Herr talman! Det är inte regeringen som planerar investeringar utan det är företagen som gör det med utgångspunkt i förväntningar.
Vi ger tydliga signaler om hur vi vill fasa ut den fossilbaserade energiproduktionen. Det finns en bubbla i Europa. Det är inom den man nu får arbeta. Där finns den sista tilldelningen. När det gäller utsläppsrätter har vi varit tydliga i fråga om inte minst värmeproduktionen och tilldelningen av utsläppsrätter. Den är stramare.
Frågan om tilldelning av utsläppsrätter har varit uppe tidigare i debatten i kammaren, och jag vill göra tydligt att det inte är någon utökning. Den högre nivån som nu finns beror på att fler anläggningar är inne i systemet. Det kan vi se när vi tittar på hur tilldelningen ser ut i enskilda anläggningar. Sverige har också fått gott betyg för hur vi sköter frågan.
Jag har tidigare talat om kärnkraften i svar till Lars Lindblad. Här gäller än en gång att det är enskilda företag som söker. Det är alldeles riktigt att miljödomstolen gjorde en noggrann analys och satte frågetecken kring resurshushållningen, bland annat att vatten släpps ut i havet och säkerhetsfrågorna. Vi granskar detta mycket noga. Det gäller också annan lagstiftning, nämligen kärntekniklagen. Vi gjorde en annan bedömning än miljödomstolen när det gäller till exempel resurshushållningen. Det beror till exempel på att vi vill fasa ut kärnkraften. Därför har vi accepterat att man släpper ut vatten i havet på ett sätt som vi inte skulle göra med ett energislag som vi vill ha kvar för mycket lång tid. Vi gör en bedömning för varje ansökan enligt gällande lagstiftning - i det här fallet miljöbalken och kärntekniklagen. Vi gjorde bedömningen att denna ansökan höll. Det var tillräckligt säkert. Det följer också tidigare bedömningar som vi har gjort.
Vi kommer att fortsätta att driva denna politik. Ju bättre vi lyckas med att visa att vi klarar våra energieffektiviseringsmål och våra satsningar på förnybar energi, desto mindre intressant blir det att satsa på till exempel gas- och kärnkraft.