Herr talman! Det är roligt att få diskutera med Gunilla, men vi har inte samma grundsyn. Jag tycker att Gunilla gör sig skyldig till just en sammanblandning av överstatlighet och samarbete. Överstatlighet är inte lika med samarbete, som vi nu hört i 15 år i EU-debatten.
Den gröna rörelsen i Europa, på kontinenten närmare bestämt, har samma historiska arv som andra länder på kontinenten, nämligen en historisk sårighet efter världskrigen som inte på samma sätt är anfrätt i Sverige och de andra nordiska länderna. Vi kan förstå den. Vi kan leva oss in i den känslomässighet - även Holger var inne på detta i sitt anförande - när det gäller läkning som ett samarbete på alla möjliga områden och till och med överstatlighet skulle kunna skapa. Samma känslomässighet kände, förstod vi, Ana Maria Narti i sitt anförande. Den är också förståelig. Som jag sagt ser man hur hela östblocket kliver ut ur en gammal dammig kolbox mot ljuset. Men man får naturligtvis inte bli bländad, utan det gäller att också orka titta på det finstilta i vad det är man går in i.
Utmaningarna, Gunilla Carlsson, ligger där för hela världen. Det är hela världens samarbeten och problemlösningar vi behöver ta tag i. Det kan vi göra inom ramen för FN. Det kan vi göra som enskild nation. Det kan vi göra i olika typer av samarbeten - även inom EU, självklart! Det är inte så att EU - detta tycker jag är grunden för EU-nationalismen - tror att världen stannar utanför den egna sfären. Det här är ett problem snarare än en öppen attityd för lösningar av världens problem.
Vad skulle vi ha kunnat påverka? Ja, det är väl just där som facit kanske inte var så himla bra. Alkoholpolitiken har vi pratat om i dag. Vi påverkade inte ett dugg. Vi blev offer för EU:s alkoholpolitik. Kranarna är nu mer öppna än någonsin. Alkoholskadorna har skjutit i höjden på den historiskt korta tiden - tio år - sedan vi gick med i EU. Det här är en katastrof. Vi har inte orkat eller förmått att påverka ett enda dugg!
Vår minister Ann-Christin Nykvist kommer inte att påverka fiskeripolitiken gentemot Västsahara ett enda dugg om några veckor när hon ska vara med och rösta. Hon höjde sin röst lite grann och sade att det kanske inte är så bra. Vi kommer inte att göra sak av det. Det kommer att bli en gemensam politisk inriktning av fisket från EU gentemot Västsahara som är fortsatt kolonialistisk och som inte gynnar den sista kolonin i Afrika ett enda dugg.
Våra möjligheter att påverka skulle ha varit större om vi hade haft kvar vetorätten. Vetorätten innebär en starkare mellanstatlig struktur. Gunilla, blanda inte ihop överstatlighet och samarbete mer! Det är inte intellektuellt hederligt.