Fru talman! Låt mig börja med att säga att jag ju
sitter i regeringen tillsammans med de berörda mi-
nistrar som det frågades efter här. Självfallet sitter
inte jag på mitt rum och funderar och så sitter de
andra på sina på sina departement och funderar, utan
vi har haft gemensamt arbete runt TETRA, har det
fortfarande och kommer att fortsätta att ha det. Jag
vill betona det: Det här är inte Mona Sahlins åsikt,
utan det är regeringens överväganden som jag har
redogjort för.
Jag kan delvis - jag ska försöka specificera detta
"delvis" - också förstå kritiken och den otålighet som
framför allt Kenth Högström och Per Westerberg gav
uttryck för. Men jag vill understryka: Detta betyder
inte att regeringen, som jag tror att Kenth Högström
uttryckte det, har kastat in handduken. Jag vill under-
stryka att det inte är på det sättet. Jag vill upprepa en
mening som fanns i svaret: "TETRA-systemet kom-
mer att införas i etapper." Det är ett mycket tydligt
uppdrag som också ingår i det fortsatta arbetet.
Jag vill också återigen understryka behovet av
detta. Förvisso är vi flera här som har diskuterat detta
både en och två gånger i kammaren. Men till de
hemska erfarenheterna från Estonia och Malexander
kan vi nu också lägga kravallerna i Göteborg, och det
understryker de brister som finns i dagens system.
Det råder ingen tvekan om behovet av att skapa detta
samlade system.
Detta behov finns inte minst, som många har ut-
tryckt det, hos polisen. Därför är regeringens inrikt-
ning att det ska bli ett TETRA-system och någon-
stans, jag ska försöka förklara varför, måste vi på-
börja det systemet. Eftersom det inte har gått att nu få
fram en fullständig finansiering för ett nationellt,
riksomfattande system är det naturligt att man börjar
att bygga systemet och gör det hos polisen. Eftersom
dess behov ligger närmast i tiden är det mycket rim-
ligt och lämpligt att polisen inleder.
Det ingår också i uppdraget till polisen och till
förhandlingsmannen att systemet ska byggas så att
det går att utgå ifrån. Detta ska alltså vara början på
ett nationellt, rikstäckande system.
Det enda ärliga svaret på varför detta har tagit så-
dan tid är det som antyds i svaret: De olika intressen-
terna har av olika skäl inte varit beredda att i nuläget
låsa sig för beställningar. Det har gjort att man väntat
ut varandra. Det har också gjort att leverantörerna i
sin tur har väntat ut beställarna, eftersom det i grun-
den handlar om ekonomi, inte om behov.
Det vi pratar om är ju inte det statliga system som
man har valt i Finland. Vi pratar om ett system där
kostnaden är åtskilliga miljarder - hur många kan
man tvista om, men det är åtskilliga miljarder vi dis-
kuterar. Därför kommer, och det har varit klart hela
tiden, ett fullt utbyggt, landstäckande TETRA-system
att ta tid, oavsett om regeringen skulle fatta ett annat
beslut nu. Målet är att få ett gemensamt och land-
stäckande system.
Uppdraget till förhandlingsmannen är betydligt
tydligare när det handlar om att föra diskussioner med
de berörda intressenterna. Dessa är inte bara statliga
myndigheter; det vill jag betona. En särskild svårighet
har legat i att räddningstjänst och hälso- och sjukvård
är mycket stora potentiella användargrupper men
ligger på en annan nivå, nämligen ute på kommuner
och landsting. Det är än i dag mycket oklart hur för-
utsättningarna för finansiering av systemet på den
nivån kommer att kunna se ut.
Med de begränsade möjligheter som finns i dag
tycker jag att detta är att gå från en stor otydlighet till
en lite mindre otydlighet, nämligen att systemet bör-
jar byggas, att polisen gör det på ett sådant sätt att vi
kan utveckla det till ett nationellt system och att för-
handlingsmannen får bistå regeringen i fråga om hur.
TETRA ska byggas!