Fru talman! Riksdagsledamöter! Jag är övertygad om att Sverige genom en kraftfull klimatpolitik kan göra en insats av betydelse för vår gemensamma framtid, och jag är stolt över den klimatpolitik som vi nu debatterar här i kammaren.
Efter att ha lyssnat här i kammaren ställer jag mig dock frågande till om de borgerliga partierna verkligen är en allians på det här området. Sven Gunnar Persson sade att det finns en gemensam energi- och klimatpolitik. Men var finns den gemensamma klimatpolitiken i dag i kammaren? Några av er vill vara på vår sida och sätter upp ambitiösa klimatmål. Det är många fina ord men var finns den gemensamma verkstaden, de gemensamma åtgärderna? Hur ska ni klara en klimatomställning utan samstämda verktyg?
Den allra viktigaste frågan till er som vill driva en ambitiös klimatpolitik är: Hur ska ni kunna samarbeta med ett parti som blundar för miljöfrågorna och klimatproblemen och inte är berett att vidta de kraftfulla åtgärder som behövs? Jag menar naturligtvis Moderaterna, som märker ut sig här i kammaren i dag. Centern och Moderaterna går faktiskt rakt på kollisionskurs i dag när Centern säger att man vill att Sverige ska ha ett ledarskap när det gäller klimatpolitiken medan Moderaterna tydligt genom Lars Lindblad säger att en politik där Sverige utövar ledarskap och går före är rakt motsatt och principiellt felaktigt. En sådan politik vill man inte bedriva.
Varför kan jag med stolthet tala om den svenska klimatpolitiken? Jo, därför att vi sätter upp väldigt ambitiösa klimatmål, ambitiösare än vårt åtagande i Kyotoprotokollet. Vi har också satt upp målet att bryta Sveriges beroende av fossila bränslen till 2020. Och vi klarar målen. Det är det viktiga. Vi klarar målen och driver samtidigt på vår ekonomiska utveckling. Vi har minskat utsläppen med över 3 % samtidigt som bnp har stigit med över 30 % jämfört med 1990. Det är detta som är det viktiga; att vi har framgång i den konkreta politiken, att vi når resultat med vår politik.
Låt mig ge några exempel. Miljöteknikexporten växer. Sverige är ett av världens främsta länder inom miljöteknik. Svenska exporterande miljöteknikföretag utgör en betydande del av svenskt näringsliv med en sammanlagd omsättning på 40 miljarder kronor. Vi har över huvud taget ett näringsliv som ligger långt framme när det gäller miljöanpassning, energieffektivitet och koldioxideffektivitet. Lars Lindblad påpekade hur viktigt det är att vi ligger långt framme med en CO2-effektiv industri, en tätposition som vi vill behålla. Ja, och det är ju en tätposition som vi har fått just därför att vi har intagit ett ledarskap där vi har valt att gå före.
Och vi går före på många områden. Som Åsa Domeij nämnde har miljöbilarna fått ett genombrott under den här mandatperioden. Var femte såld bil är i dag en miljöbil. Klimatpolitiken och den sammanhållna klimat- och energipolitiken är en framgång, en framgång som utländska journalister står på kö för att illustrera. Reportageteamen från USA, Tyskland, Frankrike och Österrike och många fler länder flyger hit för att ta med sig goda exempel på hur klimatarbetet kan bedrivas. I går skrev jag under ett avtal med Kaliforniens delstatsregering om samarbete för att gemensamt utveckla biogas som alternativt fordonsbränsle. Avtalet är ett resultat av det besök som jag gjorde i Kalifornien i oktober förra året tillsammans med en svensk näringslivsdelegation. Biogasmarknaden i Sverige är inte stor, men Kalifornien med sina 36 miljoner invånare och 26 miljoner bilar är en marknad för oss att räkna med.
Allt detta är exempel på framgångar som det största oppositionspartiet, Moderaterna, inte tycks kännas vid.
Klimatpolitiken har en dubbel uppgift. Fokus måste ligga på att begränsa utsläppen - själva orsaken till problemen. Vi måste, som en av mina kolleger uttryckte det, vrida av kranen innan badkaret svämmat över. Men därutöver krävs en strategisk och långsiktig politik för anpassning till de pågående oundvikliga klimatförändringarna, och regeringen arbetar på båda fronterna.
Jag vill i dag särskilt peka på politiken för att minimera utsläppen. Här har vi en tydlig strategi som kan sammanfattas i tre punkter: Ett starkt engagemang i det europeiska och globala klimatsamarbetet, tydliga och ambitiösa mål på hemmaplan och effektiva styrmedel utformade för att skapa långsiktiga, stabila spelregler och ett fruktbart samarbete mellan stat, kommuner och näringsliv.
Världen står inför enorma utmaningar och enorma målkonflikter. Vi ska minska fattigdomen i världen. Människors levnadsvillkor måste förbättras. Den snabba industrialiseringen i till exempel Kina och Indien innebär stora möjligheter till framsteg för länder och enskilda, men samtidigt ökar koleldningen, oljeberoendet och utsläppen med samma takt. Vi vet alla att den här trenden måste brytas, och det måste ske på ett sätt som alla länder i världen, fattiga som rika, uppfattar som rättvist.
Sverige kan här spela en viktig roll, dels genom att gå före i omställningen till en ekonomi oberoende av fossila bränslen, dels genom att samarbeta kring tekniköverföring, bygga upp kunskap och ta språnget bort från miljöförstöring och mot en hållbar utveckling.
Men internationellt samarbete handlar också om solidaritet. Klimatförändringar drabbar de människor i världen värst som redan i dag är fattigast och mest sårbara.
EU är och förblir den drivande kraften i det internationella klimatarbetet. En avgörande fråga för Sverige är nu att ta ansvar för att EU behåller ledartröjan på. Vi har ett ansvar att driva den processen framåt. Samtidigt har vi ett utrymme att också agera som enskilt land. Ett litet land som Sverige kan också göra viktiga insatser för det internationella klimatsamarbetet. Jag kan ta ett exempel. I morgon åker jag till Kapstaden för att delta i ett informellt ministermöte om framtidens globala klimatregim. Mötet organiseras av Sverige i samarbete med värdlandet Sydafrika, Kanada och Danmark. Vår bästa tillgång i de här sammanhangen är Sveriges höga trovärdighet, en trovärdighet som bygger på att vi är ett land med en progressiv klimatpolitik och att vi har höga ambitioner när det gäller också bistånd och hållbar utveckling.
Den andra punkten i regeringens klimatstrategi handlar om att sätta ambitiösa mål för klimatarbetet. Det är viktigt att det finns mål på både kort och lång sikt. Inte minst industrin behöver tydliga spelregler. Det här är vi alla eniga om. Alla måste veta något om hur framtiden ser ut och om hur vägen framåt ser ut.
Vi har ett ambitiöst nationellt klimatmål. Riksdagen har beslutat att vi ska minska koldioxidutsläppen med 4 % från 1990 till 2010. Tillsammans med det här kortsiktiga målet lägger regeringen nu fram ett mål på medellång sikt. År 2020 bör utsläppen i Sverige vara 25 % lägre än utsläppen 1990. På lång sikt har vi också enats om ett temperaturmål om en maximal global genomsnittlig uppvärmning med 2 grader Celsius över förindustriell nivå. Detta har ni redan diskuterat här i kammaren i dag.
Den tredje grundbulten i vår klimatstrategi är effektiva styrmedel. Vi har genomfört en omfattande grön skatteväxling av unikt slag, en skatteväxling där skatt på arbete systematiskt ersätts med skatt på miljöutsläpp. Vi har utvecklat nya marknadsinstrument som gröna certifikat för förnybar elproduktion. Tillsammans med övriga länder i EU har vi också etablerat det första gränsöverskridande systemet för handel med utsläppsrätter. Vi har därmed etablerat ett ramverk som har en potential att kraftigt påverka den handlande sektorns utsläpp av växthusgaser.
Ett annat mycket viktigt verktyg har varit våra investeringsstöd, de lokala investeringsprogrammen och klimatinvesteringsprogrammen, som är samarbetsprojekt mellan stat, kommuner och lokalt näringsliv. Det har visat sig att de här investeringsstöden är ett av våra vassaste klimatpolitiska verktyg. De första drygt 100 avslutade investeringsprogrammen har minskat koldioxidutsläppen med ungefär en fjärdedel av det svenska klimatmålet.
Nu ska vi fortsätta det här framgångsrika arbetet. Under våren har vi fattat en rad beslut som är viktiga för klimatomställningen. Vi förstärker klimatinvesteringsprogrammet med ytterligare 75 miljoner kronor per år för åren 2007-2008. Tillsammans med satsningen i budgetpropositionen i höstas uppgår nu det statliga stödet i klimatinvesteringsprogrammet till 395 miljoner kronor per år. Vi har ökat anslaget till information om och utvärdering av klimatpolitiska beslut och åtgärder med 10 miljoner till 36 miljoner kronor. I årets vårproposition gör vi även en satsning på att ytterligare främja försäljningen av flera olika förnybara fordonsbränslen. 50 miljoner avsätts för 2006 och 100 miljoner för år 2007 i en särskild satsning på biogas och andra förnybara bränslen. Regeringen satsar samtidigt kraftfullt på energiforskning. Resurserna för 2008 beräknas till 836 miljoner. Vi stöder energieffektiviseringar och förnybar energi. I vårbudgeten förstärker vi bland annat också stödet för energieffektiviseringsstödet för installation av solvärme, utökade ramar för konvertering från oljeuppvärmning i bostadshus, stöd till förbättrade planeringsförutsättningar för vindkraft och stöd för energieffektiva fönster och biobränsleeldade uppvärmningssystem i småhus. Vi har också, som ni vet, tillsatt en kommission för att bryta beroendet av fossila bränslen, och inom kort kommer den att redovisa förslag på ytterligare åtgärder.
Sammanfattningsvis gör regeringen en mycket kraftfull satsning på energiomställning för att klara klimatutmaningen, och det är en politik som vi är stolta över.
Men vi möter en högerallians som saknar ett gemensamt och ambitiöst program för klimatproblemen. Moderaterna, till exempel, vill sänka bensin- och dieselskatten. Man vill slopa miljöbonusen för vindkraftsel och stoppa miljöinvesteringar i offentliga lokaler. Moderaterna säger också nej till alla hushåll som vill ha stöd för att byta ut den gamla smutsiga oljepannan eller den direktverkande elen.
Folkpartiet vill avskaffa stödet för introduktion av vindkraft och ta bort bidraget till energieffektiviseringar i offentliga lokaler likaså. Man vill också ta bort bidrag till konvertering från direktverkande el.
Kristdemokraterna vill halvera momsen på alla drivmedel.
Jag är särskilt bekymrad över synen på klimatinvesteringsprogrammen. De har varit så viktiga. Låt mig ge ett exempel på vad vi kan förlora om stödet till klimatomställning skulle upphöra.
I Linköping kör mer än 600 fordon på biogas - samtliga innerstadsbussar och 70 % av alla taxibilar och sopbilar. Trenden är stadigt ökande. Så ser det ut tack vare investeringsstöd från staten, engagerade insatser från en progressiv kommun och ett bra samarbete med näringslivet.
Men det här vill inte till exempel Moderaterna satsa på. I stället vill man skjuta allt detta till en fråga om en utredning som skjuter alla dessa frågor på framtiden.
Låt mig avslutningsvis säga att den klimatpolitik vi för i grunden är ett uttryck för politiska värderingar. Det handlar om solidaritet och att värna en långsiktigt hållbar och rättvis global utveckling och det handlar om synen på ekonomisk utveckling och att bygga framsteg på omsorg om människor och miljö, och vår politik är framgångsrik. Socialdemokraterna står för en offensiv och ambitiös miljöpolitik samtidigt som vi stimulerar ny teknik och nya jobb. Den politiken ska vi fortsätta.
Låt mig avslutningsvis också, eftersom vi går mot mandatperiodens slut, tacka för ett fint samarbete med alla ledamöter i miljö- och jordbruksutskottet och särskilt för ett fint samarbete med Vänsterpartiet och Miljöpartiet kring miljöpolitiken. Tack, herr talman!