Herr talman! Näringsutskottets betänkande nr 16
behandlar statliga företag. Jag vill börja med att
yrka bifall till reservationerna 1, 3 och 4. Jag avser
att begära votering på reservation nr 1.
Trots uppgörelsen om ett moratorium för
utförsäljning av statliga företag har den nuvarande
regeringen fortsatt med utförsäljningen i
oförminskad takt.
Om man nu i efterhand ser på det som har skett
finner man att vi socialdemokrater helt klart hade
rätt när vi befarade att de statliga företagen skulle
realiseras av ideologiska skäl. Värdet på
exempelvis SSAB och Celsius har nu fastställts av
marknaden. Det visar sig att rabatterna uppgår till
flera miljarder kronor. Det har vi tydligen råd med,
trots ett fruktansvärt stort budgetunderskott. När
det gäller att ge rabatter och skattelättnader till
aktieägare saknas det inte pengar, enligt den nu
förda borgerliga regeringspolitiken.
Vi kan tänka oss en viss utförsäljning, men den
skall vara befogad av industriella orsaker. Vi tycker
att sammanslagningen av Assi och Domän är bra.
Vi har t.o.m. efterlyst den samordningen inom det
statliga företagandet tidigare i år, men inte
privatiseringen. Vi ser ingen mening med att sälja
ut välskötta företag som ger vinst. Tvärtom, det tar
bort kapital från andra satsningar på nya företag.
Vi behöver nya företag, inte ägarbyten i befintliga
företag. Det är knappast troligt att det skapar nya
jobb.
Vi tycker att staten även fortsättningsvis bör ha en
betydelsefull roll som ägare av företag inom både
basindustrin och andra branscher. Ett statligt
ägande är motiverat av bl.a. sysselsättnings- och
regionalpolitiska skäl och behövs därutöver för att
skydda viktiga naturtillgångar, såsom skog, mark
och även vår vattenkraft. Dessutom måste det
finnas statliga företag som en motvikt till det
privata näringslivet.
Den borgerliga regeringens privatiseringsprogram,
som drivits fram av ideologiska skäl, undergräver
möjligheterna för staten att genom sina företag
trygga goda levnadsförhållanden för medborgarna
i olika delar av landet.
En utförsäljning av naturtillgångarna skulle vidare
leda till en utarmning av landsbygden. Regeringen
har dessutom inte insett den stora betydelse, inte
minst från sysselsättningssynpunkt, som de statliga
företagen har i framför allt de nordliga skogslänen.
En privatisering kommer att leda till att det
långsiktiga ansvarstagandet som hittills varit en
ledstjärna för företagen ersätts av kortsiktiga
affärsmässiga motiv.
Vi har också en reservation som behandlar
avsättning av mark till naturvårdsändamål. Enligt
vår uppfattning innebär en privatisering av det
nybildade Assidomän en risk för ett minskat skydd
för områden som är värdefulla från
naturvårdssynpunkt. De riktlinjer som tidigare
fastställts kan visa sig otillräckliga, eftersom
Assidomäns framtida agerande endast skall baseras
på affärsmässiga överväganden. Även efter
försäljningen av aktier i Assidomän kommer staten
att vara majoritetsägare i bolaget. Enligt vår
uppfattning skall detta inflytande utnyttjas så att
bolaget tar initiativ till att ytterligare markområden
skyndsamt avsätts till naturreservat på villkor som
är rimliga med hänsyn till Naturvårdsfondens
resurser.
I reservation nr 4 behandlar vi närservicen. Många
butiker ute i landet är för sin överlevnad beroende
av att vara ombud för olika statliga bolag, såsom
Tipstjänst och Apoteksbolaget. Därmed är också
många människor för sin försörjning av dagligvaror
beroende av att butikerna får ha kvar sitt
ombudskap på rimliga villkor.
Förändringar av flera slag påverkar
förutsättningarna för butiker och även för aktuella
bolag att upprätthålla en god servicenivå i glesbygd.
Vår uppfattning är att det är angeläget att det görs
en kartläggning av utvecklingstendenserna och
deras effekter för medborgarnas närservice. Härvid
får uppmärksammas inte bara de tekniska
förändringarna, utan även de omstruktureringar av
verksamhet som håller på att ske när det gäller vissa
av de berörda bolagen, såsom Tipstjänst,
Apoteksbolaget och Posten. Vi anser att det är
rimligt att de statliga företagen tar särskild hänsyn
till förhållandena i glesbygd och allmänt beaktar
effekterna för närservicen när villkoren för
ombuden förändras.