Fru talman! Om man pratar politik med vänner
från andra världsdelar, t.ex. Asien, kommer de ofta in
på förhållandet mellan den nordiska länderna. Hur
kan det komma sig, undrar vännerna, att ni i Norden
som så ofta har varit i krig med varandra under hund-
ratals år helt enkelt har slutat med det? När man talar
med skandinaver verkar alla tycka att det skulle vara
fullständigt omöjligt att på nytt börja slåss och gå i
krig med en nordisk granne.
En av orsakerna är gissningsvis språket, som re-
dan har nämnts här. Det underlättar kontakter och
studier och gör att man klarar sig bra på en arbetsplats
i något av de nordiska länderna. En annan orsak är
säkert ett starkt och ihärdigt samarbete mellan de
nordiska länderna och deras regeringar och också
mellan de nordiska frivilligorganisationerna. Samar-
betet i Norden tangerar också i högsta grad Östersjö-
samarbetet, även om det finns nordiska länder som är
placerade vid andra vatten. Trots detta är samarbetet
om miljöfrågor nödvändigt.
Det nordiska gemensamma arbetet har också en
lång historia, visserligen med avbrott för krig förr i
tiden, men ändå med en ganska bred folklig förank-
ring. I och med EU-inträdet har vissa nordiska länders
politik ändrats på de områden där EU tagit över beslu-
ten, och det är därför extra viktigt att värna om det
samarbete som vi kan genomföra utan förändringar.
Miljöpartiet har i sin motion med anledning av re-
geringens skrivelse detta år, liksom förra året, yrkan-
den som berör nödvändigheten av ett ekologiskt och
miljömässigt hållbart samhälle. Förra året framhöll vi
att planerna för en nordisk gasledning låste fast län-
derna i en fortsatt import av miljöförstörande fossila
bränslen. Vi menade då, liksom vi skriver i motionen i
år, att man bör satsa på bioenergi, energieffektivise-
ringar, sol- och vindkraft, dvs. satsningar som ryms
inom det ekologiskt hållbara kretsloppssamhället.
I regeringens skrivelse verkar energi- och miljö-
frågorna ha fått en starkare ställning än tidigare. Detta
inger hopp om ett förstärkt nordiskt samarbete på ett
av de viktigaste områdena för samhällsekonomin och
miljön. Delvis hänger detta samman med att det under
året har förts en mer aktiv dialog mellan Nordiska
ministerrådet och Nordiska rådet om miljöfrågorna
och att Nordiska rådet har fokuserat miljöfrågorna
genom en särskild arbetsgrupp, som behandlade mil-
jöräkenskaper för energi och vars rapport låg till
grund för rådets rekommendation nr 6.
I denna rekommenderas de nordiska regeringarna
att etablera en nordisk miljöräkenskap för energi som
ett instrument för att uppnå miljövinster och att opti-
malt utnyttja ländernas energikällor. På så vis minskar
man alltså miljöskadliga utsläpp. Vidare rekommen-
derades regeringarna att utvidga satsningarna på för-
nybara energikällor och understödja övergången till
bärkraftiga energikällor, bl.a. genom att utreda åtgär-
der för att reducera subsidier och andra regler som
favoriserar bruk av energikällor som inte är förnybara
och som förorenar.
Miljöpartiets motion handlar om en förstärkning
av detta samarbete på energi- och miljöområdet.
Nordiska ministerrådet har tagit initiativ till en ut-
redning om det nordiska elsamarbetets och elproduk-
tionens påverkan på klimat och miljö. Resultatet skall
vara klart till hösten 1998.
Miljöpartiet menar att utslagsgivande för en för-
bättring av miljön är att såväl konferenser som utred-
ningars och arbetsgruppers direkta rekommendationer
resulterar i konkreta insatser och samarbete. Det finns
många aktörer inom det här området, och man bör
samla ihop de rekommendationer som finns. Miljö-
partiet vill särskilt betona den av Nordiska rådet till-
satta arbetsgrupp som sätter fokus på miljöfrågorna. I
arbetsgruppens rapport talas det ytterligare om en
utvidgad satsning på förnybara energikällor.
Det är viktigt att de nordiska regeringarna samar-
betar också om styrmedlen på energi- och miljöområ-
det och att man särskilt beaktar kraven på minskad
energikonsumtion och på miljövänlig energiproduk-
tion.