Fru talman! Då är det åter dags för oss att här i kammaren behandla klimatpolitiken. Det är ett område som kräver en global samverkan, men framför allt krävs det nationella, regionala samt lokala insatser och åtgärder om vi ska nå ett globalt resultat. Klimatpropositionen, som betänkandet bygger på, är en samarbetsprodukt mellan regeringen och Vänsterpartiet.
Fru talman! Klimatförändringarna är redan här. Detta är en angelägen och het miljöfråga som vi alla har att ta oss an, men det är också en av de svåraste. Vänsterpartiet anser att hotet om klimatförändringarna är en viktig ödesfråga för planeten och att kraftfulla åtgärder måste vidtas för att begränsa dem.
Människans förbränning av de fossila energislagen kol, olja och fossilgas har lett till ökade utsläpp av växthusgaser, varav koldioxid är den viktigaste. Det har i sin tur lett till att temperaturen ökat och att klimatet påverkats. Jordens medeltemperatur har ökat med 0,6 grader sedan slutet av 1800-talet. Åren 1998 och 2002-2005 går till historien som de fem varmaste åren sedan mätningarna av jordens medeltemperatur inleddes i mitten av 1800-talet.
Enligt FN:s klimatpanel kan jordens medeltemperatur komma att öka med nära sex grader till år 2100, vilket vore den snabbaste och kraftigaste temperaturhöjningen sedan istiden upphörde. Effekterna av klimatförändringarna syns redan i dag. Vi märker dem alla. Enbart under sommaren 2003 försvann 10 % av alpernas glaciärer. Tjockleken på Arktis havsis sommartid har minskat med 40 %. Samtidigt sägs det att havets yta stigit med 10-20 centimeter under 1900-talet, vilket är snabbare än vad som skett på många tusen år.
Klimatförändringarna bedöms få mycket allvarliga konsekvenser till år 2100. Havsytan stiger, vilket ökar risken för översvämningar och erosion i kustnära områden och för att saltvatten ska tränga in i dricksvattenreservoarer. Nederbörden förändras kraftigt, vilket kan resultera i såväl flera översvämningar som torka. Det i sin tur påverkar människors tillgång till mat och vatten. Jordbrukets produktion förändras, vilket kan leda till skördekatastrofer, stora folkomflyttningar och konflikter om knappa mat- och vattenresurser.
I-länderna, som vi tillhör, står för de största koldioxidutsläppen per capita, men det är utvecklingsländerna som förväntas bli värst drabbade. Flera länder i tropikerna riskerar att bli näst intill obeboeliga och hela önationer riskerar att helt försvinna under havets yta. Sydeuropa får svår hetta och torka, vilket kan resultera i stora problem för jordbruket och turistnäringen. I Sverige flyttar våra temperaturzoner norrut. Vi bedöms få ökad nederbörd, fler översvämningar samt vattenbrist och torka i södra Sverige.
Därför behövs det en radikal klimatpolitik. Genom att minska våra utsläpp har vi ännu möjlighet att påverka hur stora effekterna av klimatförändringarna blir och hur snabbt de kommer.
Vänsterpartiet har varit med och utformat den svenska klimatpolitik som vi nu behandlar. Den innebär att Sverige kanske har världens mest radikala klimatpolitik. Det övergripande målet är att temperaturen får öka med maximalt två grader. Den nya klimatpropositionen innehåller ett nytt klimatmål som innebär att utsläppen av växthusgaser ska vara 25 % lägre år 2020 än 1990.
Det korta målet är att utsläppen ska minska med 4 % till 2010, vilket är möjligt att uppnå. Vår ambition var att komma längre, men i samarbete är det frågan om att ge och ta.
De olika samhällssektorerna, såsom transport- och bostadssektorn, behöver få egna sektorsmål.
Det internationella samarbetet är helt avgörande för att begränsa klimatförändringarna, och Sverige bör vara pådrivande för uppfyllandet och förstärkandet av Kyotoprotokollet.
Den nya klimatpolitiken understryker principen om ett rättvist miljöutrymme. En långsiktig strävan är att industriländernas och utvecklingsländernas utsläpp av växthusgaser per person ska närma sig varandra. Denna princip är central för Vänsterpartiet.
För att nå klimatmålen vill Vänsterpartiet ha en snabbare energiomställning genom kraftiga satsningar på förnybar energi, effektivare energianvändning och en gradvis avveckling av den fossila energiförbrukningen. För att uppmuntra den här utvecklingen har Vänsterpartiet i flera budgetar bland annat drivit, och kommer att driva, kravet på mer pengar till klimatinvesteringsprogrammen, de så kallade Klimppengarna.
Miljöskatter, handel med utsläppsrätter, skatteväxling och gröna certifikat är nödvändiga verktyg för att nå klimatmålen. Vi vill att de offentliga företagen går i spetsen för energiomställningen.
Vägtrafikens utsläpp ökar varje år. Vänsterpartiet har som mål att den fossila bränsleförbrukningen ska minska med 80 % fram till 2020. Vi har varit med om att driva igenom att alla bensinstationer som säljer över en viss mängd bränsle även måste sälja förnybara bränslen. Vi vill öka inblandningen av etanol i bensin, och det ska gå att ställa om bensindrivna motorer till förnybart bränsle. Vi väntar på en lagrådsremiss på området och ser fram emot en proposition om konvertering.
En större andel av transporterna måste flyttas från vägtrafik till mer hållbara transportsätt.
Två av tre naturkatastrofer beror på klimatförändringar. Hotet om klimatförändringar är en av de svåraste samhällsfrågor som människan har ställts inför. Alla länder påverkas, och alla bidrar till problemet, men vi kommer att drabbas på olika sätt.
De delar av världen som redan i dag har brist på vatten är mest utsatta för en klimatförändring och förväntas drabbas värst. Det är också dessa regioner som är fattigast på jorden och som har svårast att göra förebyggande insatser. Därför är det viktigt att vi under de närmaste 50 åren snabbt minskar vår användning av fossila bränslen. Ju tidigare utsläppen minskar, desto mindre klimatförändringar.
Vi vet att mänskliga utsläpp av växthusgaser påverkar klimatet. Den ökning av temperaturen på jorden som har skett under 1900-talet kan endast förklaras med de ökade utsläppen av koldioxid. Dessa utsläpp kommer från vår användning av kol, olja och fossilgas och står för den största delen av utsläppen av växthusgaser.
För oss i Vänsterpartiet är främjandet av förnybar energi och energieffektivisering viktiga element i en sammanhållen klimatpolitik. På lång sikt är vår vision att basera energitillförseln på förnybara energikällor, alltså inte på fossila bränslen som olja och fossilgas och inte heller på uran.
I takt med att samhället inriktas på att underlätta och främja etablering och utbyggnad av förnybar energi som vindkraft och biobränslebaserad produktion anser vi att intresset för tillförsel av fossila bränslen minskar. Därför finns det varken energipolitiska skäl eller klimatpolitiskt utrymme för en storskalig utbyggnad av fossilgasnätet i landet.
Fru talman! Jag skulle även vilja passa på att tacka miljöministern och hennes stab för det goda samarbete vi har haft på miljöområdet i samband de olika propositionerna under de här åren. Det har varit roligt och konstruktivt att jobba ihop med er även om vi ett antal gånger har haft olika utgångspunkter och ståndpunkter. Vi har kommit fram till resultat de flesta gångerna. Tack för det goda samarbetet!
Slutligen, fru talman, yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet.