Herr talman! Låt mig inledningsvis slå fast att
Sverige som ett relativt litet och mycket utrikeshan-
delsberoende land även fortsättningsvis bör aktivt
delta i och påverka arbetet för att både befästa och
stärka det multilaterala handelssystemet och samtidigt
påverka världshandelsorganisationen WTO att bli ett
bra instrument för en fungerande världshandel. Fri-
handel är faktiskt en av de viktigaste förutsättningarna
för såväl samhällsutvecklingen som näringslivets
tillväxt och konkurrenskraft.
Jag har personligen också konstaterat, vilket fak-
tiskt senast skedde vid WTO-mötet i Singapore förra
året, att Sverige har en viktig och pådrivande uppgift i
samarbetet i EU genom att försöka förmå övriga
medlemsländer att visa en större öppenhet mot om-
världen. Detta är framför allt viktigt för att ge de
mindre utvecklade länderna en möjlighet att utvidga
sin handel.
Vi kan ju faktiskt konstatera att det finns ett
mycket klart samband mellan en liberaliserad världs-
handel och möjligheterna att skapa bättre ekonomisk
utveckling såväl som bättre tillväxt och fler arbetstill-
fällen.
Genom minskade restriktioner för ett gränsöver-
skridande varu- och tjänsteutbud åstadkoms positiva
effekter i de enskilda ländernas ekonomier, och detta
förhållande gäller för såväl utvecklade länder som
mindre utvecklade länder. Och låt mig få instämma i
Carl B Hamiltons uppfattning att frihandeln har en
stor betydelse för att åstadkomma ökad jämställdhet
mellan könen.
Herr talman! Att värna frihandelsprincipen och
ständigt vara uppmärksam på protektionistiska inslag
i det internationella handelsutbytet måste vara en
grundpelare i den svenska handelspolitiken.
Låt mig också understryka betydelsen av den
koppling som finns mellan en öppnare handel mellan
länder och bättre förutsättningar för att åtgärda bris-
tande arbetsvillkor och miljöskydd. Jag delar Bengt
Hurtigs uppfattning att här måste Sverige visa att vi är
en pådrivande faktor.
När det gäller arbetet med handel och miljö verkar
både Sverige och EU för att handelsregelverket skall
kunna stödja begränsningsåtgärder som vidtas inom
ramen för uppnådda miljökonventioner. Jag tror att
det kommer att krävas ett hårt och tufft förhandlings-
arbete, i bl.a. WTO:s miljökommitté, för att i praktisk
handling integrera miljöhänsyn i handelsreglerna.
Men om vi menar allvar med ekologisk hållbarhet
och utveckling, och om vi menar allvar med god miljö
och bra arbetsvillkor, måste vi också visa att vi driver
dessa frågor framåt.
Samma sak gäller beträffande djurskyddsfrågorna,
där vi i utskottsmajoriteten utgår från att regeringen
inom ramen för EU-samarbetet och inför de komman-
de WTO-förhandlingarna fortsätter att framhålla be-
tydelsen av bättre djurskydd och humanare djurtrans-
porter som en viktig del i handelspolitiken.
Låt mig också slå fast att utskottsmajoriteten anser
att det är angeläget att Sverige internationellt verkar
för ett förbättrat djurskydd, som vi menar är till gagn
för såväl producenter som konsumenter.
Herr talman! Jag skulle också något vilja kom-
mentera det som tas upp i betänkandet om det multila-
terala investeringsavtalet, som i förkortning benämns
MAI-avtalet. Den här frågan har man förhandlat om i
snart tre år i det ekonomiska samarbetsorganet
OECD.
MAI är en viktig fråga, och dessutom är den litet
ovanlig. För första gången, så långt jag kan minnas i
alla fall, har vi fått en intensiv debatt i Sverige om en
handelspolitisk fråga. Det är vi inte bortskämda med.
Det är bra att det blir debatt. Personligen tror jag
att MAI kan bli den fråga som gör globaliseringspro-
blematiken tydlig för folk i allmänhet. Redan tidigare
har vi ju gemensamt överenskomna regler inom WTO
för hur handeln mellan länder skall gå till. Vi har
dessutom bestämt vad som skall hända om någon
bryter mot de här gemensamt bestämda reglerna. Med
andra ord har vi ett embryo till någon form av grund-
lag för den internationaliserade världsekonomin.
Detta är mycket okänt och dyker bara upp i bak-
grunden ibland när vi diskuterar hormonbehandlat
kött eller bestrålade kryddor och våra möjligheter att
skydda oss mot nymodigheter som vi inte vet om de
är farliga för hälsan eller ej. Jag tror att folk har väl-
digt grumliga föreställningar om varför vi inte helt
enkelt förbjuder import av sådant som vi är osäkra på.
EU anses förmodligen vara boven i dramat.
I stället är det så att vi betraktar de gemensamma
reglerna för handeln som så viktiga att vi är beredda
att försöka lösa problemen på annat vis än genom
skyddstullar eller importstopp. Människors rättmätiga
oro ligger i ena vågskålen, medan insikten om bety-
delsen av gemensamma regler som alla respekterar
ligger i den andra. WTO-systemets verkliga värde är
att vi kan ställa samma krav på t.ex. stormakten USA
som den ställer på oss i Sverige. Och den möjligheten
offrar vi inte i första taget. Bl.a. därför anstränger vi
oss att leva upp till de avtal som vi har skrivit under.
Tydliga och respekterade regler begränsar den starkes
rätt. Lag och ordning i handelssystemet är ett litet
lands bästa vän.
Om detta råder stor samstämmighet i denna kam-
mare. I betänkandet understryker vi hur Sverige även
fortsättningsvis aktivt bör delta i ett systematiskt arbe-
te för att befästa och stärka förtroendet för det multila-
terala handelssystemet.
Men varför klarar vi då inte av att enas om denna
syn även när det gäller det multilaterala avtalet om
investeringar, MAI, som förhandlas? MAI framställs
som ett hot mot demokratin, men ingen i Sverige -
hittills i alla fall - har kommit på tanken att kalla
WTO för något hot. Det oroar mig litet grand att det
kanske är en sådan här typ av svartmålning som måste
till för att det skall bli någon samhällsdebatt om han-
delsfrågor över huvud taget. Om det är så tror jag att
vi är illa ute.
MAI och WTO förtjänar att debatteras på sina eg-
na meriter. De behöver inte vara något hot för att vi
skall diskutera dem. Vi borde prata mer om hur vi vill
att de strukturer och regelsystem för världsekonomin
som växer fram skall se ut.
Det har hörts väldigt litet om vilka förbättringar
ett MAI-avtal skulle kunna innebära jämfört med den
ordning - eller brist på ordning - som vi har i dag. I
den debatten har knappast nämnts betydelsen för
Sverige av att få garanterade villkor för investeringar i
USA och Japan. Det har inte sagts särskilt mycket om
hur bra det skulle vara om den tävlan som pågår mel-
lan västländerna om att locka till sig utländska inves-
teringar genom underbudskonkurrens på miljö- och
arbetsrättsområdet kan upphöra. Det har varit en en-
sidig koncentration på att MAI inte klarar att åtgärda
detta.
Det är bra att ha visioner om en bättre värld, men
det är synd om dessa visioner skall stå i vägen för de
framsteg som kan göras för att skapa lag och ordning i
den internationaliserade ekonomin.
Vi behöver lag och ordning. Vi behöver tydliga
regler. Vi behöver dessutom en mängd andra saker för
att försäkra oss om att globaliseringen får alla de
positiva konsekvenser som den kan få. Men det ena
står inte i motsats till det andra. Vi behöver en breda-
re svensk diskussion om hur vi kan påverka det regel-
verk som nu håller på att växa fram - i och med MAI-
avtalet och med WTO. Men om vi vänder ryggen till
och säger nej till alltihop för att vi inte kan få allt på
en gång är risken att vi inte får någonting över huvud
taget.
Herr talman! Jag vill med det anförda yrka bifall
till utskottets hemställan och avslag på bifogade re-
servationer.