snarast låter utreda frå-

gan om polisens arbetsuppgifter. Man anger passä-

renden och parkeringsfrågor samt att civilanställd

personal i större utsträckning tas i anspråk för sådana

uppgifter.

Som angetts i betänkandet är polisen passmyndig-

het, och polisen skall kunna avslå en ansökan om den

sökande t.ex. är belagd med reseförbud eller om per-

sonen är misstänkt för brott och detta anmälts till

förundersökning. Det är svårt att se vilken annan

myndighet som skulle kunna få ta del av denna in-

formation för att t.ex. avslå en ansökan.

Beträffande ianspråktagande av icke polisutbildad

personal för vissa arbetsuppgifter som i dag åligger

en polisman har regeringen givit Rikspolisstyrelsen i

uppdrag att undersöka möjligheterna och förutsätt-

ningarna för detta. Det återfinns i årets regleringsbrev

till polisen, liksom att se över om andra myndigheter

kan ta över vissa arbetsuppgifter.

I årets budgetproposition skriver regeringen att

polisen skall bedriva sådan verksamhet som just poli-

sen har kompetens och förutsättningar för. Polisen

måste också ställa sig frågan om en viss åtgärd är

motiverad med hänsyn till kostnader och personalåt-

gång och om den är rätt prioriterad i förhållande till

annan polisiär verksamhet.

Lägg därtill Stockholmspolisens egen rapport.

Man har tittat närmare på just polisens arbetsuppgif-

ter och delat upp dem i olika kategorier; sådant som

man själv kan besluta om man skall förändra, sådant

som är reglerat i föreskrifter och sådant som är regle-

rat i lag och författning. Man kommer naturligtvis att

jobba vidare med de frågorna och föra dem vidare för

eventuella ändringar i regler och lagar. Man kan inte

tvärsäkert säga att något inte är en arbetsuppgift för

polisen. Det kan variera över tiden.

Jag har ganska kort talartid kvar, så jag går in på

nästa åtgärd. Det gäller den kvalificerade brottslig-

heten. Här skriver moderaterna att skattetrycket är

orsaken till att smugglingen är så omfattande. Vidare

att kriminalunderrättelseverksamheten måste intensi-

fieras och slutligen att regeringen bör få i uppdrag att

driva dessa frågor mer intensivt i det internationella

samarbetet och samtidigt se till att en satsning görs på

denna verksamhet.

Då vill jag bara hänvisa till betänkandet som re-

dogör för EU:s högnivågrupp, där man jobbar med

detta. Man har bildat en aktionsgrupp som behandlar

organiserad brottslighet i Östersjöområdet. Vi har

ingått bilaterala och multilaterala avtal om tullsamar-

bete. Regeringen har tillkallat en kommitté för central

kraftsamling mot den organiserade brottsligheten.

Jag vill hävda med det som framgår av betänkan-

det att med de beskrivna och vidtagna åtgärderna har

regeringen intensifierat arbetet och kampen mot den

kvalificerade brottsligheten.

Då frågar jag reservanterna: Vad mer skall göras?

Borde man inte kunna vara lite mer konstruktiv i sin

kritik eller komma med förslag på vad som ytterligare

kan göras?

Jag har lite tid kvar. Jag får återkomma i repliker-

na om det är så att jag har missat att kommentera en

reservation som det har yrkats bifall till. Jag vill än en

gång yrka bifall till hemställan i betänkandet och

avslag på reservationerna.

Debatten

Hämtad sida: 36

36 rader

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.

MARGARETA SANDGREN (s): Polisfrågor (1999-05-19) — PRESS0