Herr talman! Låt mig först konstatera att Sverige är det enda land i världen som dels har satt upp ett mål som är mer ambitiöst än Kyotoåtagandet, dels har slagit fast att man ska uppnå det utan stöd av vare sig kolsänkor eller flexibla mekanismer. Jag konstaterar också att Folkpartiet har stött detta. Det är bra att vi håller fast vid målet, och jag är glad över att Folkpartiet stöder det.
Det är ambitiöst, men mer måste göras. Därför har vi satt ett mål om en minskning med 25 % till 2020. Vi vet att vi måste öka takten, och vi genomför också åtgärder som har förutsättningar att ge vad vi kan kalla en ketchupeffekt när de väl slår igenom. Det gäller inte minst i transportsektorn.
För att nå målet 2010 är det självklart att vi behöver vidta mer åtgärder. Det vi har klarat hittills är bra, men vi vet att det behövs mer åtgärder. Därför har vi i vår lagt fram ett stort paket med en lång rad åtgärder som gäller både energisektorn och bostadssektorn, och vi kommer att fortsätta arbeta på det sättet för att klara målet.
Transportsektorn är det område där vi har haft det allra svårast. Vi vidhåller vårt ambitiösa mål att vi ska klara att stabilisera utsläppen trots att utvecklingen har gått åt fel håll. Det gäller inte minst godstransporterna.
Vi har arbetat intensivt med att stärka styrmedlen på transportområdet både här hemma i Sverige och i EU. Som jag sade har vi nu fått svar på den här satsningen i och med att försäljningen av miljöbilar nu verkligen får framgång. Det är tack vare att vi har åtgärdat förmånsvärdena, så att det är lönsamt att köpa en miljöbil som tjänstebil. Vi har satsat på en pumplag så att människor nu vet att de kan tanka. Vi har satsat på en trängselskatt, som de borgerliga partierna inte alls ville veta av. Det är några exempel på vad vi har gjort. Vi har också sett över skattesystemet. Jag återkommer med övriga svar i nästa replikskifte.