Fru talman! Först som sist; det nordiska samarbe-
tet är en viktig och angelägen politisk uppgift, och
dess betydelse ökar. Ett faktum som inte minst fram-
går av de handlingar som ligger på riksdagens bord i
dag.
De handlingar som ligger till grund för utrikesut-
skottets betänkande - regeringens skrivelse och Nor-
diska rådets svenska delegations berättelse angående
verksamheten 1997 - är en både bra och innehållsrik
katalog på det nordiska samarbetets bredd och bety-
delse.
Fru talman! Jag känner faktiskt stor stolthet över
att ha spelat en roll i denna verksamhet, som egentli-
gen drivs med förhållandevis små medel.
Jag vill också en dag som denna uttrycka stor upp-
skattning över det svenska nordiska ordförandeska-
pets prioriteringar. De är helt riktiga. De är politiskt
viktiga, vardagsnära och inriktade på den nordiska
nyttan, som vi sätter i centrum för det nordiska sam-
arbetet.
Det känns särskilt bra att jobben också står högt
upp också på det nordiska samarbetets dagordning.
Här har vi socialdemokrater drivit på hårt.
Samarbetsprogrammet på det arbetsmarknadspoli-
tiska området fram till år 2000, där särskilt ungdoms-
och långtidsarbetslösheten lyfts fram, är ett viktigt
uttryck för en stark nordisk ambition. Visst är det
varje enskild nations yttersta ansvar att sätta sitt folk i
arbete, men genom en aktiv nordisk samverkan och
koordinerade insatser kan det nationella arbetet för
ökad tillväxt främjas.
Ett faktum är att länder i samverkan kan göra mer
än ett enskilt land, vilket också betonas i riktlinjerna
för förnyelsen av Nordiska rådets arbete.
Den nya ordningen med att det numera till sessio-
nen skall avlämnas en sysselsättningsredogörelse är
mycket viktig just för att sätta strålkastarna på jobben.
Men här känns det också viktigt med en ännu hårdare
betoning på strategin inför framtiden.
Jag skulle också vilja gå vidare och se ett årligt
nordiskt toppmöte om jobben. Ty en sådan dimension
har frågorna om jobben att det motiverar ett årligt
toppmöte, där teman och framtidsinriktade studier kan
variera år från år.
Det nordiska samarbetet har reformerats rejält.
Även om jag tycker att det är något för tidigt att dra
definitiva slutsatser, kan jag inte se annat än att det
mesta har gjorts ganska rätt. Vi har blivit tydligare,
konkretare och mer resultatinriktade i Nordiska rådet.
Det är helt riktigt med koncentrationen på de tre pe-
larna, nämligen samarbetet inom Norden, Norden och
Europa och Norden och dess närområden.
Partipolitiseringen har skapat en ökad dynamik,
även om jag också vill betona värdet av samsyn och
konsensus i det nordiska samarbetet - precis som vi
värdesätter det i annat samarbete, nationellt och inter-
nationellt.
Fru talman! Jag skall nämna några ord om kon-
trollkommittén. Jag tycker att vi nu börjar finna våra
arbetsformer som ordförande. Våra viktigaste uppgif-
ter är naturligtvis kontrolluppgifter. För 1998 har vi
beslutat att göra en analys av de multilaterala och de
nordiska insatserna i Lettland så att de är koordinera-
de på ett riktigt sätt. Vi har stannat för att analysera
sektorerna hälsa och miljö. Målet är att vi skall lägga
fram en rapport till sessionen senare i höst.
Några kritiska synpunkter har jag dock. Parlamen-
tarikersidan har gjort sin del i reformprocessen. Då är
det väl inte för mycket begärt att regeringssidan också
utvecklar sin organisation. Den är inte så väl ägnad
för att driva bredare politiska frågor. I praktiken är
det en verksamhet där tjänstemannakommittéerna styr
och ställer. Självfallet håller de på sina områden och
agerar så att verksamheter körs vidare med utgångs-
punkt från att det skall vara som vanligt. Det är be-
kvämt, men det utvecklar inte den nordiska nyttan.
Vi har mellan ministrar och parlamentariker varit
överens om att det behövs en översyn av Helsingfors-
avtalet. Det togs upp för några år sedan i det finska
ordförandeprogrammet. Men ingenting har hänt. Både
Finland och Norge passade. Jag utgår från att det
inom ramen för det svenska ordförandeskapet kan tas
nya initiativ så att denna välbehövliga översyn kom-
mer i gång.
Nu gäller det att gå vidare. Vi har stora och vikti-
ga uppgifter framför oss. Det handlar om fortsatt
kamp för jobben. Det handlar om Norden som hem-
mamarknad. Det handlar om den nordiska välfärds-
modellen och hur den kan utvecklas och stärkas. Det
handlar om värnet om rättvisa och trygghet. Det
handlar om framtiden, med IT-utveckling och kon-
struktiv samverkan i forskning och utbildning. Det
handlar om att tillvarata det mångkulturella Norden,
och motverka intolerans och andra onda krafter. Det
handlar om det nordiska kultursamarbetet där det
folkliga engagemanget understöds. Det handlar om
gemensamma åtgärder för barn och ungdom. Det
handlar om att stärka samarbetet och vårt engagemang
i vårt närområde. Det handlar särskilt om en fortsatt
målmedveten politik för att göra Norden och dess
närområden till en ekologiskt hållbar region. Det
handlar om ett aktivt Norden i det europeiska och
globala perspektivet.
Fru talman! När nordisk facklig och politisk arbe-
tarrörelse samlas till kongress i nästa vecka i Hau-
gesund i Norge är globaliseringen det övergripande
temat. Vi socialdemokrater kommer också i rådsarbe-
tet att framöver ta initiativ på temat Norden i det
globala perspektivet.
När jag och den socialdemokratiska gruppen ser
de närmaste åren framför oss, med sikte på sekelskif-
tet och tiden däromkring, känner vi stor tillförsikt för
Nordiska rådets arbete. Det står fullkomligt klart att
det nordiska samarbetet inte bara har en roll, utan en
mycket viktig roll i framtiden.