Herr talman! Vi skall hjälpas åt för att föra den här
debatten. Den är ju inte helt enkel. Jag erkänner gärna
det också. Men jag tror ändå att man måste börja i det
fundamentala som är skillnaden mellan territorialför-
svar och fredsfrämjande insatser. Om man börjar där
skall man också se den tendens som finns i dag, näm-
ligen att territorialförsvaret faktiskt är någonting som
minskar i alla länder. Det minskar i volym och det
minskar i kostnader. Det skall vi vara väldigt glada
och tacksamma för. Det gäller inte bara i vårt land
utan i andra länder också.
Det som växer till är vårt kollektiva ansvar för
fredsfrämjande insatser där de kan behövas. Vi skall
inte heller göra insatserna annat än när vi har mandat
från FN eller OSSE.
Jag tycker dessutom att vi måste komma ihåg att
utgångspunkten för hela förändringen i Europa i dag
faktiskt är att Warszawapakten har upplösts. Det finns
länder som vill ha en annan säkerhetspolitisk identitet
i dag. Med tanke på allt de har upplevt inom Warsza-
wapaktssfären tycker jag att vi är skyldiga att lyssna
på dem och inte bara säga att de har fel när de vill
söka en annan säkerhetspolitisk identitet och när de
vill bli NATO-medlemmar. Vi måste förstå det, men
vi har rätt att kräva att processen med hur stort NATO
skall vara måste hanteras på ett mycket ansvarsfullt
sätt.