Fru talman! Det nordiska samarbetet har gamla
anor. Redan i seklets början visade de nordiska län-
derna en framsynt och pragmatisk inställning till
framför allt konfliktlösning. Jag tänker då på hur man
löste problemet med Ålands ställning i Norden och
den svensk-norska unionsupplösningen. Efter andra
världskriget skapades inom Föreningen Nordens ram
ett väl utvecklat vänortssamarbete mellan kommuner i
de nordiska länderna, ett samarbete som i dag i många
fall har utsträckts också till de baltiska staterna.
Det handlar alltså om ett samarbete som bedrivits
och bedrivs på regeringsnivå och i samarbete med
parlamentariker. Men det handlar också i hög grad om
ett samarbete på lokal nivå med bred folklig förank-
ring.
Det betänkande vi nu behandlar handlar dels om
det nordiska samarbetet under 1997 mellan de nordis-
ka ländernas regeringar, dels om en redogörelse till
riksdagen som behandlar Nordiska rådets svenska
delegations berättelse angående verksamheten under
1997. Dessutom behandlas ett antal motioner som
väckts med anledning av de här skrivelserna samt
vissa motioner från allmänna motionstiden.
Regeringen har följt upp och slutfört 1995 års re-
formarbete i syfte att förnya och rationalisera samar-
betet. Sverige har fortsatt att verka för att effektivisera
den verksamhet som finansieras över nordiska minis-
terrådets budget. Utvecklingen i Nordens närområde
och de omvälvande förändringarna i länderna på
andra sidan Östersjön var en av utgångspunkterna för
reformeringen av det nordiska samarbetet. Huvudmål-
sättningen är att främja den demokratiska utveckling-
en och övergången till marknadsekonomi i dessa
länder.
Som ordförandeland under 1998 kommer Sverige
att föra vidare ett antal initiativ som tagits av Norge
som ordförande under 1997. Det gäller t.ex. gemen-
samma åtgärder för barn och unga, särskilt inom om-
rådena kultur, utbildning och forskning, samt genom-
förande av ett nordiskt ministermöte kring IT-frågor.
Tyngdpunkten inom kultursamarbetet ligger på sam-
arbete inom Norden, och samarbetet bygger på den
värdegemenskap som finns mellan de nordiska län-
derna och som manifesteras i den kulturella och
språkliga gemenskapen.
Fru talman! De nordiska länderna lägger stor vikt
vid att hantera regionala och globala miljöproblem
genom att delta och påverka den internationella mil-
jöpolitiken, särskilt den europeiska miljöpolitiken,
genom EU. Samarbetet inom miljösektorn har som
utgångspunkt målsättningarna i den nordiska miljö-
strategin som är fastlagd till år 2000. Särskild vikt
läggs vid att nordiska prioriteringar reflekteras i EU:s
miljöhandlingsprogram.
För första gången i Nordisk rådets 45-åriga histo-
ria diskuterades säkerhetspolitiska frågor vid en två-
dagarskonferens i Helsingfors under 1997. Det kalla
krigets slut har gjort det möjligt för de nordiska län-
derna att samarbeta kring försvars- och säkerhetspoli-
tiska frågor med helt nya förutsättningar. Kärnan i
detta samarbete utgörs framför allt av verksamhet
inom det fredsfrämjande området.
Vad gäller de baltiska staterna stöder de nordiska
länderna på olika sätt upprättandet av för en stat nor-
mala säkerhetsfunktioner. Det gäller t.ex. uppbyggan-
de av försvar, gränsbevakning och andra säkerhets-
funktioner.
Anita Johansson kommer att gå närmare in på
Nordiska rådets verksamhet. Jag begränsar mig därför
till att kommentera den motion som ligger till grund
för den moderata reservation som fogats till betän-
kandet.
Motionärerna yrkar bl.a. att deltagarkretsen vid
Nordiska rådets session skall kunna utökas med leda-
möter från Europaparlamentet. Det reformarbete som
pågått under senare år har inneburit en ny inriktning
på verksamheten, nya arbetsformer och ny organisa-
tion. Den utvecklingen beskrivs också i redogörelsen
från rådet. Den nya rådsorganisationen har öppnat för
nya mötesformer, s.k. temamöten, där andra
rådsmedlemmar och regeringsrepresentanter kan delta
i debatten. Vid temasessionen om Europafrågor kunde
Europaparlamentariker, Europarådsparlamentariker,
parlamentariker från de nordiska parlamentens EU-
organ och andra parlamentsutskott utan att ha plats i
rådet delta i debatten. Även vid andra konferenser har
andra än rådets ledamöter haft möjlighet att delta.
Fru talman! Nordiska rådets nya konstitution är
beslutad och genomförd sedan den 1 januari 1996.
Innan några förändringar genomförs bör erfarenheter
av den nya organisationen avvaktas. Innan en sådan
utvärdering har kunnat ske menar vi att det inte är
påkallat att diskutera några mer genomgripande för-
ändringar av rådets verksamhet. Jag förutsätter att
principen om nordisk nytta kommer att vara vägle-
dande i rådets fortsatta reformarbete.
Fru talman! Jag yrkar bifall till hemställan i betän-
kandet och avslag på den moderata reservationen.