Herr talman! Just i dag den 9 maj är det 56 år sedan den dåvarande franske utrikesministern Robert Schuman lade fram sitt förslag, en plan för hur kol- och stålindustrin i Frankrike, Västtyskland och andra intresserade länder skulle kunna ställas under överstatlig kontroll.
I förslaget står bland annat att läsa: Genom att skapa en gemensam basproduktion och genom att instifta en ny högsta myndighet vars beslut är bindande för Frankrike, Tyskland och övriga länder som ansluter sig kommer detta förslag att förverkliga den första konkreta basen för en europeisk federation som är oundgänglig för att bevara freden.
Kolet och stålet var centrala råvaror som möjliggjorde andra världskriget. Genom att integrera europeiska länder med varandra och genom att fatta gemensamma beslut i en central fråga skulle nya krig undvikas.
Robert Schuman kunde knappast tro att hans ansats skulle göra honom lika central för Europas integration och utveckling som hans namne för musikens.
Schuman pekade på en fredlig och reformistisk väg, bort från krig, när han år 1950 lade fram sitt förslag. Året därpå bildades vad som kom att bli den första europeiska gemenskapen, Kol- och stålunionen. Sedan dess har integrationen fortsatt. Nya politikområden har lagts till samarbetet, och nya länder har anslutit sig.
Sedan Milanotoppmötet år 1985 uppmärksammas den 9 maj som Europadagen runtom i EU och nu också i Sverige.
Herr talman! Vi socialdemokrater vill göra EU till en tydlig global förespråkare och ett föredöme för en stark internationell rättsordning. Framväxten av det europeiska samarbetet har varit avgörande för vår kontinents välstånd.
I århundraden drabbades Europas befolkning av blodiga krig länderna emellan. I dag präglas Europa av fred. Historiskt sett är denna utveckling fantastisk.
Vi socialdemokrater vill att EU i grunden ska vara ett mellanstatligt samarbete där vi tillsammans med de andra medlemsstaterna kan lösa problem som kräver gemensamma lösningar.
Vi socialdemokrater vill utveckla dagens EU på alla de områden där vi genom unionen bäst kan skapa gemensamma lösningar på gemensamma problem.
Det gäller hårdare gemensamma tag mot miljöförstöring, kraftfulla insatser mot människohandel och annan internationell brottslighet och arbetet för att skapa fler och tryggare jobb. Vi socialdemokrater har drivit på så att EU i maj 2004 kunde få tio nya medlemsstater. Sverige ska även i fortsättningen vara pådrivande för en fortsatt utvidgning av EU.
Den skrivelse från regeringen som vi debatterar i dag och fattar beslut om senare täcker hela EU:s verksamhet. Utrikesutskottet har i betänkandet valt att utifrån motioner och skrivelser fästa särskild uppmärksamhet vid sex teman. Dessa är: den övergripande utvecklingen i EU och utvidgningen, EU:s förbindelse med omvärlden och EU:s utvecklingsarbete, EU:s budget, grundläggande rättigheter, människohandel med mera, den inre marknaden och frågor om verksamheten vid EU:s institutioner.
Regeringen lyfter i sin skrivelse fram debatten under 2005 om EU:s framtid och inriktning, långtidsbudgeten och utvidgningen. I avsnitten lyfts också EU:s tillväxtstrategi, det som brukar kallas för Lissabonstrategin, och EU:s strategi för hållbar utveckling fram som exempel på viktiga frågor under året. I regeringens skrivelse redovisas också arbetet med frågor om den inre marknaden, jämställdhet, miljö och handelspolitik samt hur EU under 2005 har arbetat för en säkrare och rättvisare värld.
År 2005 har präglats av Bulgariens och Rumäniens kommande medlemskap i EU och av medlemskapsförhandlingarna med Kroatien och Turkiet. Sverige har varit pådrivande i EU:s utvidgningsprocess och har ägnat särskild uppmärksamhet åt de förhandlingar som inleddes med Turkiet och Kroatien i oktober. Inriktningen har varit att Bulgarien och Rumänien ska bli medlemmar i EU så fort som möjligt, dock senast den 1 januari 2008 under förutsättning att de är redo för medlemskapet. Vi har i dag här i riksdagen debatterat och ställt oss bakom deras anslutningsfördrag.
En lång rad positiva reformpaket har antagits i Turkiet under de senaste åren. Det är ett led i Turkiets närmande till EU. Reformansträngningarna har starkt bidragit till att medlemskapsförhandlingarna kunde inledas under 2005. Det är mycket positivt att dessa anslutningsförhandlingar utifrån ingångna överenskommelser i samband med Europeiska rådet i december 2004 kunde inledas i oktober 2005.
I den senaste översynsrapporten från Turkiet bedömer EU-kommissionen det som att landet fortsatt tillräckligt uppfyller de politiska Köpenhamnskriterierna och att Turkiet för första gången är en fungerande marknadsekonomi, förutsatt att antagna reformer och den rådande stabiliteten upprätthålls. Men kommissionen understryker dock att reformtakten har avtagit under 2005 i Turkiet.
Lagstiftningar har alltså antagits, men tillämpningen bedöms vara ojämn. Ytterligare ansträngningar krävs i Turkiet främst inom området för mänskliga rättigheter. Utrikesutskottet har i ett betänkande nyligen redovisat hur reformarbetet i Turkiet fortskrider och kunde i betänkandet framhålla att ett framtida EU-medlemskap för det muslimskt präglade Turkiet skulle vara ett värdefullt bidrag till att utveckla relationen mellan EU och den muslimska världen.
I syfte att bland annat underlätta beslutsfattandet inom unionen i en ytterligare utvidgad union har ett konstitutionellt fördrag för Europeiska unionen förhandlats fram. 13 medlemsstater har godkänt EU:s nya konstitutionella fördrag, men efter folkomröstningsresultaten i Frankrike och Nederländerna våren 2005 har flertalet övriga medlemsstater, däribland Sverige, valt att tills vidare inte gå vidare med det som kallas ratificeringsprocessen. Vid Europeiska rådets möte i Bryssel i juni uttalade unionens stats- och regeringschefer nödvändigheten av att ta en reflexionspaus. Denna ska utgöra en period av eftertanke som ska utnyttjas för en bred debatt där medborgarna, det civila samhället, arbetsmarknadens parter med flera kan delta. Det konstaterades att en sådan debatt redan har inletts i flera medlemsstater men att den även i dessa länder bör intensifieras och utvidgas. Reflexionsperioden fortsätter under våren 2006, och stats- och regeringscheferna kommer att mötas i juni i år för att göra en samlad bedömning av de nationella debatterna och enas om en fortsättning av processen. Jag har i andra debatter och samtal om EU sagt att reflexionspausen alltför mycket kännetecknas av paus och alltför lite av reflexion.
Herr talman! I dag för 56 år sedan startade alltså den europeiska integrationen. Den processen fortsätter, och alltfler länder ansluter sig. Regeringens EU-skrivelse är en skildring av det gångna året i den processen. Utrikesutskottets betänkande är en reflexion på både processen och skrivelsen. När jag nu avslutar det här anförandet hoppas jag att debatten om EU kan fortsätta under hela det 57:e året och att den inte tar någon paus.
Med det yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet i sin helhet.