Fru talman! Inte heller jag vill göra talmannen be-
sviken när det gäller att uppehålla kammaren. Jag
skall alltså försöka skynda mig.
Jag tror att jag hörde fel när jag hörde Karl-Erik
Persson nämna jämställdheten. I samma andetag
nämnde han den onödiga byråkratin. Jag måste, som
sagt, ha hört fel; det är jag säker på.
Jag vill först och främst säga att det är positivt att
man nu övergett den förföljarmentalitet mot framför
allt taxibranschen som präglat många av de politiska
diskussioner som vi haft i kölvattnet av avregleringen.
Det har varit en hetsig debatt om huruvida taxibran-
schen består av seriösa företagare eller inte. Jag tyck-
er att det här betänkandet andas en vilja till samför-
stånd och en vilja till att utveckla branschen som
sådan. Det ser vi som positivt.
Vi har också försökt ta upp den oro som vi hört
uttryckas från enskilda individer inom branschen vad
gäller arbetsvillkoren för de enskilda förarna. Det har
bekymrat oss i stor utsträckning. Det gäller bl.a. långa
körtider och väldigt betungande ekonomiska åtagan-
den i samband med eget åkeri. Vi är väl medvetna om
att den här bilden ser väldigt olika ut i tätort och i
glesbygd.
De här funderingarna och hänsynen kommer till
uttryck i reservation 7 till betänkandet som jag här-
med yrkar bifall till.
Branschen skall inte bara utvecklas så att det blir
miljövänligare trafik, effektivare, säkrare och billigare
trafik utan den måste även bestå av individer som mår
bra av att verka inom branschen som enskilda aktörer.
Den måste också utvecklas på så sätt att kunderna
känner en absolut trygghet när de använder taxitjäns-
ter.
Taxitrafik är enligt Miljöpartiet de gröna ett gott
komplement till den kollektivtrafik som finns i tätort
och glesbygd. Vi ser därför med väldigt positiva ögon
på näringen som sådan.
Lars Björkman undrade om de höjda ekonomiska
kraven verkligen är i enlighet med det som utskottet
anfört, dvs. att man inte kommer att ha en bok-
stavstillämpning när det gäller den enskilde till-
ståndsinnehavaren. Som delaktig i majoritetsbeslutet i
det här avseendet vill jag hänvisa till det särskilda
yttrande som jag i egenskap som Miljöpartiets repre-
sentant har fogat till betänkandet och där jag verkli-
gen understryker att det måste vara en historisk pröv-
ning, dvs. att man måste ta hänsyn till tillståndsinne-
havarens vandel i övrigt i sin verksamhet. Det här är
någonting som Miljöpartiet kommer att följa upp och
se till att det verkligen blir på det här sättet. Syftet
med de ökade kapitalkraven är inte att ställa till pro-
blem för de förare eller de tillståndsinnehavare som
sköter sig utan att försöka att undanröja de oseriösa
personer som finns inom branschen.
I fråga om utfärdande av tillstånd fick vi under
behandlingen höra det påståendet att vi ville gå väl-
digt långt tillbaka när det gäller avregleringen därför
att vi menade att det var nödvändigt att vid vissa
tillfällen kräva ett tillfälligt stopp. Jag vill understryka
att vi inte har förordat en direkt återreglering av taxi-
näringen. Det kommer inte till uttryck i någon av
Miljöpartiets motioner. Det vi däremot har sagt är att
det kan vara aktuellt att åtminstone ha den undan-
tagsmöjligheten att länsstyrelsen i vissa sammanhang
hos regeringen kan begära att utfärda ett tillfälligt
stopp för nya tillstånd i de fall där branschen är tyd-
ligt överhettad och där marknaden inte längre funge-
rar på ett vettigt sätt för dem som skall försöka livnära
sig inom näringen.
Jag vill slutligen när det gäller återkallelse och ut-
färdande av tillstånd bara kommentera det Centerpar-
tiets representant sade om diskrepans mellan miss-
tanke om brott och ett lagakraftvunnet beslut i dom-
stol om man har blivit fälld. Jag tycker att det är oer-
hört viktigt att vi faktiskt kan ha möjligheten att vänta
med att utfärda ett tillstånd när det finns misstanke om
brott som kan vara så pass allvarligt att det kan drab-
ba tredje person. Med de skrivningar som utskottet
har gjort tycker jag att man har varit så tydlig att det
inte finns någon rättssäkerhetsrisk för enskilda sökan-
de.